Upprinnelsen är följande:
Brytningen mellan Hoxhas Albanien ochkineserna är påfrestande och även för den svenskamarxist-leninistiska rörelsen. Denna brytning är skälettill bildandet av KPS, Kommunistiska Partiet i Sverige. Det nyapartiet har god kontakt med Albanska Arbetets Parti och en av medlemmarna är Gösta Torstensson, nu redaktör för EU-kritiska fakta.
KPS drev KommunistiskaArbetarförlaget och tidningen Kommunisten. Derasungdomsförbund hette Ungkommunisterna. Tanken var att KPS skulleslås ihop med en annan utbrytning ur KFML, Sveriges kommunistiskaparti (marxist-leninisterna)/Sveriges kommunistiska arbetarparti(SKP(m-l)/SKA). Så blev det inte och 1993 lades KPS ner. Däremotgick redaktionerna för Kommunisten och SKA:s tidning KommunistiskaArbetartidningen ihop och resultatet blev tidningen NyaArbetartidningen (NAT) som lades ner som papperstidning 2009 menfortfarande finns kvar på internet med Per-Åke Lindblom som endrivande kraft och är än idag väl värd ett besök då och då.
I detta parti var Magnus Utvik medlem.Detta har han skrivit en bok om, Med Stalin som gud. Minmagkänsla säger mig att detta är precis den typ avbekännelselitteratur som vissa ägnar sig åt och som får Forum förLevande Historia att dregla och prata om ”röda glasögon”, mennågot säger mig att Utvik är mer nyanserad än så. Det får vihoppas.
Däremot så kan detta kanske varaintressant i ljuset av den debatt om den svenska m-l-rörelsen visett i Clarté på senaste tiden genom Lennart Rahms artikel Såförlorade vi allt, i nummer 4-2010 och Per-Åke Lindbloms svar,Rätt och fel om SKP, i nummer 1-2011. Personligen tycker jagdet är väldigt intressant att diskutera åsiktsriktningar ochmotsättningar inom den svenska m-l-rörelsen. Det har skrivits förfå verk i ämnet, det är ett som är säkert. StandardverketMaoisterna av Lars-Åke Augustsson och Stig Hansén lämnar endel i övrigt att önska men är det bästa som finns att tillgå ochhar så varit sedan den kom ut på Ordfront förlag 1997. Jag hoppasatt läsningen av Magnus Utviks bok ska ge nya perspektiv på denrörelse i vilket vi clartéister av idag har en del av vårhistoria, även om den delen inte är så stor som många vill tro.
Artikel publicerad 12 september, 2011.