Är strejken död? Tillhör den det förgångna? Knappast. I det här numret av Clarté uppmärksammar vi några nutida svenska kraftmätningar. Men i stället för en temaintroduktion har vi valt att göra några nedslag i strejker världen över. Bara under årets första månader lade anställda på otaliga små och stora arbetsplatser runtom i världen ner arbetet.
På internetsajten labourstart.org registrerar volontärer löpande strejker i olika länder. Här är ett litet urval från början av året:
Den första noterade strejken i år ägde rum i nordöstra Bangladesh i staden Sylhet. Efter en olycka där ett barn blivit påkört av en buss vandaliserade invånarna i Sylhet ett antal bussar och brände upp dem. Sylhetdistriktets bussarbetarfack utlyste därför en strejk. Efter löften från distriktsförvaltningen om att bussförarnas säkerhet skulle säkerställas pausade man strejken.
Samtidigt gick runt hundra medlemmar i det nyzeeländska facket PSA (Public Service Association) ut i strejk. De arbetar med migrationsfrågor på den nyzeeländska myndigheten MBIE (Ministry of Business, Innovation and Employment) och vägrade under strejken att genomföra obetalt arbete. De tog också synkroniserade raster och lunchpauser. ”Vi började medvetet i mindre skala”, säger Fleur Fitzsimons, nationell sekreterare för PSA. ”Vårt budskap till MBIE och regeringen är att de här arbetarna menar allvar, och att kommande storskaliga aktioner inte är oundvikliga, men att vi inte utesluter någonting.”
Den 2 januari utlyste RMT (Rail, Maritime and Transport Union) i Storbritannien en strejk. Tågvärdarna på företaget Avanti West Coast skulle för andra gången genomföra en walkout, eftersom man inte nått någon överenskommelse om att reglera överbetald ”stafettpersonal”.
Fackföreningen Colleges of Education Teachers Association of Ghana förklarade att ingen av medlemmarna skulle återvända till universiteten innan ”den sista pesewan [öret] har satts in på våra konton”.
I Ghana påbörjade lärare och annan skolpersonal en landsomfattande strejk som svar på regeringens och medlingsinstitutens oförmåga att lösa problemen med obetalda löner. Fackföreningen Colleges of Education Teachers Association of Ghana förklarade att ingen av medlemmarna skulle återvända till universiteten innan ”den sista pesewan [öret] har satts in på våra konton”.
Den 3 januari utlyste anställda vid hälsoministeriet i sydvästra Indien en tillsvidarestrejk. Runt 42 000 anställda protesterade mot ouppfyllda löften, försenade löneutbetalningar och otillräcklig kompensation. De krävde 15 000 rupies (1 824 kronor) i fast månadslön.
Den 6 januari gick hamnarbetare i Ashdod i Israel ut i en oannonserad strejk mot att arbetsköparen brutit mot överenskommelser om tillfälliga anställningar. Hamnföretaget kontaktade arbetsdomstolen ”för hantering av situationen”.
I början av året uppmanade också ett antal organisationer i Georgien arbetare att genomföra en landsomfattande walkout under tre timmar med start den 15 januari i protest mot att det styrande partiet Georgisk dröm – demokratiska Georgien hade lagt strävan att ansluta landet till EU på is.
Den 8 januari hotade Gilbert Rop, sekreterare för Kericho-avdelningen av Communication Workers Union of Kenya, med strejk efter att fler än 30 arbetare inte fått sin lön på fyra månader. ”Att betala ut lön i tid är inte bara någonting man är rättsligt skyldig att göra”, säger Rop. ”Det är också en grundläggande del av den tillit och respekt som borde finnas mellan arbetsköparen och de anställda.”
Konflikten pågick i tre veckor innan Oregons guvernör krävde att parterna skulle återvända till förhandlingsbordet. Det var den största vårdstrejken i Oregons historia.
Den 10 januari gick 5 000 sjuksköterskor och läkare vid åtta ideella katolska sjukhus i Oregon i USA i strejk. Veckor av fruktlösa förhandlingar om bland annat lönenivåer och anställningsregler hade föregått strejken. Konflikten pågick i tre veckor innan Oregons guvernör krävde att parterna skulle återvända till förhandlingsbordet. Det var den största vårdstrejken i Oregons historia.
Den 13 januari inleddes en landsomfattande strejk i Belgien som svar på regeringens förslag om pensionsreformer. Förslaget ”är en aldrig tidigare skådad attack på alla arbetande män och kvinnor”, konstaterade facket Confédération des syndicats chrétiens. I strejken deltog busschaufförer, flygplatspersonal, brevbärare, personal vid fängelser, militärer, sophämtare och lärare. De sistnämnda var rekordmånga – 34 314 flamländska lärare deltog i strejken. Fler än 30 000 personer demonstrerade dessutom för de gemensamma kraven.
I saden Qinzhou i Kina deltog den 15 januari ett hundratal byggarbetare i en protest mot utebliven lön. Med 1 509 strejker var antalet arbetsnedläggelser 2024 tillbaka på samma nivåer som före coronapandemin, skriver China Labour Bulletin (CLB). Strejker är vanligast inom byggsektorn, och de är oftast förhållandevis små. Förra året samlade bara fyra strejker fler än 1 000 personer.
Desto fler gick den 13 januari ut i en landsomfattande strejk i Bahamas, utlyst av landsorganisationen Trade Union Congress. Fler än 14 olika fackföreningar inom en mängd sektorer deltog. Strejken var bland annat ett svar på ej utbetalda löner, frånvaron av semesterersättningar och arbetsköparnas vägran att förhandla. Premiärminister Philip Davis var besviken över att en så stor andel sjuksköterskor och läkare deltog.
Samtidigt fortsatte sjuksköterskor i staden Shushtar i västra Iran att strejka. Några av deras viktigaste krav gällde löner, arbetsbörda, övertid, utebliven lön och ojämlika tariffer.
I mitten av januari genomfördes en två timmar lång strejk på Gwangju Global Motors i Sydkorea. De 70 medlemmarna i metallarbetarförbundet krävde 7 procent i lönehöjning i stället för de 3,6 procent som företagsledningen erbjöd.
Samma krav, en sjuprocentig lönehöjning, ställde det tyska facket ver.di när det i januari utlyste en strejk för de 170 000 anställda vid Deutsche Post, som ägs av DHL.
Samma krav, en sjuprocentig lönehöjning, ställde det tyska facket ver.di när det i januari utlyste en strejk för de 170 000 anställda vid Deutsche Post, som ägs av DHL. Förutom höjda löner ville man också se minst tre extra semesterdagar som svar på den ökade arbetsbelastningen inom postväsendet. I skrivande stund, i slutet av februari, har ver.di återigen utlyst strejk. DHL:s bud är en lönehöjning på 1,8 procent och en extra semesterdag.
I mitten av januari röstade 200 arbetare vid Aspen Medical på Fiji för strejk i början av februari om inte arbetsköparen gick med på förhandlingar. Arbetarna, som är knutna till Construction Energy and Timber Workers Union of Fiji, inkluderade städare, kökspersonal, kockar, laboratoriepersonal, administrativ personal och lokalvårdare. Strejken blåstes av efter intensiva förhandlingar några dagar innan den skulle påbörjas. Aspen Medical hade då gått med på 13 av fackets 19 krav och lovat fortsatta förhandlingar om de sex kvarvarande kraven.
Strejken omfattade 50 olika teknologi- och kemiföretag och cirka 13 000 anställda, och kravet från Industrifacket var en höjning av lönerna med 10 procent.
Under januari varslade Finlands största fackförbund inom industrisektorn, Industrifacket, om strejk. Förhandlingarna hade inte gett något resultat, menade ordföranden Riku Aalto: ”På arbetsgivarsidan verkar de inte ha så bråttom med att få ett avtal till stånd.” Strejken omfattade 50 olika teknologi- och kemiföretag och cirka 13 000 anställda, och kravet från Industrifacket var en höjning av lönerna med 10 procent. Från arbetsgivarsidan blundar man, menar Aalto, ”för det faktum att arbetstagarnas köpkraft sjunkit historiskt mycket under de senaste åren, samtidigt som industrins konkurrenskraft förbättrats”.
I slutet av januari hotade det nigerianska fackförbundet The Judiciary Staff Union of Nigeria med strejk vid federala domstolar och andra rättsinstanser för att få utebliven lön utbetald och tillförsäkra medlemmarna den nationella minimilönen för offentlig sektor på motsvarande 545 kronor. Strejken pågick fortfarande i februari.
Är strejken död? Uppenbarligen inte.
Hemsidan labourstart.org grundades av författaren, journalisten och historikern Eric Lee i slutet av nittiotalet. Dess syfte är att stötta den internationella fackföreningsrörelsen genom att bland annat samla och sprida information om fackliga aktiviteter världen över.
Artikel publicerad 27 april, 2025.