En första förutsättning för att ena vänstern i Sverige är att tänka utanför partibildningar och parlamentarism. Att bilda ytterligare partier är ingen väg framåt. Att dessutom tro att detta nya parti skulle kunna göra något vettigt parlamentariskt arbete är illusioner. Vi får utgå från den vänster som finns och de erfarenheter vi har. Jag räknar […]
Peter SundborgProfessor Blomqvists analys av Iran får IG. Ska vänstern i Sverige motsätta sig Israels och västimperialisternas försök att störta den iranska regeringen? Eller ska vi tvärtom se störtandet som någonting bra? En intressant debatt har inletts om dessa frågor. I senaste Parabol presenterar Framtidens vänster-studenterna & Framtidens Vänster Solna en analys av imperialisternas attacker på […]
Peter SundborgI mars ägde breda massdemonstrationer rum i USA, Storbritannien och Italien. Lördagen den 28 mars arrangerade organisationen No Kings återigen demonstrationer över hela USA i protest mot president Trump och hans politik. The Guardian (2026-03-29) rapporterar att i Minnesotas Twin Cities, Minneapolis och St Paul deltog omkring 200 000 personer i evenemangen. Senator Bernie Sanders höll […]
Peter SundborgAtt bygga för borgarklassen hade varit arkitekternas uppgift ända sedan början av 1800-talet. Men när modernismen slog igenom förändrades själva utgångspunkten för arkitekturen. De unga arkitekterna ville inte längre rita för de välbärgade utan för arbetarklassen. När den borgerliga stilarkitekturen nådde sin kulmen byggdes Sundsvalls stenstad. Den ödesdigra branden 1888 hade utplånat i stort sett […]
Peter SundborgTidskriften Clarté fyller hundra år i år. Ganska okänt torde vara att Clarté spelat en viss roll i arkitekturhistorien. En av de viktigaste personerna i 1900-talets arkitektur- och bostadspolitik var nämligen aktiv clartéist och det kan ha haft betydelse för hans verksamhet. Men inte nog med det, en hel grupp av progressiva arkitekter var med […]
Peter SundborgNär Reinfeldt-regeringen inledde sin nedmontering av välfärdssamhället 2006 var reaktionerna ganska lama. Det verkade som om hela arbetarrörelsen togs på sängen trots att man borde insett vad som skulle hända efter åratal av nyliberal offensiv. Enligt den nyliberala propagandan var det fel på allt arbetarrörelsen stod för; kollektivism, solidaritet, den generella välfärdsmodellen mm. En del borgerliga tidningarna förde en kampanj mot det man kallade för bidragsfuskarna, det vill säga vanliga arbetande människor som ansågs simulera och få sjukbidrag för en massa tvivelaktiga symptom. Själv var jag förbluffad över den fackliga rörelsens passivitet. Vad gjorde fackföreningsrörelsen med LO i spetsen när Reinfeldt-regeringen chockhöjde avgiften till A-kassan från 60 till 325 kronor? I stort sett ingenting. Ingen strejk, inga demonstrationer.
Peter SundborgEn gammal kompis till mig, Anders Nilsson, arbetade på LO-distriktet i Göteborg. Han var en hängiven reformist och skrev flera böcker i ämnet. Han ville fördjupa reformismen och blåsa nytt liv i den. Tyvärr dog han i cancer 2018, alldeles för ung. Han var annars en sådan person som kanske skulle kunnat initiera något nytt. För varför är det så ont om initiativ utanför partifållan från den socialdemokratiska vänstern i Sverige? När den fackliga kritiken var som hetast mot det nyliberala Januariavtalet lyckades LO:s styrelse samla sig till en debattartikel i DN 2020 där man ställde fem krav: Pensionerna måste öka rejält. Arbetskraftsinvandringen måste göras om så att människor inte utnyttjas av oseriösa arbetsgivare. Nej till försämringar i arbetsrätten och arbetslöshetsförsäkringen. Sjukförsäkringen måste återigen bli en fungerande social försäkring. Mer pengar till kommuner och regioner genom att kapitalskatten höjs. Detta hade varit en utmärkt plattform att gå ut brett med. Det är just någonting sånt vi behöver idag – några viktiga vänsterkrav som kan samla folk.
Peter SundborgTrots uppror och masstrejker runt om i Europa så verkar vänstern vara död, skriver Rasmus Landström i en artikel i Aftonbladet den 8 april. "Strejkvågen drar igenom de europeiska städerna som en herrelös hund - ingenstans finns en vänster som kopplar den", skriver han. Men vilken vänster är det egentligen han menar? För de som organiserar upproren och strejkerna är just - vänstern. Enligt min definition. Ta Storbritannien som exempel. Bakom den senaste tidens strejkvåg ligger en rad fackföreningar som RMT, PCS, Unison, Unite och GBM. En gräsrotsrörelse av sällan skådat slag har drivit på fackföreningarna att gå ut i strejk för bättre avtal och villkor. Strejkkommittéer har bildats och demonstrationer och liknande ordnats. Vad är detta om inte vänster? En del fackliga ledare har ställts sig i spetsen för rörelsen, andra har manat till lugn och förordat förhandlingar utan stridsåtgärder. Det är motsättningar som ofta uppstår när arbetarklassen radikaliseras. Så någon herrelös hund är det inte fråga om. Strejkerna och aktionerna är i högsta grad målinriktade.
Peter SundborgTrots uppror och masstrejker runt om i Europa så verkar vänstern vara död, skriver Rasmus Landström i en artikel i Aftonbladet den 8 april. "Strejkvågen drar igenom de europeiska städerna som en herrelös hund - ingenstans finns en vänster som kopplar den", skriver han. Men vilken vänster är det egentligen han menar? För de som organiserar upproren och strejkerna är just - vänstern. Enligt min definition. Ta Storbritannien som exempel. Bakom den senaste tidens strejkvåg ligger en rad fackföreningar som RMT, PCS, Unison, Unite och GBM. En gräsrotsrörelse av sällan skådat slag har drivit på fackföreningarna att gå ut i strejk för bättre avtal och villkor. Strejkkommittéer har bildats och demonstrationer och liknande ordnats. Vad är detta om inte vänster? En del fackliga ledare har ställts sig i spetsen för rörelsen, andra har manat till lugn och förordat förhandlingar utan stridsåtgärder. Det är motsättningar som ofta uppstår när arbetarklassen radikaliseras. Så någon herrelös hund är det inte fråga om. Strejkerna och aktionerna är i högsta grad målinriktade.
Peter SundborgJag har startat två organisationer hittills i mitt liv, den ena mindre lyckad, den andra mer. För att börja med den senare så var det en organisation som tydligen låg rätt i tiden trots att vänstervågen i stort sett ebbat ut. Jag startade en organisation som fick namnet Levande Centrum. Det var i Göteborg i mitten av 1980-talet. Orsaken till mitt engagemang var att några gamla fina kvarter i innerstaden hotades av rivning.
Peter SundborgI svensk massmedia framställs Putin som en hårt trängd looser. Men det är felaktigt. Putin har haft många viktiga framgångar under de senaste åren. I Centralasien har Ryssland stärkt sin position både militärt och ekonomiskt, samtidigt som USA:s och Europas inflytande minskat. När ryska trupper gick in i Kazakstan och effektivt slog ner det pågående upproret var det ett bevis på just den starka ryska positionen. Det militära samarbetet med Kina har ökat under det senaste decenniet och man har allt fler gemensamma militärövningar. Vid en stor gemensam militärövning i Centralasien på hösten 2021 sade den ryska försvarsministern att en ren militärallians mellan de två länder inte var långt borta. De starka banden mellan de två länderna innebär att Ryssland inte behöver binda truppstyrkor längs den östra gränsen. Det intima samarbetet konfirmerades så sent som den 25 december av den kinesiske utrikesministern. Vapenhandeln mellan länderna har också ökat. Ryssland kan lita på Kinas vapenleveranser om behov skulle uppstå.
Peter SundborgI Tidöavtalet framträder de borgerliga partiernas nya inställning till staten. Reinfeldt-regeringen betraktade staten närmast som ett problem. Den hade blivit för stor, för stark och för byråkratisk. Den skulle tuktas, effektiviseras och skäras ner. Statlig verksamhet skulle privatiseras och marknadsanpassas. I Tidöavtalet är inställningen en helt annan. Inom tunga områden som brottsbekämpning, sjukvård, skola och migration ska staten stärkas. Staten ska få ökade juridiska och administrativa resurser. Det är nästan uteslutande frågan om auktoritära resurser. Hårdare straff, större kontroll, satsning på maktens utövare. Inom till exempel sjukvården ska IVO och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys få nya gransknings- och kontrolluppgifter. Granskningen av skolan ska stärkas. Den borgerliga regeringen vill också öka kontrollen över Vattenfall och Svenska kraftnät. Varför litar man inte längre på marknadskrafterna? Förklaringen är att de borgerliga partierna nu, liksom Socialdemokraterna, också börjat tro på den ”starka staten”.
Peter SundborgDet finns många orsaker till Sverigedemokraternas framgångar. Partiet har kommit in i värmen. Det är inte bara näringslivet och Timbro som öppnat sina armar. Ganska snart efter förra valet visade Moderaterna och Kristdemokraterna att deras strategi var att normalisera SD och samarbeta med dem inför en kommande regeringsbildning. Även massmedia har bidragit till att normaliseringen. Under valrörelsen fanns det tre möjligheter för media att fördjupa analysen av partiet; efter publiceringen av partiets vitbok, efter avslöjandet av mordplanering på Annie Lööf och efter ETC artikel om Åkessons hemliga trollarmé. Ingen av dessa möjligheter utnyttjades. Sverigedemokraterna har gynnats av nyliberalismens starka ställning i Sverige. De nyliberala lösningarna på samhällsproblemen tenderar att urholka demokratin. Det är ingen hemlighet att nyliberalismens andliga fäder förespråkade marknadslösningar på bekostnad av lösningar genom den offentliga sektorn. Ju fler privatiseringar som drivs igenom och ju fler avregleringar som görs, ju mindre blir de demokratiska organens möjligheter att påverka samhällets utveckling. Bara privatiseringen av skolan har skapat ett kaos som kommunerna har svårt att hantera. Människor tappar tron på kommunfullmäktige, regionfullmäktige och riksdag. Det gynnar ett till synes starkt oppositionsparti som SD.
Peter SundborgMedan enorma demonstrationer till stöd för det ukrainska folket och mot den ryska aggressionen ägde rum världen över, envisades delar av den internationella vänstern med att uttrycka sitt stöd för Putin. Den mycket inflytelserika hemsidan MRonline (Monthly Reviews blog) har efter Rysslands invasion publicerat flera artiklar som på olika sätt försvarar Rysslands aggression, bland annat […]
Peter SundborgKapitalismens oförnuft gör sig om och om igen till känna i världen. Bilder på tomma butikshyllor och enorma bilköer till bensinmackar i Storbritannien spreds över världen för några månader sedan. Orsaken sades vara höga bränslepriser och brist på chaufförer. Det senare var dock ingen akut kris, utvecklingen hade pågått länge, vilket Guardian Weekly tog upp i en artikel. De skrev att villkoren för chaufförerna försämrats avsevärt. Lönen hade stått stilla samtidigt som arbetstiden blivit längre. Förarna utsetts för ständig press uppifrån och tvingas bo i sina långtradare. Massor av förare hade helt enkelt slutat, de orkar inte mer. Det här är ett exempel på motsättningen mellan den privata profitjakten och samhällsintresset. Varje enskilt åkeri gör allt för att sänka sina kostnader, men de tar inte ansvar för konsekvenserna. Det får samhället ta hand om, vilket samhället dock inte gör.
Peter SundborgVärlden är i uppror. Framför allt perioderna 2011-2014 och 2017-2018 präglades av stora strejk- och upprorsrörelser. Tyngdpunkten har förskjutits mot Asien. Peter Sundborg ställer samman fakta om 2000-talets massrörelser. Upprorsrörelser under 2000-talet har rört sig inom ett brett politiskt spektrum och haft ett otal syften och mål. Det är inte lätt att hitta en gemensam nämnare. Men det finns ett krav som återkommer och det är kravet på demokrati. I totalitära stater har kravet varit införandet av demokrati. I parlamentariska demokratier har kraven varit mer demokrati eller reell demokrati. Demonstranterna har krävt diktatorers avgång. I en rad fall har diktatorer också tvingats från makten. Det skedde under den arabiska våren 2011 och för något år sedan i Sudan. Det är inte alltid demokrati har införts.
Peter SundborgNär intellektuella hoppade av från vänstern på 1970- och 80-talen skedde det ofta med buller och bång. En del gick till socialdemokraterna. En del gick till borgerligheten. Det skrevs böcker, till exempel Stig Hansens och Lars Åke Augustssons Maoisterna. Idag är vänsteravhopparna mer blygsamma. Deras motiv för att hoppa av är ibland ganska dunkla. Det framkommer i Svenska Dagbladets pågående artikelserie om vänsteravhoppare. Ta till exempel regissören Stina Oscarson. Hon skriver i sin artikel i SvD att hon hoppar av vänstern för att hon tvivlar på den offentliga finansieringen av kulturen och för att hon en gång inte ville gå i en demonstration mot Sverigedemokraterna. Det är lite tunt. Hon tycker också att det är viktigare att sträva efter sanning och intellektuell hederlighet än att tillhöra en speciell grupp. Även det lite tunt. Det hela förefaller väldigt oklart. Om hon nu är avhoppare, vilket hon ju anser sig vara, vad är det då hon hoppat av ifrån? Att hon numera gärna gästar Bulletins intervjupodd antyder var hon står politiskt idag. Men hennes politiska metamorfos verkar en smula suddig, åtminstone om man ska döma efter hennes artikel i Svenska Dagbladet.
Peter SundborgEtt upprop mot ett nytt kallt krig mot Kina sprids nu bland intellektuella och politiker i världen. Tusentals har hittills skrivit under, bland andra författaren John Pilger, ekonomen Yanis Varoufakis, den sydafrikanska fackföreningsledaren Irvin Jim, förre försvarsministern i Brasilien, Celson Amorim, Diane Abbott i Labours skuggregering, Heike Hänsel från Die Linke, filmregissören Ken Loach, Adolfo Pérez Esquivel, nobelpristagare i Argentina och den tidigare amerikanska översten Ann Wright.
Peter SundborgInför NATO-mötet den 14 juni genomfördes seminarier ibland annat London och Bryssel. I Belgiens huvudstad hölls dessutom en demonstration. Mycket intressant är att organisationen No to War – No to NATOs seminarier och demonstration sker i samarbete med de två vänstergrupperingarna i EU-parlamentet, The Left in the European Parliament och European Left. I den första organisationen ingår bland annat Pondemos, Syriza, Die Linke, Enhedslisten och svenska Vänsterpartiet. I den andra organisation ingår en rad socialistiska och kommunistiska partier. Det här är vad jag vet första gången den samlade europeiska vänstern ställer sig bakom en text som så tydligt pekar ut NATO som krigsförberedande och som uppmanar till demonstration.
Peter SundborgKampen mot marknadshyror trappas nu upp. En bred front har bildats för att samla till massprotester mot det första steg mot marknadshyror som regeringen vill ta. Kampanjen Nej till marknadshyra stöds av 80 organisationer. I en artikel i Dagens Arena (2021-06-03) skriver man: ”Tillsammans kommer vi bygga en rörelse som försvarar den fundamentala solidariska och humanistiska principen om allas rätt att bo bra.” Artikeln är undertecknad av representanter från bland annat Feministiskt initiativ, flera av Vänsterpartiets lokalavdelningar, 18 aprilkommittén, Nätverket Rädda Hyresrätterna, Alla ska kunna bo kvar, Ort till Ort, Norra Järva Stadsdelsråd, SSU Skåne, Rättvisepartiet Socialisterna, Kommunistiska Partiet, Ung Vänster, RKU, Vänsterns studentförening och Unga socialister. Undertecknarna vill sätta stopp för marknadshyror och menar att det finns stora möjligheter att se till så att förslaget hamnar i papperskorgen. De enda som gynnas av marknadshyror är fastighetsägarna, som redan gör enorma vinster. Hela artikel finns här: https://www.dagensarena.se/opinion/vi-ska-stoppa-marknadshyror/ {jcomments lock}
Peter SundborgRedan under Occupy-rörelsen 2011 uppstod en flora av affischer som kunde laddas ner från olika hemsidor och användas fritt. Det var hög klass på affischerna och de var uttryck för en sprudlande kreativitet. Affischer har sedan producerats vid en rad strejk- och upprorsrörelsen i USA; som snabbmatsstrejken 2012, lärarstrejkerna 2018, Amazon-strejken och BLM-rörelsen. Idag finns det flera konstnärsgrupper som arbetar för fackföreningar och strejk- och upprorsrörelser. En är Justseeds artistkooperativ med 41 medlemmar verksamma i Kanada, USA och Mexiko. De har sin bas i Pittsburgh. En annan grupp är Art Build Workers som består av sex konstnärer. De framställer inte bara egen konst utan åker också runt och hjälper fackföreningar och massrörelser att utforma sina budskap på banderoller, plakat och affischer. ”Vårt motto är att före en demonstration och före en strejk så måste det skapas masskonst.”
Peter SundborgAtt Arkitekturupproret drömmer om en borgerlig stilarkitektur är inte så konstigt. Arkitekturupproret består av småföretagare. De vill ha stadskärnorna så som de såg ut på den gamla goda tiden, det vill säga innan det stora rivningsraseriet på 1950- och 60-talen. Då var det framför allt den borgerliga stilarkitekturen som härskade i städernas centra. Men om ens ideal inte är stilarkitekturen, vad finns det då för alternativ? Finns det en folkets byggnadskultur i arkitekturhistorien som man kan inspireras av idag?
Peter SundborgClarté har startat en debatt om kulturkamp och kulturarv. Vad handlar den om? Olle Josephson skriver i en artikel i tidningen att vänstern måste göra sin egen definition om vad som menas med svenskt kulturarv. Vänstern kan inte överlämna åt Sverigedemokraterna att göra definitionerna. Hans artikel tar upp hur svårfångat kulturarvsbegreppet är och vilka strider som stått om kulturarvet. Magnus Nilsson menar att själva idén om kulturarv är reaktionär. Han är inne på att högern, och kanske också Sverigedemokraterna, redan lagt beslag på begreppet kulturarv och lagt in så mycket innehåll i det att det är lönlöst och slöseri med tid för vänstern att göra någonting åt det. Liknande idéer har Benny Andersson. Han menar att begreppet kulturarv inte kan skiljas från grumliga, reaktionära föreställningar om folksjäl. Vänstern och Wallenberg kan inte ha gemensamma kulturarv, det är en omöjlighet på grund av motsättningarna under kapitalismen.
Peter SundborgDen svenska kapitalistklassen består av ungefär 15 000 personer. Av dem har cirka 1 500 mer eller mindre höga positioner i statsapparaten. En del har starka band till de fyra storbankernas styrelser, maktens centrum i den alltmer spekulationsbaserade ekonomin. Peter Sundborg prövar en analys av den härskande klassen och kapitalismen i Sverige.
Peter SundborgNågon vecka före mordet på George Floyd gjorde CNN en intervju med Donald Trumps hälsominister Alex Azar. Hälsoministern hävdade i intervjun att en viktig orsak till att USA hade så många dödsfall i Coronapandemin var att svarta och andra minoriteter i USA hade så många underliggande sjukdomar. Azar ville inte skylla på enskilda individer, men dessa amerikaners ohälsosamma liv är ett epidemiologiskt faktum, hävdade han. En inte allt för djärv slutsats är att president Trump nu är ute efter syndabockar för sin katastrofala Coronastrategi, eller rättare sagt totala brist på Coronastrategi. Några måste göras ansvariga för att över 110 000 människor har avlidit i Corona hittills i USA. Och de ansvariga var alla de ohälsosamma svarta och immigranter. En kort tid efter intervjun med Alex Azar hävdade Vita huset-talesmannen Jerome Adams att det svarta samhället måste skärpa sig och undvika alkohol, tobak och droger.
Peter SundborgNu är det samhällsreformatorernas tid. Den ekonomiska krisen har utlöst en formlig explosion av debattinlägg. Precis som under finanskrisen 2008/2009 har den gamle John Maynard Keynes återigen dykt upp. En debattör som förespråkar keynesianismen är Torsten Kjellgren i en artikel i Dagens Arena (2020-04-19). Kjellgren tror att vi befinner oss i ett paradigmskifte där nyliberalismen och idealet om en hårt nedbantad stat överges och där istället jämlikhet och gemensam välfärd på nytt kommer att sättas högt. Den här trosvissheten baserar han på de historiska framgångarna för keynesianismen. Bland annat menar han att keynesianismen spelade en central roll för uppbyggandet av det svenska välfärdssamhället under 1950- och 60-talen.
Peter SundborgTidigt på morgonen den 9 april 1940 gick tyska trupper över gränsen till Danmark. Den danska gränsmilitären hade lagt märke till trupprörelser på den tyska sidan under natten. När tyskarna kom öppnade danskarna eld och det uppstod regelrätta strider. Men det dröjde inte länge förrän den danska gränsstyrkan fick order uppifrån att inte göra motstånd. Detta var inledningen till den långa tyska ockupationen av Danmark. Min morbror Karl gick så småningom med i motståndsrörelsen, troligen KOPA eftersom han tillhörde arbetarklassen. Han smugglade vapen och illegala tidningar. I en av sina böcker har min morfar skildrat när Karl höll på att bli tagen av Gestapo. Sent en kväll kom Karl hem och berättade att nästan hela hans motståndsgrupp hade blivit tagna av tyskarna. Inte långt därefter bankade det på dörren. Karl smet ut genom köksingången och försvann. Morfar öppnade och möttes av en grupp Gestapomän som steg in i lägenheten och började undersöka den. Då de inte kunde hitta Karl tog de med sig min andra morbror Paul istället. Därefter lämnade de lägenheten. Karl hade glömt sin jacka som hängde över en köksstol. I jackfickan låg en pistol. Som tur var undersökte tyskarna inte jackan. Paul satt fängslad i Gestapos högkvarter i två veckor. Sedan släppte de honom eftersom inga bevis fanns på att han var motståndsman. I själva verket hade även Paul spridit illegala tidningar, precis som min mamma. {jcomments lock}
Peter SundborgMycket tyder på att de åtgärdspaket regeringen och Riksbanken inledningsvis kom med till stora delar var väl förberedda. Att Riksbanken hostade upp 500 miljarder till bankerna efter några dagars börsfall fick nog många ekonomijournalister att sätta eftermiddagskaffet i vrångstrupen. Men riksbankens åtgärd grundar sig antagligen på erfarenheterna från krisen 2008/2009. Då uppstod nämligen en svår likviditetskris i och med att bankerna inte längre vågade låna ut pengar till varandra. Denna låneverksamhet är själva grunden för banksystemet. De svenska bankerna lånade, och lånar, väldigt mycket på den amerikanska finansmarknaden och när denna inte längre fungerade blev det kris också i Sverige. Det tog ett bra tag under krisen 2008/2009 innan statsmakterna började skjuta till pengar.
Peter SundborgBläcket i namnunderskrifterna till Januariavtalet hade knappt hunnit torka förrän protesterna kom. Flera stora fackförbund, bland andra Byggnads och Pappers ställde sig mycket kritiska till hela 73-punktsprogrammet. LO-ordföranden kallade avtalet för ”jävligt omodernt”. Till och med i den socialdemokratiska idétidskriften Tiden publicerar kritiska artiklar. ”Flera reformer i januariöverenskommelsen kommer från nyliberalismens storhetstid för 30 år sedan”, skrev Ulrika Lorentzi. Hon kritiserade inriktning på att lösa nyliberalismens problem med mer nyliberalism. Ledarsidorna på tidningen Arbetet har varit fyllda av kritik mot avtalet.
Peter SundborgDetta inlägg refuserades av ETC efter Göran Greiders och mitt meningsutbyte. Tråkigt, eftersom det vänstern behöver just nu är en debatt. Här är länken till ETC-diskussionen: Jag tror Göran Greider gör ett stort misstag när han räknar ut nyliberalismen. Han menar att nyliberalismen idag varken väcker någon entusiasm bland vanligt folk eller bland eliterna, och att den ideologiskt har kroknat. Det finns grovt sett två förklaringar till nyliberalismens uppkomst och utveckling; den ekonomiska och den ideologiska. Den ideologiska förklaringen går ut på att nyliberalismen växte fram med Thatcherismen och Reaganismen, och sedan tog hjälp av några ekonomiska teoretiker från 1900-talet för att utveckla ideologin. Från 1980-talet och framåt valde många politiker att genomföra nyliberala reformer därför att de trodde på idén om valfrihet och marknadens sunda påverkan.
Peter SundborgHur ska det danska folketingsvalet tolkas? Under de senaste åren har en stark och bred upprorsrörelse utvecklats i vårt grannland. Stommen i rörelsen är de fackliga och arbetsplatsrelaterade aktionerna. Danmark har den näst största strejkfrekvensen i Europa, det är bara i Frankrike det strejkas mer. Det är framför allt de offentligt anställda som går till aktion; busschaufförer, järnvägsanställda, lärare och förskollärare är några aktiva grupper. Strejkerna och demonstrationerna gäller inte bara lönekrav och arbetsförhållanden, många fackliga organisationer vänder sig mot den nyliberal politik som präglat landet under många år.
Peter SundborgOutsourcing, legoavtal, tillverkningskontrakt. Så ser svensk imperialism ut i dag. Systemet ger sken av att värdena skapas i Sverige. Det är en illusion. Den nya imperialismens exploatering av tredje världens folk är brutal. Varje år skrivs det artiklar om omänskliga arbetsförhållanden och svältlöner på de fabriker som tillverkar Hennes och Mauritz kläder. Men det tycks inte påverka klädföretagets lönsamhet, varje år levereras vinster i 15-20-miljardersklassen till aktieägarna. På sin hemsida skryter Hennes och Mauritz om att de inte äger de fabriker i tredje världen där kläderna tillverkas och att de därmed bidrar till att stärka den lokala företagsamheten. HM är i dag en av världens största klädkedjor. Företaget har varit en del av det svenska näringslivets omstrukturering, samtidigt som det varit en del av den världsvida imperialismens omstrukturering.
Peter SundborgKampen mot regeringens planer på att införa marknadshyror kommer att bli mycket viktig fram över. Det verkar att finnas en stor enighet om att stoppa planerna. Historiskt sett har hyresgäströrelsen varit en bred, enträgen, och tidvis ganska militant, folkrörelse. Tack vare sin bredd, stridbarhet och ihärdighet har den också lyckats åstadkomma mycket. I kampen för välfärdssamhället hade hyresgäströrelsen en utomordentlig betydelse, ända sedan de första föreningarna startade 1917/1918.
Peter SundborgDen nya regeringens 73 punkter innebär en reaktionär offensiv. Det viktiga motståndet mot den kommer inte inifrån riksdagshuset, utan avgörande är breda folkliga protester, kamp på arbetsplatser, strejker och protestaktioner. Det är mot dem vi ska vända blicken om vi vill ha förändring. Då är det betydelsefullt att se att 2018 har varit ett stort strejkår - motståndet mot kapitalismen tilltar världen över! Peter Sundborg har gjort en viktig sammanställning.
Peter Sundborg1968 har jubilerats i böcker, tidningar och etermedier. I Sverige var det inte ett politiskt viktigt år, hävdar Peter Sundborg. Men vänd blicken mot tredje världen, den marxistiska renässansen och det sega organisationsbygget!
Peter SundborgDen 10 augusti rapporterade SVT om en kambodjansk kvinna som fått sparken från en textilfabrik som syr kläder för Hennes & Mauritz. Orsaken var att hon ville bilda en fackförening. Rapporter som denna är inte ovanliga. I de flesta tredje världen-länder är repressionen hård mot arbetare som strejkar eller vill bilda fackföreningar. Men det finns också en annan sida av saken, som det tyvärr sällan eller aldrig rapporteras om, nämligen den framgångsrika kampen.
Peter SundborgDet svenska samhället befinner sig i en kronisk kris. Sjukvården går mot en total anarki, rättsapparaten dignar under en okontrollerbar brottslighet, skolan befinner sig i fritt fall, inkomstklyftorna växer, den unga generationen mår allt sämre och bostadsmarknaden håller på att kollapsa under sin trefaldiga tyngd; bostadsbrist, lånebubbla och en ökande svarthandel. För att bara nämna några av krisens delar.
Peter SundborgDenna artikel ingår i en diskussionsserie som inleddes i samband med utgivningen av Clarté 3 - 2017 Hundraåringen som försvann - Nya rön om ryska revolutionen. Här hittar du seriens övriga artiklar. Jag har skrivit att bolsjevikerna inte var så fixerade vid revolutionerna i Centraleuropa åren före Oktoberrevolutionen. Och att man inte kan tala om en ”programmatisk eskapism”, vilket Benny Andersson hävdade i sin Clarté-artikel. Andersson fortsätter att ifrågasätta min uppfattning. Ett viktigt argument för min ståndpunkt är att Lenin inte litade på den socialdemokratiska vänstern under åren strax före revolutionen. Jag tycker det är uppenbart. Lenin litade inte ens på Zimmerwald- vänstern som bildades 1915. Han litade endast på vänstern inom Zimmerwald-vänstern. Den socialdemokratiska vänstern var länge pacifistisk. Det var inte Lenin. Omedelbart efter första världskrigets utbrott ansåg han att bolsjevikerna skulle göra kriget till ett revolutionärt inbördeskrig. Lenin hyste ett lågt förtroende för personer som Zeth Höglund inom till exempel den svenska vänstern. Han tyckte att Branting var en klokare politiker, även om han naturligtvis inte sympatiserade med Brantings reformism.
Peter SundborgDenna artikel ingår i en diskussionsserie som inleddes i samband med utgivningen av Clarté 3 - 2017 Hundraåringen som försvann - Nya rön om ryska revolutionen. Här hittar du seriens övriga artiklar. Läget inför oktoberrevolutionen. Benny Andersson påstår, om jag fattat rätt, att bolsjevikernas och Lenins bedömning av läget strax före oktoberrevolutionen grundade sig på en felaktig, deterministisk analys av kapitalismens och imperialismens motsättningar. En analys som bland annat innehöll en förutsägelse om att revolutioner skulle äga rum i Västeuropa, revolutioner som var nödvändiga för utvecklingen i Ryssland. Lenins felaktiga analys av kapitalismens och imperialismens motsättningar bestod i att han inte insåg att konkurrensen var viktigare än monopoliseringen och att kapitalismens möjligheter att överleva därmed ökade avsevärt.
Peter SundborgOckså i Sverige fanns det sovjeter 1917. I dag har vi glömt Arbetarnas landsråd, men upproren och proteströrelserna 1917-1918 drev fram 1919 års riksdagsbeslut om allmän rösträtt och åttatimmarsdag. Den socialdemokratiska partiledningen bromsade, vänstersocialisterna saknade strategi. Peter Sundborg berättar om den halva svenska revolutionen 1917.
Peter SundborgMed stort intresse läste jag Benny Anderssons utmärkta artikel Sovjeterna vann och förlorade makteni Clarté nr 3/2017. När jag kom till slutet av artikeln blev jag dock betänksam. Har Benny Andersson verkligen rätt i det han skriver här? Nej, det är ytterst tveksamt. Jag har några synpunkter på det han skriver. Andersson instämmer i Stephen Cohens uppfattning att Lenin och bolsjevikerna hade varit bergfast övertygade om att det skulle uppstå socialistiska revolutioner i andra europeiska länder, framför allt Tyskland. Detta var en tes som bolsjevikerna varit de ivrigaste förespråkarna för. Och den här ståndpunkten ledde till att bolsjevikerna avbröt samarbetet med vänster-SR och detta i ledde i sin tur till en kommandopolitik som förhindrade koalitionen med bönderna och utlöste den röda terrorn.
Peter SundborgRegeringens förslag till ny museilag syftar bland annat till att förhindra klåfingriga kommunpolitiker att lägga sig i museernas verksamhet. Det är positivt. Men efter 20 år på ett kommunalt museum är min erfarenhet att klåfingerheten från politiker inte är det största problemet. Utan det största problemet är den ökande konformismen. Under de senaste tio åren har Sundsvalls museums självständighet blivit allt mindre och dess inkorporering i den övriga kommunala verksamheten allt starkare. Detta har sina fördelar. Museet ses som en del i kommunens strävan mot attraktivitet och tillväxt. Nerskärningskrav är numera sällsynta. Men nackdelar överväger. Museets engagerar sig allt mindre i viktiga samhällsfrågor. Kontroversiella utställningar och debattmöten ingår inte längre i verksamheten. Kulturvetarna blir allt färre inom museet, medan organisatörer och administratörer anställs i högre utsträckning. Museet byråkratiseras alltmer och omfattningen på verksamheten är viktigare än innehållet. Deltagande i det offentliga samtalet blir allt mer sällsynt. Kunskapsuppbyggnaden är minimal och kontaker med forskarvärlden ringa.
Peter SundborgDet är inte bara landsbygden som utarmas på grund av centralisering och koncentration. Även mindre och medelstora städer drabbas. Härnösand är ett exempel. Under senare år har sjukhuset och Mitthögskolan försvunnit från staden. Skatteverkets och försäkringskassans kontor har lagts ner. En rad statliga myndigheter håller på att i rask takt lägga ner kontor på mindre orter runt om i landet. Samtidigt ökar de statliga jobben i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. I Västernorrland har de statliga jobben minskat med 27 procent under tio år. Värst drabbade är Ånge och Sollefteå. Även inom landstingen sker en centralisering. Jobben flyttas från de mindre kommunerna till befolkningsrika kommuner.
Peter SundborgKommuner och regioner konkurrerar om investeringar och invånare. Den "kreativa klassen" ska lockas till den egna staden. Samtidigt förväntas en växande klass av servicearbetare tillgodose de välbärgades behov. Peter Sundborg berättar om omvandlingen av Sundsvall.
Peter SundborgStaten och kapitalet. Sällan handlar historien så mycket om de två som i fråga om stadsplaneringen. Ibland gäller konflikten de ohämmade privatintressena gentemot statlig och kommunal planering, oftare står striden om vilka klassintressen som ska göra sig gällande inom den offentliga bostads- och stadsplanepolitiken. Generalplan eller grannskapsenhet? Peter Sundborg, antikvarie i Sundsvall, berättar den lärorika historien om 150 års klasskamp, estetiska ideal och stadsplanering.
Peter SundborgSom ny prenumerant på tidskriften Clarté får du fyra nummer per år för från 300 kr. Eller om du föredrar en E-prenumeration för 125 kr per år.
Vill du hjälpa till? Vill du bli medlem? Nätverken av kontakter över nätet har sina förtjänster, men för samhällsförändringar behövs också organisation.