Detta är den tredje delen i Mats Alexanderssons serie om krig, fred och säkerhet. Läs den första delen här och den andra delen här.

Hur världen rör sig

Det finns några utgångspunkter som vänstern i Sverige behöver ta på större allvar. USA:s makt vilar inte enbart på militär styrka, utan på ett internationellt system där dollarn fungerar som reservvaluta, handelsvaluta och central säker tillgång. Detta gör att USA kan finansiera stora offentliga och externa underskott i sin egen valuta, medan andra stater, banker och centralbanker behöver hålla dollarreserver och placera kapital i dollartillgångar. Sveriges betydande dollarexponering visar att även små, formellt självständiga ekonomier är invävda i denna ordning. Till exempel anger Riksbanken att Sverige för närvarande har över 300 miljarder kronor i så kallad dollarexponering.

Dollarns dominans är inte en separat finansfråga. Den stöds av amerikanska statsobligationers likviditet, Wall Streets kapitalmarknader, internationella banker, betalningsinfrastruktur, sanktioner och USA:s diplomatiska och militära räckvidd. Det betyder inte att varje krig orsakas av valutaintressen. Däremot har USA starka skäl att försvara de institutioner som ger dollarn dess särskilda roll och därmed ger Washington ett ovanligt stort ekonomiskt handlingsutrymme.

Efter Bretton Woods-systemets sammanbrott på 1970-talet överlevde amerikansk hegemoni genom dollarcentrerad finans, Wall Streets dragningskraft och USA:s förmåga att absorbera globalt kapital. Vänsterekonomen Michael Hudson beskriver detta som en skuld- och dollarordning där andra länders centralbanker, genom innehav av dollar och amerikanska statspapper, indirekt finansierar USA:s underskott, militärbudget och finansmarknader.1 Att minska dollarberoendet blir då inte bara en teknisk fråga om betalningsvaluta, utan ett försök att minska USA:s möjligheter att använda sanktioner, skuldsättning och marknadstillträde som politiska vapen.

Ackumulation genom fråntagande

David Harvey knyter i sin bok The New Imperialism2 USA:s globala roll till överackumulation, territoriell makt och det han kallar ”ackumulation genom fråntagande”. Privatisering, skuldsättning, resurskontroll och krispolitik kan då öppna nya områden för kapitalets expansion. Med det perspektivet kan Mellanöstern och Latinamerika inte förstås enbart genom officiella säkerhetsargument. Energi, handelsvägar, finanssystem och militär geografi utgör en sammanhängande maktstruktur.3

Ett perfekt exempel på Harveys resonemang helt nyligen är USAs färska avtal med Venezuela, där USA tillskansat sig 65 miljarder fat från landets oljereserver. Trump har på Truth Social4 beskrivit det som att den historiska överföringen säkerställer den amerikanska dominansen över Nord-, Central- och Sydamerika och klargör att regionen i första hand ska styras av amerikanska intressen (”America First”, som det heter).5

Flera borgerliga ekonomer har beskrivit avtalet som att USA härmed betraktar Venezuelas oljereserver som sina egna reserver; en källa som USA kan hämta ifrån och som ingen annan har tillgång till. Det handlar om att utesluta Kina, utesluta Ryssland och alla andra potentiella kunder för venezuelansk olja. Så ser USAs nykoloniala ”Donroe Doctrine” ut.6

Tavlan ”Kaiserschütze” (1916) av den österrikiske målaren Albin Egger-Lienz.

Kinesiska perspektiv

I Kina ses multipolaritet, Brics och minskat dollarberoende ofta som svar på en USA-centrerad finansordning. Målet är vanligen inte att Renminbin snabbt ska ersätta dollarn, utan att skapa ett mer pluralistiskt system genom regional handel, bilaterala valutautbyten och institutioner som Brics New Development Bank. För stater som vill minska sin sårbarhet för amerikanska sanktioner och räntepolitik är detta en fråga om ekonomisk självständighet.7

Samtidigt måste kinesiska perspektiv läsas kritiskt. De är delvis en del av Kinas egen geopolitiska strategi, och Kina har själv ett stort intresse av stabilitet i dollarn eftersom landet fortfarande innehar omfattande amerikanska tillgångar. Minskat dollarberoende betyder därför inte automatiskt frigörelse. Den kan också innebära att beroenden flyttas från en stormakt till en annan.

Kinas industriella och teknologiska utveckling har emellertid förändrat världsekonomin. Landet har byggt en stark ställning inom batterier, elfordon, robotik, digital infrastruktur och flera strategiska framtidsteknologier. Det utmanar USA:s långvariga anspråk på teknologisk och industriell överlägsenhet. Skillnaden är förenklad men viktig: Kina har i hög grad byggt produktiv kapacitet, medan USA:s styrka i hög grad är knuten till finanssystemet, dollarn och dess nätverk av säkerhetsallianser.8

Kinas långsiktiga partnerskap med Iran visar också hur energi, infrastruktur och alternativa betalningsvägar kan kopplas samman. Sådana arrangemang kan minska beroendet av västliga banker och dollarbaserade transaktioner, även om dollarns globala dominans består. De utmanar därmed USA:s möjligheter att använda finansiella sanktioner som ett ensidigt instrument.9

Vänsterns uppgift

Det pågående konfliktläget kring Iran, liksom stormaktsrivaliteten mellan USA, Kina och Ryssland, motiveras ofta med säkerhet, kärnteknik och regional stabilitet. Dessa frågor är reella. Men bakom dem finns också en kamp om energi, teknologi, betalningssystem och kontrollen över ekonomiska flöden.

Vänsterns uppgift i rådande situation bör vara att avvisa både USA:s anspråk på permanent global ledning och föreställningen att en multipolär värld automatiskt blir fredlig. Fred kräver demokratiskt inflytande över ekonomi och säkerhetspolitik, respekt för staters självbestämmande och motstånd mot att människor och samhällen görs till instrument i stormakters kamp om råvaror, marknader och valutaordningar.

  1. https://www.youtube.com/watch?v=v8g9hbDc0WA ↩︎
  2. David Harvey, The New Imperialism, Oxford University Press 2005 ↩︎
  3. https://socialistregister.com/index.php/srv/article/view/5811/2707 ↩︎
  4. https://truthsocial.com/@realDonaldTrump/posts/117175567133618952 ↩︎
  5. https://atlasinstitute.org/the-donroe-doctrine-geoeconomic-conditionality-and-the-new-logic-of-american-power ↩︎
  6. http://marxism.cass.cn/en/marxist/202401/t20240104_5725696.shtml ↩︎
  7. https://thetricontinental.org/wp-content/uploads/2024/05/20240514_WHZH_Vol2No1_EN.pdf ↩︎
  8. https://www.aspi.org.au/news/aspis-critical-technology-tracker-june-2026-data-refresh/ ↩︎
  9. https://en.mfa.gov.ir/portal/newsview/632866 ↩︎

Artikel publicerad 18 oktober, 2026.