SD drar på sig offerkoftan Ett tjugotal chaufförer med ursprung i Somalia sjukskrev sig från jobbet i protest mot att Sverigedemokraterna tilläts affischera bussar i Skaraborg med budskapet ”Saknar du Mogadishu? Återvandringsbidraget hjälper dig hem”. Västtrafik plockade omedelbart ner affischerna, vilket fick SD:s Tobias Andersson att dra på sig offerkoftan och hävda att ”tydligen får […]
Olle Josephson, Dan Israel m.fl.Fråga 7 Richard Flanagan. Albert Bonniers förlag. 2025 (2023) ”Livet är stort, större än man kan förstå.” Så inleder barnboksförfattaren Pernilla Stalfeldt sin Tidenboken, ett slags egensinnig faktabok skriven för barn. Jag har ofta återvänt till den enkla meningen, som lyckas fånga något av tillvarons oändliga räckvidd. Samma känsla genomsyrar den australiensiske författaren Richard Flanagans […]
Olle Josephson, Shabane Barot m.fl.Hängt och ohängt ur nummer #/25. Två nya vänsterpoddar Jag är ingen stor poddlyssnare. Den enda podd som jag följer någorlunda regelbundet är Djurgårdens inofficiella supporterprogram DIF-podden. Det är kanske inte så intellektuellt utmanande, men tillräckligt eskapistiskt för att även den tristaste hushållssyssla ska bli uthärdlig. I höst kan mitt poddlysnande ta en oväntad vändning. […]
Mai Greitz, Olle Josephson m.fl.Hängt och ohängt ur nummer 2/25. När de talar för palestinska barn för att försvara Israel LO-ordföranden splittrar arbetarklassen När mina armar försvinner Lagvrängarnas lågvattenmärke Tillbaka till Milanos tågstation Från Ukraina intet nytt Hur nära måste hotet komma? När de talar för palestinska barn för att försvara Israel Den plötsliga kritiken mot Israel – från […]
Malena Rydberg, Olle Josephson m.fl.Hängt och ohängt ur nummer 1/25. Småstaternas dilemma Gnistan som tändes Nyliberala dogmer Komprador-intelligentians nederlag? Förstamajtankar 2025 Tina is back! Småstaternas dilemma Efter Majdanrevolten 2014 avvecklade Ukraina sin alliansfrihet för att ty sig till USA, EU och Nato. Hur hade det annars gått? Det kan vi inte säkert veta. Men en sak är klar efter […]
Olle Josephson, Hedvig Ljungar m.fl.Recensioner från nummer 1/25 Arbetarlitteratur bortom kanon. Nordiska perspektiv Sveasagorna Ludmila: Svenskare kan ingen vara En osynlig hand som stjäl våra liv Elise and the new partisans L’Effondrement Arbetarlitteratur bortom kanon. Nordiska perspektiv Arbetarlitteratur bortom kanon. Nordiska perspektivBeata Agrell, AnnaForssberg, Magnus NilssonMalmö universitet. 2024 Vilka texter kan egentligen kallas arbetarlitteratur, och vad kan arbetarlitteraturforskningen bidra […]
Malena Rydberg, Olle Josephson m.fl.Kulturrådet har skurit ned ordentligt på tidskriftsstödet. Många små tidskrifter står nu inför nedläggningshot. Det manar till protester – men också till eftertanke. Clarté har försökt undvika stödfällan. Under några kritiska år i mitten av 1980-talet sökte och fick Clarté tidskriftsstöd. Efter en tid hade både sparsamhet – nästan bara ideellt arbete! – och prenumerantstock […]
Olle JosephsonDen nya multipolära världsordningen får den västerländska härskarklassen att överge demokratin. Så kan man möjligen sammanfatta diskussionen på ett Clartémöte i Stockholm den 13 november, ”USA efter valet”. Kulturgeografen Don Mitchell från Uppsala universitet samtalade med John Hörnquist från Clartéredaktionen. Den politiska läget klarnade. Trump kan sägas stå för en auktoritär populism, menade Don Mitchell […]
Olle JosephsonIsrael – Occupation and apartheid Gunnar Olofsson Oktoberförlaget. 2024. I ett upprop i somras kritiserade ett hundratal svenska journalister och opinionsbildare mediernas bevakning av Gazakriget. Kritik av Netanyahus politik saknas inte, men perspektivet är kort och israeliskt. Historien före den 7 oktober 2023 ges föga utrymme, den israeliska ockupationen av palestinskt territorium sedan 1948, eller […]
Olle Josephson, John Hörnquist m.fl.Hur ska man se på utgången av EU-valet? Så här tänker jag: Självklart ska man glädjas över det svenska resultatet. Det är bra att det gick framåt för partier som förespråkar välfärds- och fördelningspolitik, inte vill förhala EU:s klimatpolitiska mål och åtminstone i ett par fall (V och MP) företräder en någorlunda anständig flyktingpolitik. Det är utmärkt att SD gick bakåt. Deras alltigenom falska framtoning som oövervinnelig röst från folkdjupet blir än svårare att upprätthålla. Ja, så långt, hurra!
Olle JosephsonFörsta maj brukar ju kallas arbetarrörelsens internationella högtidsdag. Vi firar framsteg i kampen för social rättvisa, för fred, frihet och internationell solidaritet – och inte minst: steg framåt mot en socialistisk samhällsordning som inte grundar sig på människans exploatering av människan. Vi demonstrerar den första maj. Det är inte meningslöst eller patetiskt att vi, vanligt folk, sluter upp i stora eller små förstamajdemonstrationer.
Olle JosephsonDen 6 december firar Finland sin självständighetsdag. I svensk historia kommer vi minnas den 6 december som osjälvständighetsdagen. Det var då Sverige undertecknade ett avtal som gör oss till militär lydstat under USA. Avtalet ger USA i princip obegränsad tillgång till 17 baser, övningsfält eller regementsplatser för lagring av militärt material och stationering av trupp. Inga restriktioner finns i avtalet för att till exempel inte tillåta kärnvapen. USA-militärer i Sverige ska lyda under amerikanska militärlagar, inte under svensk lag.
Olle JosephsonSverige omvandlas nu i snabb takt till ett litet, inåtvänt, reaktionärt Nato-land med rasistiska inslag i den förda politiken. En viktig del är att rättsstaten urholkas. Man kan räkna upp många initiativ: grundlagsändringen med den nya spionerilagen hösten 22 (att avslöja främmande makts militära hemligheter kan innebära tryckfrihetsbrott), utredningar om tvång för offentliganställda att meddela myndigheter om man stöter på någon som inte har uppehållstillstånd, om särskilda krav på levnadssätt för dom som har uppehållstillstånd, om att upphäva medborgarskap, om avlyssning m.m.
Olle JosephsonMan behöver inte vara skarpsinnig för att förstå att IF Metalls konflikt med Tesla är en försvarsstrid mot ett mycket kraftfullt angrepp på svenska fackföreningsrörelse. Den gäller rätten att teckna kollektivavtal, en grundsten i den klasskompromiss som ibland kallas den svenska modellen. Arbetsgivarna, eller mer precist, arbetsköparna, köper arbetstid, arbetsfred och rätten att leda och fördela arbetet i utbyte mot förutsägbar löneutveckling, reglerad arbetstid, pensionsavsättningar och en del annat.
Olle JosephsonMan behöver inte vara skarpsinnig för att förstå att IF Metalls konflikt med Tesla är en försvarsstrid mot ett mycket kraftfullt angrepp på svenska fackföreningsrörelse. Den gäller rätten att teckna kollektivavtal, en grundsten i den klasskompromiss som ibland kallas den svenska modellen. Arbetsgivarna, eller mer precist, arbetsköparna, köper arbetstid, arbetsfred och rätten att leda och fördela arbetet i utbyte mot förutsägbar löneutveckling, reglerad arbetstid, pensionsavsättningar och en del annat. Som i alla kompromisser är det praktiska utfallet beroende av parternas styrka (jfr Tidöavtalet), och svensk fackföreningsrörelse har försvagats de senaste fyrtio åren. Så svensk borgerlighet och svenskt näringsliv är nog uppriktiga när dom säger sig värna den svenska modellen, vilket på sätt och vis gör dom till allierade med facket i Teslastriden. Men det är en bräcklig allians; vad dom önskar är ju en svensk modell med svaga fack. Redan Reinfeldtregeringen med sitt ”nya arbetarparti” var mycket tydliga på den punkten: exempelvis tog man bort avdragsrätten för a-kasseavgiften och slaktade arbetslivsforskningen med Arbetslivsinstitutet. Angreppen fortsätter; den nuvarande regeringen har tillsatt en utredning för att eventuellt frånta facket rätt att utse skyddsombud. Men striderna har inte alltid slutat i nederlag. I hamnarbetarkonflikten 2020 lyckades facket tack vare kraftfull organisering och mobilisering underifrån försvara förenings- och strejkrätten. Teslastrejken i dag har nog ännu större dimensioner. Allt stöd till IF Metall!
Olle JosephsonPeter Emsheimer, ordförande i Svenska Clartéförbundet 1970-73, har avlidit efter en kort tids sjukdom, 78 år gammal. Peter Emsheimer var ordförande i Clarté under en period då förbundet växte mycket snabbt och samtidigt genomgick en förvandling från en organisation för socialistiskt sinnade intellektuella av olika slag till ett aktivistiskt studentförbund. Många clartéister hade under denna tid en viktig roll i antiimperialistiskt arbete, i studentfackliga sammanhang och i de enhetsfronter som mobiliserade brett i viktiga dagspolitiska kampfrågor. Peter Emsheimer var på den tiden det som kallades maoist: han lät sig gärna vägledas av de kinesiska kommunisternas erfarenheter och Mao Zedongs idéer. På mötena såg man honom ofta med ett väl tummat exemplar av Maos Skrifter i urval, ”den stora röda”, i handen. Men han var ingen dogmatiker. Tvärtom präglades hans ledarstil och politiska tänkande av öppenhet; han var noga med att lyssna till röster från olika håll och med föreningsdemokratin. Han talade gärna om masslinjen: man måste utgå från breda folklagers tänkande, erfarenheter och vilja och lyfta det till politisk medvetenhet och organiserad kamp. Senare var Peter Emsheimer med och bildade Stockholmspartiet. Under 2000-talet arbetade han mycket med aktionsgruppen Gemensam Välfärd mot privatisering och marknadisering av skola och välfärd. Till yrket var han universitetslektor i pedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm.
Olle JosephsonÄldre clartéister har i dag anledning att minnas Johan Söderberg som avled natten till söndagen den 21 augusti, 72 år gammal, efter att i många år varit drabbad av Parkinsons sjukdom. Johan var professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet med breda forskningsfält, och verksam i Clarté på 1970-talet. Bland annat företrädde han Clarté i Stockholms universitets studentkårs fullmäktige 1971–72.
Olle JosephsonDet verkar nu som om Sverige lämnar in en ansökan om Natomedlemskap någon gång i slutet av maj. Det är en väldig omläggning av en svensk säkerhetspolitik med faktiskt 200-årig tradition, och den sker i ett upphetsat politiskt läge. Jag kan inte se att svensk Natoanslutning bidrar vare sig till ett bättre säkerhetspolitiskt läge för Sverige eller till en fredligare omvärld. Men detta inlägg tillför inte några nya argument eller fakta. Jag vill bara ge några synpunkter på opinionsläget i tre punkter:
Olle JosephsonAtt verkligen veta vad som sker i och kring Ukraina just nu är inte lätt, det går kanske inte. Men en allmän beskrivning kunde vara att vi ser en konflikt mellan den globala, men alltmer försvagade supermakten USA - med Nato som allierad - och den än mer försvagade regionala stormakten Ryssland om hegemonin över Östeuropa. Det är ett slags kallt (ännu i alla fall) imperialistiskt omfördelningskrig. Hittills har båda sidor verkat vilja undvika direkt väpnad konflikt, men annars använt alla de medel de har tillgång till för tvinga den andra sidan till eftergifter. Det är klart att Ryssland är den mer hotade av de två stormakterna, eftersom uppladdningen äger rum i dess omedelbara grannskap, och landet redan kan sägas vara inringat av Natobaser. Det betyder inte att en eventuell rysk invasion av Ukraina skulle kunna försvaras. Samtidigt pågår naturligtvis också ett våldsamt propagandakrig på ömse sidor. Här är det bedrövligt att se att Sverige helt tycks ha slutit sig till Natosidan med konstiga utspel om ökat militärt hot mot Sverige och fritt fram för yrkesmilitärer att ta stort medieutrymme i anspråk för sina upprustningsanalyser.
Olle JosephsonNyårsbetraktelser är en konstig genre: varför är just 31 december eller 1 januari lämpligaste datum för att överblicka och förstå omvärlden? Jag gör ett litet försök i alla fall. Vad är det viktigaste som hänt under 2021? Vad pekar på väsentliga tendenser om man lämnar det dagliga skummet av pandemitrestriktioner, opinionssiffror, regeringsombildningar m.m? Jag prövar nåra punkter i all anspråkslöshet, även om tonfallet onekligen blir lite pompöst. Ifrågasätt, komplettera och fördjupa gärna!
Olle JosephsonI dag, den 5 juni, är det Danmarks nationaldag, Grundlovsdagen. I förrgår, den 3 juni, antog det danska Folketinget en lag som ska omöjliggöra asylinvandring. Den flykting som söker asyl i Danmark ska hänvisas till ett mottagandecenter utanför Europa; Rwanda har särskilt nämnts. Beviljas asyl gäller den mottagandecentrets land. Talespersoner för den danska regeringen framhåller att de flyktingpolitiska resurserna ska läggas på bistånd till flyktingar i mottagningsläger eller andra läger utanför Europa.
Olle JosephsonSverigedemokraternas förlag att endast svenska medborgare skulle vara berättigade till vissa bidrag som bostadsbidrag eller barnbidrag har med all rätt fördömts. Kombinerar man det med samma partis förslag att det ska bli svårare att bli svensk medborgare ser man följderna: ett utfattigt, halvt rättslöst, etniskt definierat underproletariat som lever i en skuggtillvaro i misär. Mycket lätta offer för människohandel, rekrytering till kriminella gäng och terroristnätverk (de blir ju de enda att erbjuda någon materiell trygghet). Raka spåret till Apartheidsverige. Så långt går inte andra partier. Men några steg på den vägen tar de – eller låter sig ledas in på den av starka krafter de inte kan så emot. Jag lägger ihop tre nyheter från de senaste veckorna.
Olle JosephsonGrön revolution och agrobusiness innebär monokulturer med sikte på export på en världsmarknad där frihandel råder. Genmodifierade grödor och genmodifierad djurhållning är ett bärande inslag. För konsumenterna blir mycket av maten industriproducerade hel- och halvfabrikat. Storskalighet kräver omfattande investeringar från banker, IMF-program och andra kapitalintressen.
Olle JosephsonVar stormningen av Capitolium den 6 januari ett otäckt upptåg av förvirrade demonstranter? Eller ett fascistiskt kuppförsök? Har Trump sin klassmässiga bas i vit arbetarklass som lämnats på efterkälken? Eller en rasistisk medelklass som kämpar för sina privilegier? En fraktion av storkapitalet? Diskussionen lär fortsätta. Den är viktig och handlar inte bara om USA. Hur ska vi ska se på den högerpopulistiska vågen i stora delar världen?
Olle JosephsonApartheid light. Så kallar man ibland den svenska – och europeiska – migrationspolitiken: den blir ett redskap för att bygga ett proletariatets nedersta, marginaliserade skikt med begränsade rättigheter (se Mikael Nybergs artikel i Clarté 4/15). Den 13 januari presenterade Morgan Johansson en statlig utredning med förslag som innebär några steg mot apartheid light: ”Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap” (SOU 2021:2). Utredningen föreslår att den utomnordiska invandrare som är varaktigt bosatt i Sverige och vill ha svenskt medborgarskap måste styrka kunskaper i svenska och samhällskunskap: antingen godkänd på kurs D i sfi, eller godkänd i samhällskunskap och svenska eller svenska som andraspråk från grundskolan åk 9, eller godkänd på ett särskilt test i svenska och samhällskunskap.
Olle JosephsonI Studio 1 den 4 januari berättade intervjuades Rasmus Landström om sin bok Arbetarlitteraturens återkomst (Verbal förlag) som kom ut i november. Boken visar att svensk arbetarlitteratur fått ett stort uppsving under 2010-talet, men ger också ett stort historiskt perspektiv på arbetarlitteraturen sedan 1890-talet. Ett särdrag för dagens arbetarlitteratur är att just arbetet ofta står i centrum för skildringen på ett sätt som var ovanligt i äldre arbetarlitteraturen. Recensionerna från många olika håll har varit mycket positiva. Den som ännu inte hunnit skaffa och läsa boken (gör det!) kan läsa en förkortad version av kapitel 4, "Den nya arbetslitteraturen", som publicerades i Clarté 2/20. {jcomments lock}
Olle JosephsonJan Myrdal avled på Varbergs sjukhus på förmiddagen den 30 oktober. Hans författarskap var ett av de allra viktigaste i svensk litteratur och debatt under 1900-talets andra hälft, och fick stor betydelse för ett par generationer svensk vänster. Som kanske ingen annan gjorde han tredje världen synlig och företrädde en konsekvent antiimperialistisk hållning, till exempel i böcker som Kulturers korsväg (1960, återutgiven 1966 som Resa i Afghanistan), Rapport från kinesisk by (1963) och Indien väntar (1980). Genomgående i Myrdals författarskap är också kravet på intellektuella att ta sitt ansvar och gå till politisk handling, såsom i Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell (1964). Jag-romanerna Barndom (1982), En annan värld (1984) och Tolv på det trettonde (1989) hör till de stora barndomsskildringarna. Från 1940-tal till 2010-tal medverkade Jan Myrdal då och då i tidskriften Clarté. Olle JosephsonClartéredaktör {jcomments lock}
Olle JosephsonPunkt nummer ett i Sverigedemokraternas kulturpolitiska program är att Bevara det svenska kulturarvet. Vad menar dom? Inte det vi bör mena med kulturarvet. Här väntar hegemonistrider vänstern inte kan dra sig undan.
Olle JosephsonKP:s tidigare ordförande Robert Mathiasson, som lämnat partiet, ska bli återkommande krönikör på sajten Nyheter Idag. Denna sajt ägnar sig framför allt åt så kallad kulturell rasism. Exempelvis förmiddagen den 6 maj toppar tre artiklar: ”Gängbråk på MacDonald's – vittne säger att de var araber och somalier”; debatt om den döde danske poeten och smågangstern Yahya Hassan ska beskrivas som ”svart” eller ”icke-vit”; samt ”26 meter hög minaret när muslimer söker bygglov för jättemoské.”
Olle JosephsonMigration finns alltid. Den är inte större i dag än för hundra år sedan. Men migranternas villkor skiftar, beroende på politiska styrkeförhållanden. Olle Josephson skenar genom migrationshistorien.
Olle JosephsonForskarna rapporterar om en trolig höjning av den globala medeltemperaturen över 2 grader till 2050. Sverige blir som ett regnigt men uthärdligt Nordtyskland, men vi vet vad som händer på andra platser. Dödlig torka, översvämningar, svältkatastrofer. Ödeläggelse, landstölder, regionala krig, stora folkmassor drivna på flykt. Hit har en kapitalistisk världsordning fört oss.
Olle JosephsonNu debatteras den svenska larmberedskapen inför Coronaviruset. Det är säkert en viktig diskussion (även om man kan bli tokig på Kristersson trängtan att dra småskurna dagspolitiska poänger på varenda fråga). För det mesta sägs det att Sverige är välförberett – trots enstaka missar – och att landet är bra på larmberedskap. Men samtidigt går ett annat larm: Turkiet önskar att en stor del av de 3,6 miljoner syriska flyktingar som finns i landet fortsätter till Europa. Erdogan använder dem för att pressa fram stöd från EU och Nato för att annektera delar av nordvästra Syrien.
Olle Josephson”Antalet asylsökande ska bli rejält många färre” sade Stefan Löfven i Dagens Nyheter den 18 januari. Som åtskilliga påpekat - t.ex. s-riksdagsmannen Magnus Manhammar - måste han med det antingen mena att Sverige ska lämna Génèvekonventionen från 1951 om asylrätt (se Clarté 4/19). Eller uttalar han sig om något han inte råder över – vem vet vilka krig och klimatkatastrofer som jagar folk mot Sverige de närmaste åren? Däremot vet vi att Löfven med ett sådant uttalande lägger sig nära det tänkande och den retorik om flyktingar som hårdlanserats av SD i tjugo år, och nu står inför sitt verkliga genombrott.
Olle JosephsonVarför håller arbetarrörelsen på att förlora kampen om kulturarvet och historien till SD och andra mörka krafter? Ett av svaren är den egna, kortsynta politiken. Nu tänker man lägga ned biblioteksdelen av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB). ARAB låg länge på Upplandsgatan i Stockholm i anslutning till LO-borgen, men sedan ett tiotal år finns det i Huddinge, nära Södertörns högskola. Ledningen har beslutat att minska personalen med åtta tjänster. Hela verksamheten drabbas hårt och allra mest biblioteket där samtliga tre tjänster försvinner. Det ska fortfarande vara möjligt att låna böcker, men alla nyförvärv av böcker och tidskrifter ska upphöra, ingen katalogisering ska ske, ingen personal med bibliotekskompetens som kan hantera bokbeståndet finns kvar.
Olle JosephsonDagliga strider om välfärd, jämlikhet och arbetandes rättigheter gentemot kapitalet. Klimatkatastrofen. Flyktingar och folkvandringar. Imperialism. Snart är 2020-talet här. På ett allmänt plan är det enkelt att som ovan peka ut de fyra avgörande politiska vattendelarna – nära förbundna - under hela årtiondet. En rörelse som siktar mot socialismen kommer inte undan någon av dem; det ena kan inte växlas ut mot det andra. Man kan inte som (icke-socialisten) Macron sikta högt i klimatfrågor och utradera jämlikheten. Eller som Danmarks socialdemokrater också ha höga klimatmål och sälja ut flyktingarna.
Olle JosephsonDet är segrarna som skriver historien, som bekant. Ibland är det också segrarna som skriver dikterna.
Olle JosephsonClarté höll stämma i Malmö den 6 april. Årsberättelsen kunde konstatera en mindre ökning av medlemsantalet, till ca 150, och en markant ökning av mötesverksamheten, särskilt i Stockholm. Men tidskriftens upplaga ligger still på en alltför låg nivå, strax under 900 prenumeranter - många nya tillkommer, men många faller också ifrån. Den löpande verksamheten går med visst underskott, även om ekonomin i grunden är mycket stabil tack vare donationer. Stämman anbefallde viss ekonomisk försiktighet, en fortsatt utbyggnad av förbundet och en digitaliseringsutredning. Tanken är inte att övergå till enbart digital publicering av tidskriften, men möjligheterna till digitala prenumerationer, betalning för digitala tjänster med mera behöver redas ut. Som politiska uppgifter lyfte stämman fram fortsatt självständig analys av utvecklingen utifrån socialistiska utgångspunkter" och särskild vikt vid att stödja kampen mot angrepp på fackliga och sociala rättigheter. Till styrelse valdes Mathias Cederholm, Therese Falkenström, Magnus Göransson, Dan Israel, David Liljeqvist med Mattias Cecilgård och Magnus Nilsson som suppleanter.
Olle JosephsonÄntligen! Så verkar åtskilligt vänsterfolk ha reagerat, när de läst programförklaringen från den nya socialdemokratiska föreningen Reformisterna. Ja, äntligen, men det finns problematiska luckor i Reformisternas förslag om sju stora reformområden (www.reformisterna.se/reformprogram). Först det positiva: Självklart ska man vara tacksam och välkomnande! Tveklöst är det nyttigt att någon försöker precisera hur en långtgående reformistisk politik kunde se ut i dag. Väldigt många förslag är utmärkta: satsningar på bostäder och järnvägar, omfördelande förmögenhets- och fastighetsskatter, slopat överskottsmål i statsfinanserna, pensionslyft, återupprättade av allmännyttan, 35-timmarsvecka – ja, det är bara att läsa. Det är något att sätta emot 73-punktsregeringen. En annan politik är möjlig. Debatten flyttas några steg mot en bättre planhalva tack vare Reformisterna.
Olle JosephsonNu har vi den regering vi har. Det känns inte så meningsfullt att fortsätta en diskussion om V gjorde rätt eller ej, om hur regeringsalternativ skulle kunna te sig, om hur länge den nuvarande regeringen sitter etc. Bättre då att börja granska den nya regeringens politik. I detta inlägg granskar jag integrationspolitiken, särskilt språktestfrågan.
Olle JosephsonSociala medier översvämmas just nu av synpunkter på regeringsbildning. Jag kan inte låta bli att sälla mig till skaran. Då är det är lätt att konstatera att överenskommelsen mellan S, Mp, L och C rymmer reaktionära och folkfientliga ställningstaganden: skattesänkningar för höginkomsttagare, tredubblat rut-avdrag, sänkta arbetsgivaravgifter, lönedumpande etableringsjobb också i bemanningsföretag och företag utan kollektivavtal, mer undantag från turordningsregler, privatisering av arbetsförmedlingens uppgifter, större spelrum för marknadshyror och för privatskolor och privatsjukvård, språktest för medborgarskap m.m. - you name it.
Olle JosephsonValresultatet kunde möjligen ha varit ännu sämre, men det är illa nog. Jämfört med föregående val har framför allt KD och SD, riksdagens två mest reaktionära partier gått framåt. V har haft viss framgång, men SAP och Miljöpartiet har backat. Även om Moderaterna glädjande nog gått tillbaka, har de inte förlorat röster i första hand till Centerpartiet och Liberalerna, de två borgerliga partier som förespråkat en åtminstone minimalt anständig flyktingpolitik och markerat starkt avstånd från SD. Men det har inte gått hem hos flertalet borgerliga väljare. Vi verkar gå mot ett Sverige där den politiska debatten inte ställer skilda klassintressen mot varandra, utan skilda etniciteter. Eller rättare sagt: klasskonflikter förkläs till etniska konflikter, vilket splittrar arbetarklassen och folket efter etniska skiljelinjer. Ett kliv i den rasistiska utförsbacken med andra ord.
Olle JosephsonMed jämna mellanrum nås vi av häpnadsväckande rapporter om dansk flyktingpolitik. Nu föreslås att inga kvotflyktingar över huvud taget ska tas emot, och att asyl bara ska kunna sökas från ett annat land. Särskilda lagar ska tillämpas i områden där det bor många utrikes födda. Alla internationella konventioner sätts ur spel. Ända sedan början av 2000-talet har Danmark tillämpat en mycket restriktiv flyktingpolitik. Till exempel har landet bland de högsta kraven i Europa på kunskaper i nationalspråket, det vill säga danska, för att få medborgarskapet. Man måste visa i ett test att man kan i princip lika mycket som den infödda dansk som gått ut grundskolans årskurs 9 med godkänt i danska. Det är ett krav som givetvis många infödda danskar inte heller klarar – de fråntas dock inte att medborgarskap.
Olle JosephsonHär ett litet lästips inför valrörelsen: Läs gärna om Anders Nilssons och Örjan Nyströms bok från 2016, Flyktingkrisen och den svenska modellen (Celanders förlag)! Allt talar nämligen för att migrationspolitiken blir en stor fråga i årets valrörelse. Den dyker upp i välfärdsfrågorna: antingen som påståenden att vi inte har råd med immigranter om vi ska klara välfärden eller som påpekanden att arbetskraftsbristen i välfärdssektorn inte kan lösas utan immigrerade arbetare. Den dyker upp i trygghetsdebatten med påståenden om att invandring ökar brottslighet och terrorrisk. Den visar sig i frågorna om strejkrätt och fackliga rättigheter med påståenden om att immigranter dumpar löner och arbetsvillkor (nej, det är arbetsgivarna och EU-bestämmelser som gör det). Migrationspolitikens roll som nyckelfråga är fullt rimlig. Vår tid kännetecknas och kommer att kännetecknas av de stora folkvandringarna, ytterst orsakade av de ekonomiska, klimatmässiga eller militära katastrofer som imperialismen för med sig i många delar av världen. Betydande delar av den svenska arbetarklassen har i dag ursprung i ett annat land än Sverige.
Olle JosephsonLördagen den 27 januari begav jag mig till Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Där firades Arbetarlitteraturens dag, och jag hörde ett föredrag av litteraturvetaren Per-Olof Mattsson om hans nya bok om Martin Andersen Nexö (se rec. i Aftonbladet 10 januari). Föredraget var utmärkt. Nexö var en pionjär för nordisk arbetarlitteratur. Hans två mest kända romansviter är Pelle erövraren (1906-10), numera troligen mest bekant som film, och Ditte människobarn (1917-21). Mattssons poäng var de haft ett avgörande inflytande på svensk arbetarlitteratur, men att Nexö tonats ned i historieskrivningen. Det beror dels på att han var Moskvatrogen kommunist, dels på att man gärna velat framställa svensk arbetarlitteratur som något säreget svenskt, utan motsvarighet i andra länder. Då är det mindre lyckat att så mycket kom från Danmark.
Olle JosephsonSom framgått av tidigare trådar skriver Jan Myrdal i nya numret av Folket i Bild, 1/2018, att Clarté i internationella frågor hamnat ”på en typiskt trotskistisk linje” (s. 37). Vad som i detta sammanhang menas med trotskistisk linje framgår av de två exempel som nämns i texten. Under spanska inbördeskriget avstod trotskister från enighet med den lagligt valda regeringen och borgerliga demokrater mot de fascistiska revoltörerna för att i stället driva klasskamp mot kyrka och borgerlighet. I Frankrike under andra världskriget ville trotskister inte ansluta sig till det samlade motståndet mot de tyska ockupanterna utan manade till kamp mot såväl tysk som allierad imperialism. Clarté har aldrig förespråkat en sådan politik. Exemplen tydliggör inte, eftersom de är väsensskilda från läget i Sverige i dag. Sverigedemokrater, Nya Tider och andra identitärer har inte tillsammans med ÖB Bygdén startat inbördeskrig, och delar av Sverige är inte ockuperat av en aggressiv, revanschistisk imperialistmakt.
Olle JosephsonLättnad är den spontana reaktionen efter meddelandet att regeringen beslutat bevilja tillfälligt uppehållstillstånd för de ca 6-8 000 ensamkommande barnflyktingar som lyckades ta sig hit före 25 november 2015 och som sedan fått leva i ovisshet med oändligt utdragna asylprocesser. Det betyder inte att Sverige återgått till en humanitär flyktingpolitik, på intet sätt. Som en företrädare för de afghanska flyktingarna påpekade i Rapport är lagförslaget mycket oklart: vad händer sedan man avslutat sina gymnasiestudier? Vad händer med den som inte klarar gymnasiestudierna? Hur med dem som gått under jorden i dag? Etc. Andra människorättsvidriga inslag i flyktingpolitiken består såsom förbudet mot anhöriginvandring. Men det är ändå en lättnad. Det finns en öppning! Något slags anständighet har vunnit terräng. Det är ändå möjligt att slå tillbaka en grovt reaktionär och människofientlig politik.
Olle JosephsonSpråkstrider är förtäckta klasstrider - och inte alltid så förtäckta. Det framgår av de fem artiklar om språk och språkpolitik i detta nummers temadel. Tre slags stridsfrågor träder fram:
Olle JosephsonBengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all rätt verkar Bengt Håkansson frukta ett samhälle där klassklyftorna fortsätter att öka, där anställningstrygghet och strejkrätt urholkas, där den fackliga organiseringsgraden minskar och där en betydande del av arbetarklassen tvingas dra sig fram på svartjobb till mycket låga löner. Vad ska vi göra åt det? I sitt svar på dessa frågor hamnar Bengt Håkansson väldigt fel, på grund av misstag och oklarheter. Jag ska kort kommentera tre av de viktigaste.
Olle JosephsonSom ny prenumerant på tidskriften Clarté får du fyra nummer per år för från 300 kr. Eller om du föredrar en E-prenumeration för 125 kr per år.
Vill du hjälpa till? Vill du bli medlem? Nätverken av kontakter över nätet har sina förtjänster, men för samhällsförändringar behövs också organisation.