I en annan tid och vid ett annat lärosäte krävde studenterna att judiska läkare inte skulle tillåtas att invandra till Sverige. Det kravet står idag som symbol för studentrasism, men det hade naturligtvis också en klassdimension. Precis som Banke var studenterna rädda för att ett överflöd av utbildade personer skulle sänka värdet av de egna studierna. De försvarade alltså en privilegierad grupps ekonomiska intressen.

Högre utbildning är fortfarande ett klassprivilegium. Vid Bankes lärosäte, Lunds universitet, har exempelvis en stor majoritet av studenterna högutbildade föräldrar. Den vidgning av den högre utbildningens sociala bas som skedde från och med 1960-talet tycks ha avstannat. I takt med att den svenska skolan blir allt mer segregerad finns det dessutom anledning att befara att situationen kan komma att förvärras ytterligare.

Om man vill skapa ett mer jämlikt samhälle är det viktigt att motverka den sociala snedrekryteringen till högskolor och universitet, exempelvis genom att satsa på distansutbildning. Men om man istället vill behålla eller förstärka ojämlikheten ska man naturligtvis motsätta sig sådana förslag.

Idag är många byggnadsarbetare, lastbilschaufförer och industriarbetare oroade av konkurrens från utländsk arbetskraft. Från högerhåll anklagas de för välfärdschauvinism. Lite konkurrens ska väl en arbetare tåla, menar man. Men gud förbjude att det skulle bli trängre kring de egna köttgrytorna.  

Artikel publicerad 28 december, 2019.