Det blir en andra omgång i det brasilianska presidentvalet. Men klanen Bolsonaros fördel efter den första ger en obehaglig föraning om läget på hela kontinenten.
Det är val i Brasilien och den åttio-årige fackliga ledaren, demokratikämpen och tre-gånger president Ignacio Lula da Silva möter tidigare presidenten Jair Bolsonaros son Flávio, efter att Bolsonaro den äldre dömts till husarrest för hans försök till statskupp den 8 januari 2023.
Sedan Donald Trump tillträdde som USA:s president igen har latinamerikapolitiken blivit allt mer aggressiv. Han har öppet hotat med åtgärder mot flera länder ifall medborgarna inte röstar på kandidater som han stöttar. Efter att de vänsterlutande regeringarna i Argentina, Bolivia, Chile, Colombia förlorat de senaste valen, och Venezuelas president Maduro kidnappats, återstår bara Brasilien som en sista röd fästning i Sydamerika. Mycket står på spel när Brasilien nu går till val och frågan är nu ifall också Brasilien faller i USA:s och Trumps händer.
Brasiliens har genomlidit en mycket turbulent tid som började 2014 med korruptionsanklagelser och slutligen riksrätt mot dåvarande president Dilma Rousseff, och fängslandet av Lula da Silva. Operation Lava Jato, var ett stort korruptionsmål med flera tusen inblandade. Trots att majoriteten av de åtalade inte hade kopplingar till det styrande arbetarpartiet PT, kom skandalen mest att handla om i vilken utsträckning president Rousseff och Lula skulle varit inblandade. Processen fick allvarlig kritik från FN och andra fristående advokatsamfund, För den som är intresserad av händelserna rekommenderar jag starkt dokumentärfilmen som med engelsk översättning heter “The Edge of Democracy”.
Efter att Dilma Rouseff avsattes i riksrätt följde ekonomisk turbulens och en generell misstro mot systemet vilket gav Jair Bolsonaro chansen att bli president och fyra år av våldsamt styre följde. Hans våldsamma, hobofoba och rasistiska retorik följdes av ökat polisvåld i Brasiliens fattigaste kvarter. Samtidigt utbredde sig skogsindustrin och det totala förnekande av klimatförändringar ledde till slopade regleringar och fri lejd för storföretag. Slutligen var Brasilien bland de värst drabbade i världen av Covid-19 pandemin och vägrandet att införa åtgärder ledde till att hundratusentals människor dog. Bolsonaros styre var högst impopulärt men en opposition utan ledare hade ingen möjlighet att sätta stop för honom.
Högsta domstolen i Brasilien friade till slut Lula då rättegången mot honom ogillats. Med nya krafter lyckades Lula samla missnöjet och vann ett tredje presidentval, i januari 2023 tillträdde han. Protesterna från Bolsonaro-högern var högljudda och ofta protesterade dem med budskap vädjandes om en militär intervention för att stoppa vänstern. Redan en vecka efter att Lula tillträdde 2023, den 8 januari, stormade tusentals Bolsonaro-anhängare kongressen och högsta domstolen i Brasilia. Polisen backade till en början och i många timmar visste inte allmänheten ifall Lula skulle störtas i en statskupp. Först fram mot kvällen lugnade situationen ner sig och statsmakten stod kvar.
Tre och ett halvt år har passerat sedan de dramatiska scenerna utspelade sig i huvudstaden och Lula verkade stå inför en nästan omöjlig uppgift, att ena Brasilien och reparera det internationella ryktet. Sedan dess har politisk beslutsamhet haft konsekvenser. Bolsonaro ställdes inför rätta i högsta domstolen där han dömdes till 27 års fängelse för försök att störta regeringen. Under mandatperioden har Lula arbetat intensivt med att lyfta Brasilien internationellt igen, bland annat genom klimattoppmötet COP 30 i Belém och med den internationella Amazonas-fonden med hållbara investeringar för att bevara regnskogen, men också genom fördjupat samarbete med BRICS där Brasilien 2025 tog över som “ordförande”.
På hemmaplan har en del sociala program fått utökade resurser och under 2026 har vänstern med regeringen i spetsen försökt driva igenom en reform för att korta arbetsveckan från sex, till fem-dagars. Reformen har mött kraftigt motstånd i kongressen som kontrolleras av oppositionspartier och det återstår att se ifall det blir verklighet.
Det är detta Brasilien som står modigt kvar som det enda vänsterlutande landet i Sydamerika efter att USA invaderat Venezuela och kidnappat Nicolás Maduro, och Abelardo de la Espriella tillträtt som president i Colombia trots starka indikationer på otillbörlig valpåverkan och möjligt valfusk.
Sedan Trump kom åter till makten i början av 2025 har USA:s Latinamerika-politik blivit mer aggressiv. Trump har vid flera tillfällen hotat med invasion, tullar, och sanktioner emot de som inte underkastar sig hans och regeringens utrikespolitik. I Argentina hotade Trump med ekonomiska konsekvenser ifall de inte röstade på Javier Mileis “libertarianska” högerparti i mellanårsvalet. Det såg liknande ut i Chile och Bolivia där USA ogenerat ställde sig bakom högerkandidaterna. Trots att utländsk valpåverkan är förbjudet i alla Sydamerikas länder finns det lite att göra när den mäktige grannen i norr lägger sig i.
I Colombia och Venezuela har vi sett de mest dramatiska ingripandena med bombningar av påstådda “knarkbåtar” i både Stilla Havet och i Karibiska havet. Trots att inte ett enda bevis har lagts fram har USA bombat och mördat över tvåhundra personer ute till havs med ett tydligt symbolbudskap. “Vi gör vad vi vill, var som helst.”
Efter en del tjafs under 2025 infördes slutligen tullar på 25% för brasilianska varor under 2026. Beskedet kom med anklagelser om att Lula och den brasilianska regeringen inte förhandlat i god tro. Beslutet, visar att Washington återigen politiserar ekonomin och gör allt i sin makt för att störta de som inte entusiastiskt deltar i Trump och Marco Rubios koloniala “Donroe Doctrine”.
För endast ett par år sedan var majoriteten av Sydamerika rött. Nu, när varje vänsterlutande styre i Sydamerika fallit, är det med stor intrig som vi beskådar ett riktigt ödesval för Brasilien. Kommer Lula vinna sin sjunde presidentkampanj, och klara en fjärde mandatperiod? Och kommer USA att tillåta det? Eller kommer de på samma sätt som 2014 ta till fulknep för att sätta dit vänstern? Den första omgången gav fördel Bolsonaro och börsmarknaden reagerade positivt på resultatet. När den andra valomgången äger rum den 25 oktober kommer Brasilien att välja mellan USA, och självständighet.
Det är värt att nämna att det finns många som har anklagat Lula för att inte vara socialistisk och sanningen är att Brasilien har en stor och mäktig oligarki som i mångt och mycket förblivit ohotad. Den ekonomiska ojämlikheten är alltjämt sig lik, de fattigare har fått det bättre men det har även de rikaste. Samtidigt är min uppfattning att Lulas politik på två plan har en tydlig vänsterprägel som behöver lyftas. Många ekonomiska reformer stärker tydligt det offentliga och civilsamhället och är till för att öka levnadsstandarden, och har lyckats med det, bland annat det stora Bolsa Familia som ger bidrag till de svagaste, och Mi casa, mi vida, som har hjälpt miljontals med egna hus eller bidrag till boende. Även internationellt har Lula försvarat socialismen och sökt samarbete med stater som utmanar USA:s dominans och i Latinamerika har planerna på en gemensam valuta länge funnits med på den brasilianska vänsterns agenda men gång på gång har dessa planer ruinerats då de skulle utmana dollar-dominansen som råder i flertalet länder.
Det är så vi måste förstå Lula, den brasilianska vänstern, och USA:s försök att få till en maktförändring i landet. Vägen till självständighet från europeiskt och amerikanskt företagande är lång men förhoppningsvis klarar sig Brasilien undan från de våldsamheter och översittande som USA utövar i grannländerna.
Så, för ett Amazonas med incitament för bevarande av regnskogen istället för fri lejd för de enorma livsmedelsföretagens intrång, för levnadsvillkoren för Brasiliens arbetarklass, och för hela Latinamerikas suveränitet och självständighet mot USA:s aggression, hoppas jag att Lula segrar och att Brasilien förblir en fyr i ett mörkt och dystert Sydamerika.
Artikel publicerad 09 oktober, 2026.