Denna andra strof lyder i original sålunda:
Le rédempteur
A brisé toute entrave:
La terre est libre et le ciel est ouvert.
Il voit un frère où n’était qu’un esclave;
L’amour unit ceux qu’enchaînait le fer.
Qui lui dira notre reconnaissance?
C’est pour nous tous qu’il naît,
Qu’il souffre et meurt.
Peuple debout,
Chante ta délivrance!
Noël! Noël!
Chantons le Rédempteur!
Dvs i direkt och trogen översättning:
Ty frälsarn brutit varje boja
Jorden är fri, himlen står öppen
Han ser en broder där det blott fanns en slav
Kärleken förenar dem som var slagna i bojor
Vem framför vår tacksamhet?
Det är för oss han fötts, som han lidit och dött
Folk, stå nu upp, besjung din befrielse!
Jul, jul!
|:Låt oss besjunga vår frälsare!:|
Detta blir i den översättning som vi i dagarna hört mycket av följande:
Ty frälsarn krossat våra tunga bojor
Vår jord är fri, himlen öppen nu är
Uti din slav du ser en älskad broder,
och se, din ovän blir dig kär
Från himlen bragte frälsaren oss friden,
för oss han nedsteg i sin stilla grav.
Folk, fall nu neder, och hälsa glatt din frihet.
|: O helga natt, du frälsning åt oss gav. 😐
Den svenska texten uppmanar oss sålunda något ologiskt att älska våra slavar (Hur kan man älska någon och ändå hålla vederbörande i slaveri? Och hur kan man själv i första raden ha bojor om man samtidigt i den tredje håller sig med slavar?) medan originalet framhåller att frälsaren ser slaven som sin broder, något som vid denna tid nog sved i skinnet i det vita bibelbältet i USA. Versen om att älska sin ovän är helt översättarens uppfinning – originalet framhåller att de som är slagna i bojor bör älska varandra och kräver inte att de skall utsträcka denna ynnest till slavägarna. I svenska översättningen bringar frälsaren oss frid, i originalet befrielse – vilket som bekant ofta temporärt innebär just motsatsen. Vidare tycker den svenska översättaren att folk även i andra strofen skall ligga kvar på knä, medan originalet uppmanar dem att resa sig (de har knäfallit för frälsaren i första strofens refräng) – dvs samma formulering som i Internationalens inledningsord Debout vous damnés de la terre! dvs ”Stån upp I jordens fördömda!” – kanske ett fall av verbalinspiration?)
Vilka intentioner Cappeau än haft så kan man lugnt påstå att vårt folk har skyddats för dem! När får vi en nyöversättning?
Frid!
Artikel publicerad 14 december, 2016.