Har du besökt en mjölkgård någon gång? En rejäl svensk bondgård, en med tusentals kor? Det hade inte jag gjort förrän nu i december. Efteråt kom jag att tänka på två vanliga missförstånd i samhällsdebatten.
När vi går över den leriga gårdsplanen blir vi betraktade på avstånd. Två lantarbetare tittar misstänksamt mot oss och börjar röra sig bortåt. Det är tydligt att de inte vill prata. Men så ropar Tamara några vänliga ord på ukrainska och de unga kvinnorna skiner upp. ”Vem är du? Vad gör du härute?” Vi befinner oss en bra bit från närmaste tätort. Gården är nästan en ort i sig själv. Sextio lantarbetare arbetar och bor här ute på slätten. Det hör inte till vardagen att fyra personer från en fackförening stövlar runt i leran här.
Lantarbetarna kommer från Ukraina, Kirgizistan, Uganda, Tanzania och Ghana. De pratar ukrainska, ryska och engelska. De berättar att de jobbar tvåskift. Det ena skiftet börjar 04:00 och arbetar till 16:00. Det andra skiftet börjar 16:00 och slutar 04:00. De bor på gården och betalar hyra till gårdsägaren. Lönerna är 82.8 kronor brutto – dag som natt.
En ung man kommer körande med en traktor. Tio minuter senare vet han att 82.8 kronor brutto är ungefär hälften av en vanlig arbetarlön i Sverige, att nattarbete ska betalas mer än dagarbete och att tolv timmars arbetsdag är en alldeles för lång arbetsdag. ”Jag har inte riktigt haft någonting att jämföra med”, säger han.
Jag har varit på många bondgårdar i Sydafrika och Chile. Här är byggnaderna i bättre skick och alla lantarbetare har riktiga arbetskläder. I övrigt känns det mesta igen. Hur är det möjligt att arbetare i Sverige jobbar natt för 82.8 kronor brutto i timmen, när de producerar vår mat? Det är här de två missförstånden kommer in i bilden.
Lantarbetarna här är inte papperslösa. Vanmakten drabbar alla arbetare där rätten att stanna i landet är kopplad till arbetet. Hundratusentals arbetare är rädda att deporteras om de protesterar på jobbet. Arbetstillstånd, tillfälliga uppehållstillstånd, working holiday, JUF:s ”praktikprogram”, allt har samma effekt: slit, lönedumpning och tystnad. Så gott som alla arbetare som kommer från länder utanför EU har en liten statlig djävul på axeln som viskar: ”Är du lönsam?”.
Det handlar inte om specifika branscher. Chefernas makt över migrantarbetarna är sig lik i alla branscher. Makt korrumperar och arbetarnas vanmakt är bränslet i vinstmaskinen. Du hittar arbetare med lika usla löner inom bygg, transport, städ, restaurang, skönhetsvård.
Efter två timmar hör vi de första orden på svenska. ”Stick härifrån. Det här är privat mark”. Scenen hade lika gärna kunnat utspela sig i Västra Kap-provinsen i Sydafrika.
Artikel publicerad 21 december, 2025.