I en nyutkommen bok, Lagarna och de mänskliga behoven (Natur och Kultur), har historikern Arne Jarrick överblickat lagarnas historia under 4 000 år, inte bara dom västerländska utan också i exempelvis Kina, Indien och Västasien. Han hittar en del mycket långa utvecklingslinjer, bland annat att likheten inför lagen ökar under årtusendena. Särskilda bestämmelser och straff för till exempel adel, livegna, icke infödda etc. blir ovanligare. Icke så i den svenska lagstiftning som nu är på väg: här mäts nu gängkriminella eller invandrare efter andra straffskalor.

Jodå, lagar behöver ibland ses över. Det kanske kan bli bättre kriminalvård med särskilda ungdomsfängelser än med SIS-hem. Den tekniska utvecklingen kan kräva att lagar om avlyssning måste omformuleras. Men det är något annat än en lagstiftningsoffensiv som ökat utrymmet för myndigheters godtycke, hemlighetsmakeri och särbehandling av vissa grupper.

Andra politiska förändringar, som inte direkt är förknippade med medborgerliga rättigheter, går i samma riktning: stora neddragningar för studieförbunden, besparingar på public service, angreppen på kollektivavtal (Teslakonflikten), ny inriktning på presstödet (från 1 december blir det mycket svårare för opinionsbildande tidningar att få presstöd – lokaljournalistik ska prioriteras). Och i bakgrunden tjoar SD om att riva gudstjänstlokaler.

Med gammaldags bildspråk: reaktionen visar sitt nakna, råa ansikte. Det finns dom som gör motstånd, både till höger och – något mer – till vänster. Det är lätt att hitta varningsord också på borgerliga tidningars ledarsidor Men ännu har vi inte sett en samlad och kraftfull rörelse till försvar för demokratin och det som brukar kallas ett öppet samhälle. Hur får vi till stånd den?

Artikel publicerad 02 december, 2023.