I sju delar analyserar Mats Alexandersson det omtalade amerikanska mjukvaruföretaget Palantir, dess roll i den amerikanska imperialismen och intrång i den svenska säkerhetsapparaten. Del 1 hittar du här.
Palantir Technologies grundades i maj 2003 mot bakgrund av de säkerhetsutmaningar som följde efter terrorattackerna den 11 september 2001. Men företagets ursprung ligger inte i antiterrorism utan i bedrägeribekämpning. Under sin tid som grundare av betaltjänsten PayPal hade Peter Thiel och hans medarbetare utvecklat ett sofistikerat system för att upptäcka bedrägliga transaktioner. Systemet, kallat Igor och uppkallat efter en rysk bedragare som var en av PayPals mest frekventa missbrukare, hade visat sig så framgångsrikt att FBI kontaktade PayPal och bad om att få använda teknologin för att upptäcka ekonomisk brottslighet.
När Thiel sålde PayPal 2002 för 1,5 miljarder dollar insåg han att samma metodologi som använts för att upptäcka bedrägliga transaktionsmönster kunde anpassas för att bekämpa terrorism. Han kontaktade sin tidigare rumskamrat från Stanford Law School, Alex Karp, som just återvänt från Tyskland där han doktorerat i filosofi vid Goethe-universitetet i Frankfurt och befann sig både pank och arbetslös. Thiel föreslog att de skulle bygga ett företag baserat på PayPals metodik för att stoppa terrorism, och Karp blev VD för den nystartade verksamheten. Tillsammans med PayPal-ingenjören Nathan Gettings och Stanford-studenterna Joe Lonsdale och Stephen Cohen bildade de Palantir Technologies, uppkallat efter de allseende kristallkloten från Tolkiens Sagan om Ringen.
Grundarnas vision var att skapa ett ”missionsorienterat” företag som kunde applicera programvara liknande PayPals system för att upptäcka bedrägerier och minska terrorism samtidigt som medborgerliga friheter bevarades. Thiel beskrev företaget som en tillämpning av ”en klassisk tysk approach”, influerad av den hegelianska dialektiken och idén om att övervinna motsatser. Detta filosofiska förhållningssätt, kombinerat med Karps bakgrund i tysk socialteori och hegeliansk filosofi, formade företagets unika karaktär som en symbios mellan teknologi och humanistisk reflektion. Men denna retorik om att balansera säkerhet och frihet skulle visa sig vara just det – retorik.
Den tidiga finansieringen avslöjar företagets verkliga DNA. Ingen traditionell riskkapitalist ville satsa på Palantir. Sequoia Capital, som varit tidig investerare i PayPal och vars partner Michael Moritz suttit i PayPals styrelse, var inte intresserad. Enligt Karp spenderade Moritz större delen av mötet med att frånvarande klottra i ett anteckningsblock. Nationell säkerhet var en nisch som var okänd för de flesta techinvesterare, och potentiella avkastningar var oklara. Thiel var tvungen att själv investera 30 miljoner dollar från sin egen förmögenhet. Den andra finansieringskällan var avgörande: CIA:s riskkapitalgren In-Q-Tel tillförde ungefär 2 miljoner dollar över flera steg mellan 2004 och 2005.
Även om In-Q-Tels investering var relativt modest i pengar gav den enormt stor trovärdighet och signalerade att CIA erkände värdet i deras teknologi. Som In-Q-Tel-chefen Gilman Louie senare berättade var han så imponerad av den ”intuitiva logiken och elegansen” i Palantirs system att han skämtade: ”Om Palantir inte fungerar har ni en ljus framtid inom att designa videospel.” Men det fungerade. In-Q-Tels validering öppnade dörrar för tidiga regeringskontrakt och lade grunden för Palantirs långvariga relation med den amerikanska underrättelsetjänsten. Detta var inte ett företag som råkade hamna i säkerhetssektorn – det var från början designat för och finansierat av CIA för att bygga övervakningssystem för den amerikanska underrättelsestaten.
Den tekniska arkitekturen: Mer än bara data
Palantir Gotham är inte en databas. Det är inte heller ett traditionellt analysverktyg. Det är, enligt företagets egen beskrivning, ett ”operativsystem för data” – en formulering som är tekniskt missvisande men ideologiskt exakt. För att förstå varför Gotham är unikt måste man förstå dess tvåskiktsarkitektur.
Det första lagret är en integrationsmotor som sammanför data från disparata källor i valfritt format – strukturerad och ostrukturerad data, befintliga ärendehanteringssystem, bevishanteringssystem, journalsystem, CAD-data, federala databaser, dokumentarkiv, e-post, satellitbilder, drönarvideo, signalunderrättelse, sociala medier. Detta skapar en enhetlig sökpunkt där användare kan utföra en enda sökning och få resultat från alla relevanta system istället för att logga in på separata databaser. Men det verkligt unika är inte integreringen i sig – det är vad som händer därefter.
Ovanpå integrationslagret ligger en semantisk ontologi som modellerar verkliga objekt och deras relationer. En ontologi är inte bara en datamodell utan en representation av verkligheten själv – en formaliserad beskrivning av vad som finns, vilka egenskaper dessa ting har, och hur de relaterar till varandra. I Gothams fall kan ontologin inkludera objekt som ”person”, ”fordon”, ”transaktion”, ”plats”, ”organisation”, och attribut som kopplar dem samman: ”Person A äger Fordon B”, ”Person A besökte Plats C vid Tidpunkt D”, ”Person A överförde pengar till Organisation E”. Varje dataobjekt förankras till sin ursprungliga källa, där åtkomstrestriktioner kan tillämpas på nivån av individuella attribut som beskriver objektet – till exempel en byggnads adress eller en persons nationalitet. Denna granulära säkerhetsmodell säkerställer att användare endast kan se information de är auktoriserade för, vilket implementerar ett ”need-to-know”-system.
Det som gör Gotham fundamentalt annorlunda än klassisk Business Intelligence är att det inte fungerar i ett öppet kretslopp där dataflödet stannar vid insikt. Traditionell BI samlar in data, analyserar den och visualiserar resultatet i digitala anslagstavlor – men flödet stannar där. Användaren ser problemet men systemet hjälper inte till att åtgärda det. BI svarar på ”vad hände?” genom historisk analys. Gotham implementerar däremot ett slutet kretslopp som fortsätter från insikt till beslut, exekvering och lärande. Plattformen genererar åtgärdbara utdata som prioriterade uppgiftsköer, rekommendationer och automatiserade uppdateringar som passar direkt in i arbetsflödet. Framgång mäts inte i antal rapportvisningar utan i förbättrade operativa resultat som snabbare lösningstider, högre efterlevnad, eller i militära sammanhang – eliminerade mål.
Detta betyder att när en analytiker i Gotham identifierar ett mönster – säg, en grupp individer som kommunicerar via krypterade appar, rör sig mellan specifika geografiska punkter och har transaktioner kopplade till kända nätverksaktörer – genererar systemet inte bara en rapport. Det skapar en ”action type” som kan trigga automatiserade processer: en varning skickas till fältoperatörer, en övervakningsorder genereras automatiskt, geografiska zoner markeras för förhöjd övervakning, eller i militära sammanhang – ett mål prioriteras för eliminering. Den kritiska skillnaden är att i BI leder felaktig data till missförstånd, men i Gotham kan den trigga hundratals felaktiga operativa beslut på minuter. Därför kräver Gotham ”beslutsprovenidens” – möjligheten att spåra varje åtgärd tillbaka genom indata, logik och regelträffar – samt strikta kontroller för auktorisering, godkännanden och revisionsspår.
Men även denna beskrivning missar den mest avgörande dimensionen: Gotham använder avancerad AI och maskininlärning för att analysera stora och heterogena datamängder i realtid, identifiera dolda mönster och göra prediktioner. Funktioner som geospatial intelligens, nätverksanalys och ”mixed-reality-operationer” ger användarna omfattande situationsmedvetenhet, från kommandocentraler till avlägsna platser via drönare och satelliter. Systemet kan automatisera komplexa analytiska uppgifter och möjliggöra både snabba utredningar och omfattande uppdragsplanering genom ett användarvänligt gränssnitt som passar både teknisk och icke-teknisk personal. Detta är inte ett verktyg som hjälper människor att fatta beslut – det är ett system som i allt högre grad fattar besluten själv.
Operativsystemet som aldrig sover
När Palantir beskriver Gotham som ett ”operativsystem” använder de termen metaforiskt, inte i teknisk datorvetenskaplig mening. Gotham är inte ett operativsystem som Windows eller Linux. Men metaforen är ideologiskt avslöjande. Ett operativsystem är det fundamentala skikt som alla andra program körs på – det definierar hur datorn uppfattar verkligheten, vilka operationer som är möjliga, vilka processer som får tillgång till vilka resurser. Utan operativsystem är en dator bara hårdvara. Med fel operativsystem ser datorn en helt annan verklighet än användaren avsåg.
På samma sätt positionerar Palantir Gotham som den fundamentala infrastruktur genom vilken staten uppfattar och agerar på verkligheten. Det är en ”beslutsmiljö” som orkestrerar data, analys och arbetsflöden för specifika domäner. Jämförelsen syftar på att Gotham fungerar som ett fundamentalt skikt som integrerar disparata datakällor, tillhandahåller gemensamma tjänster och skapar en enhetlig miljö där operatörer kan fatta beslut. I verkligheten är Gotham en mjukvaruplattform som körs ovanpå konventionella operativsystem och kan installeras i olika miljöer beroende på kundens infrastruktur. Det är mer korrekt att beskriva det som ett beslutsstödssystem än ett operativsystem.
Men målet är tydligt: Palantir strävar inte efter att vara ett verktyg bland andra utan den fundamental infrastruktur genom vilken säkerhetsstaten uppfattar hotbilder, identifierar mål och exekverar våld. När denna ambition realiseras – när Gotham blir det skikt genom vilket polisen ser kriminella nätverk, genom vilket militären ser fiender, genom vilket gränspolisen ser migranter – då har företaget inte bara sålt mjukvara. De har kodat sin egen ontologi, sin egen världsbild, i den infrastruktur som definierar vad staten kan se och därmed vad den kan göra.
Från Langley till Kungsholmen
Palantirs expansion från CIA-verktyg till global infrastruktur följer en tydlig tidslinje. 2003 grundas företaget. 2004-2005 investerar In-Q-Tel och etablerar CIA som första kund. Under nästan tre år byggdes Gotham genom iterativt samarbete mellan Palantirs datavetare och analytiker från olika underrättelsetjänster. Till skillnad från PayPals välorganiserade data stod Palantir inför en helt annan utmaning – underrättelsekunder hade oorganiserade samlingar av mejl, inspelningar och kalkylblad som skulle integreras samtidigt som strikta sekretess- och åtkomstkontroller måste upprätthållas.
2008 lanseras Gotham officiellt och börjar användas av amerikanska försvars- och underrättelsetjänster. 2010 rapporteras att Palantirs mjukvara användes för att spåra mönster som ledde till lokaliseringen av Osama bin Laden. 2013 etableras Palantir Technologies Sweden AB med kontor på Kungsgatan 10 i Stockholm, med över 20 anställda har de idag en omsättning på omkring 147 miljoner SEK. Företaget börjar tyst integrera sig i svensk säkerhetsapparat. 2015 öppnar Palantir sitt första kontor i Israel och börjar enligt det israeliska nätverket Open Intel aktivt rekrytera tidigare medlemmar av Israels cyberunderrättelsetjänst Unit 8200.
2020 börsnoteras företaget till en värdering av cirka 16 miljarder dollar. 2024, tre månader in i Israels krig mot Gaza, tillkännager Palantir ett strategiskt partnerskap med Israels försvarsdepartement för ”krigsrelaterade uppdrag”. Företagets styrelsesammanträde den månaden hålls i Tel Aviv ”i solidaritet” med Israel. Vd Alex Karp reser direkt efter styrelsesammanträdet till ett militärt högkvarter där han undertecknar ett uppgraderat avtal med Israels försvarsdepartement. Karp deklarerar offentligt: ”Jag är stolt över att vi stödjer Israel på alla sätt vi kan”.
2026 är Palantir värt över 100 miljarder dollar. Företaget har kontrakt med amerikanska, israeliska, europeiska och svenska försvarsmakter och säkerhetstjänster värda miljarder. Gotham används av polismyndigheter i åtminstone USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Sverige. Den första produkten, byggd för CIA för att spåra terrorister, är nu den infrastruktur genom vilken västerländska säkerhetsstater uppfattar verkligheten. Detta har aldrig varit neutral teknologi. Det har alltid varit ett vapen.
Läs del tre av Mats Alexandersson text om Palantir.
Artikel publicerad 22 maj, 2026.