I det här numret av Clarté tar vi oss an strejken i Sverige och världen. Hur ska man förstå Teslastrejken? Hur ska man strejka på en alltmer prekariserad arbetsmarknad? Vilka argentinare är det egentligen som strejkar mot Javier Mileis anarkokapitalistiska politik? Och hur mår strejken egentligen?
Ett svar på den sista frågan finns på internetsajten labourstart.org där volontärer löpande registrerar strejker i olika länder. Där kan man läsa om strejker från Bahamas till USA, från Kina till Kenya. Finska industriarbetare och flamländska lärare strejkar. I hamnar, på sjukhus, på flygplatser – överallt ser vi hur arbetare organiserar sig och kräver drägliga villkor, bättre löner, säkrare arbetsplatser.
Den 10 januari gick till exempel 5 000 sjuksköterskor och läkare vid åtta ideella katolska sjukhus i Oregon i USA i strejk. Veckor av fruktlösa förhandlingar om bland annat lönenivåer och anställningsregler hade föregått strejken. Konflikten pågick i tre veckor innan Oregons guvernör krävde att parterna skulle återvända till förhandlingsbordet. Det var den största vårdstrejken i Oregons historia.
Så är strejken död? Uppenbarligen inte.
Är strejken död? Tillhör den det förgångna? Knappast. I det här numret av Clarté uppmärksammar vi några nutida svenska kraftmätningar. Men i stället för en temaintroduktion har vi valt att göra några nedslag i strejker världen över. Bara under årets första månader lade anställda på otaliga små och stora arbetsplatser runtom i världen ner arbetet. […]
TemaredaktionenHundratusentals anställda förlorade jobbet under 1990-talet, och på arbetsplats efter arbetsplats gick vunna rättigheter förlorade. Men på Bagarn, Skogaholms bageri i Stockholm, står arbetarkollektivet emot. Frances Tuuloskorpi berättar hur det gick till i ett utdrag ur sin bok Bageriet i Paradiset. Våren 1995 hamnar vi faktiskt i klasskampens framkant. Koncernledningen åker med i den allmänna […]
Frances TuuloskorpiI en alltmer prekär arbetsmarknad där en ökad andel av de anställda har osäkra, informella eller inga anställningar behöver både fackföreningar och vänstern bredda förståelsen av vad en strejk är, hur den ska genomföras och av vem. Om man ska tro medlingsinstitutet förekom det under 2024 endast en arbetskonflikt på nationell nivå – en strejk […]
Andrea Iossa & Paula MulinariNedskärningar, privatiseringar och inskränkningar av arbetsrätten. Högerpresidenten Javier Milei utmanar Argentinas mångåriga tradition av facklig organisering. Hur går det i ett land där den sociala protesten är ”grundbulten i det politiska systemet”? Hittills har fackföreningar och sociala rörelser kunnat sätta emot. Sedan drygt ett år styrs Argentina av Javier Milei, en president som definierar sig […]
Clara Lee Lundberg & Martina VigliettiAtt bygga för borgarklassen hade varit arkitekternas uppgift ända sedan början av 1800-talet. Men när modernismen slog igenom förändrades själva utgångspunkten för arkitekturen. De unga arkitekterna ville inte längre rita för de välbärgade utan för arbetarklassen. När den borgerliga stilarkitekturen nådde sin kulmen byggdes Sundsvalls stenstad. Den ödesdigra branden 1888 hade utplånat i stort sett […]
Peter SundborgArbetets historia är också barnens historia. Exploatering av barnkroppar i både hårt och farligt arbete, och barnens motstånd, är en ofta förbisedd realitet. Den tid och plats vi främst förknippar med barnarbete är sannolikt det viktorianska England. Industrialismens framfart drog med sig fattiga barn ner i kolgruvor och in i textilfabriker. Charles Dickens blev känd […]
Mai GreitzTeslakonflikten måste förstås i ljuset av facklig försvagning, men indikerar också hur motstånd mot kapitalmakten skulle kunna ta form. I debatten om Teslakonflikten förenas i övrigt olika positioner i uppfattningen att de svenska fackförbunden sedan länge har varit, och än i dag förblir, exceptionellt starka. Denna uppfattning kommer till uttryck både i högerns anklagelser om […]
Kristin Linderoth & Magnus GranbergBojkott är ett vanligt verktyg bland globala solidaritetsrörelser. Men hur fungerar den som individuell handling i en nätverksberoende kulturbransch? Ordet bojkott väcker en ljuvligt söt och bitter smak i munnen. I mitt barndomshem fanns alltid Koo’s Orange Marmalade, från Sydafrika. “Men den fick man inte äta när vi var unga”, förklarade pappa när jag var […]
Olga RuinDen israeliska vänstern har efter attacken den sjunde oktober varit mer splittrad och marginaliserad än någonsin tidigare, och gemensamma palestinsk-judiska kamper står inför en brytpunkt. Men de har blicken fäst på långsiktig politisk förändring. I juni 2024 meddelades det, utan större fanfarer, att två av de äldsta politiska partierna på den israeliska vänsterkanten, Israeliska arbetarpartiet […]
Hadas BinyaminiHängt och ohängt ur nummer 1/25. Småstaternas dilemma Gnistan som tändes Nyliberala dogmer Komprador-intelligentians nederlag? Förstamajtankar 2025 Tina is back! Småstaternas dilemma Efter Majdanrevolten 2014 avvecklade Ukraina sin alliansfrihet för att ty sig till USA, EU och Nato. Hur hade det annars gått? Det kan vi inte säkert veta. Men en sak är klar efter […]
Olle Josephson, Hedvig Ljungar m.fl.Recensioner från nummer 1/25 Arbetarlitteratur bortom kanon. Nordiska perspektiv Sveasagorna Ludmila: Svenskare kan ingen vara En osynlig hand som stjäl våra liv Elise and the new partisans L’Effondrement Arbetarlitteratur bortom kanon. Nordiska perspektiv Arbetarlitteratur bortom kanon. Nordiska perspektivBeata Agrell, AnnaForssberg, Magnus NilssonMalmö universitet. 2024 Vilka texter kan egentligen kallas arbetarlitteratur, och vad kan arbetarlitteraturforskningen bidra […]
Malena Rydberg, Olle Josephson m.fl.Under de mest fantasyindränkta åren av min barndom beklagade jag mig ofta över att leva under en historisk period där inget betydelsefullt längre kunde inträffa. Allt hade ju redan hänt. Jag hade snöat in på den amerikanska författaren David Eddings bästsäljande bokserie om pojken Belgarion, publicerad under åren 1982-1997. Böckerna utspelar sig i en svunnen […]
Shabane BarotSom ny prenumerant på tidskriften Clarté får du fyra nummer per år för från 300 kr. Eller om du föredrar en E-prenumeration för 125 kr per år.
Vill du hjälpa till? Vill du bli medlem? Nätverken av kontakter över nätet har sina förtjänster, men för samhällsförändringar behövs också organisation.