På Clartébloggen, som är socialistiskt och partipolitiskt obunden, publiceras inlägg som debatterar och informerar. Författarna behöver inte tillhöra förbundet och innehållet ger inte uttryck för förbundets ståndpunkter.
Varje författare svarar för sina åsikter. Alla inlägg delas normalt på de sociala media där Clarté är aktivt.
Detta inlägg refuserades av ETC efter Göran Greiders och mitt meningsutbyte. Tråkigt, eftersom det vänstern behöver just nu är en debatt. Här är länken till ETC-diskussionen: Jag tror Göran Greider gör ett stort misstag när han räknar ut nyliberalismen. Han menar att nyliberalismen idag varken väcker någon entusiasm bland vanligt folk eller bland eliterna, och att den ideologiskt har kroknat. Det finns grovt sett två förklaringar till nyliberalismens uppkomst och utveckling; den ekonomiska och den ideologiska. Den ideologiska förklaringen går ut på att nyliberalismen växte fram med Thatcherismen och Reaganismen, och sedan tog hjälp av några ekonomiska teoretiker från 1900-talet för att utveckla ideologin. Från 1980-talet och framåt valde många politiker att genomföra nyliberala reformer därför att de trodde på idén om valfrihet och marknadens sunda påverkan.
5 september 2019 Peter Sundborg”Leta upp Sankt Franciskus kyrkan”, förklarade mannen för mig, ”där kan du fråga igen, kontoret ligger bredvid kyrkan”. Jag skulle till civilregistret för att förnya ett dokument. När jag till slut knackade på den väldiga dörren, stack en man ut huvudet genom ett fönster och förklarade att kontoret var stängt den här veckan på grund av karnevalen. Julidagarna är olidligt heta. Människorna rör sig långsamt och söker skuggan. I husen sitter man framför surrande fläktar. Om man har råd och när det finns elektricitet. För att spara energi stängs strömmen av några timmar då och då i olika delar av staden. Men på nätterna lever staden upp. Karnevalen överskuggar allt. Jag läste i en guidebok att karnevalen i Santiago är en av världens två häftigaste. Svårt att kontrollera, men det skulle inte förvåna mig.
1 september 2019 Benny AnderssonSamma hetta, samma myller av människor och ilsket knattrande motorcyklar. Men också förändrat. Det är ännu mer ont om mat nu, än vad det var i februari när jag senast var här. Och det som finns i affärerna har stigit i pris. För de fattigaste blir det allt svårare. Häromdagen köade folk för att få köpa en liten förpackning fryst kyckling. Vårt ris tog slut förra veckan och i affärerna gapade hyllorna tomma. Några telefonsamtal och på kvällen knackade en bekant på dörren med två säckar ris. Importerat från Vietnam. Innan Brasilien anslöt sig till den amerikanska blockaden av Kuba efter Bolsonaros valseger, importerade man billigt ris och billig kyckling därifrån. Nu tvingas man köpa på andra håll. Med dyrare transporter och priser som följd. Matolja är en annan bristvara och en dag kunde vi inte få tag på salt. Gatuhandeln blomstrar i ett oöverskådligt nät av försäljare och kontakter. För den som har råd. Men inte ens där kan man få tag på allt. Turisterna brukar inte märka av matbristen. Men häromdagen satt vi på en paladar, när kocken kom ut och förklarade att man tyvärr inte kunde servera ris till räkorna vi beställt. Man hade inte lyckats köpa något.
28 augusti 2019 Benny AnderssonDet har nu gått nästan två år sedan Metoo-vågen svepte fram. Denna rörelse av 1000 och åter 1000 kvinnor, från restaurangbranschen och räddningstjänsten till jurister och läkare, de flesta okända, obemärkta, aldrig tidigare uppmärksammade, som tog ordet i sin makt och berättade med isande klarhet hur partriarkatet ser ut och påverkar oss alla. Nu börjar motböckerna komma, skrivna av dem som rättmätigt eller orättmätigt, drabbades av kraften i denna flodvåg. Det är Fredrik Virtanen eller Horace Engdahl. Eller K av Katarina Frostensson.
25 juni 2019 Dan IsraelHur ska det danska folketingsvalet tolkas? Under de senaste åren har en stark och bred upprorsrörelse utvecklats i vårt grannland. Stommen i rörelsen är de fackliga och arbetsplatsrelaterade aktionerna. Danmark har den näst största strejkfrekvensen i Europa, det är bara i Frankrike det strejkas mer. Det är framför allt de offentligt anställda som går till aktion; busschaufförer, järnvägsanställda, lärare och förskollärare är några aktiva grupper. Strejkerna och demonstrationerna gäller inte bara lönekrav och arbetsförhållanden, många fackliga organisationer vänder sig mot den nyliberal politik som präglat landet under många år.
10 juni 2019 Peter SundborgBehandlingen av Julian Assange bör oroa alla vänner av yttrande-och tryckfrihet, oberoende av vad man för inställning till hans skuld vad gäller de sexualbrott som han misstänks för i Sverige. Utlämnar Storbritannien honom till USA vill staten där åtala honom för spionage, vilket kan leda till ett mångårigt fängelsestraff. Den rättegång mot Wikileaks som nu dragit igång är av politisk karaktär och handlar om att bestraffa och skrämma visselblåsare. Hur hårt USA är berett att gå fram visar behandlingen av Chelsea Manning, som efter att ha benådats av Obama nu återigen har häktats i flera månader då hon vägrat vittna i Wikileaks-rättegången. Alla vänner av yttrande- och tryckfrihet måste nu kräva att Julian Assange inte utlämnas till USA, varken från Storbritannien eller Sverige. {jcomments lock}
1 juni 2019 Daniel CederqvistEfter en intensiv mandatperiod står Grekland på tröskeln till ett nytt parlamentsval. Förtroendet för Syriza och Alexis Tsipras har sjunkit sedan valet 2015 och mycket talar för att landet kommer att byta regering. De senaste årens ekonomiska åtstramningar har satt sina spår och efter nederlaget i EU-valet vill Tsipras tidigarelägga parlamentsvalet.
31 maj 2019 Antonios AntoniadisI Indien blev nyligen Narendra Modi omvald som landets premiärminister. Hans reaktionära hindunationalistiska parti, Bharatiya Janata Party (BJP), stärkte sin roll i parlamentet i detta val och har nu skaffat sig egen majoritet [1]. Valresultatet fick de indiska aktiemarknaderna att nå rekordnivåer [2] precis som de gjorde i Brasilien när fascisten Bolsonaro blev vald 2018 [3]. Storföretagen är extatiska över BJP:s auktoritära styre som garanterar dem säkra vinster. BJP gick till val på ett traditionellt högerextremt program, som var centrerat kring nationell säkerhet, militarism och nationalism, och utnyttjade den senaste militära konfrontationen i Kashmir med Pakistan [4]. Under Modi och hans partis styre har Indien militariserats och är numera det land med de fjärde största militärutgifterna, vilka ökade förra året med 3 % till $66,5 miljarder [5]. BJP garanterar därmed de stora indiska aktieägarna, och deras utländska samarbetspartner, att deras politiska och ekonomiska intressen kommer även att backas upp militärt av den indiska staten mot deras konkurrenter i Pakistan och Kina.
28 maj 2019 Lucas PaschalidesClarté höll stämma i Malmö den 6 april. Årsberättelsen kunde konstatera en mindre ökning av medlemsantalet, till ca 150, och en markant ökning av mötesverksamheten, särskilt i Stockholm. Men tidskriftens upplaga ligger still på en alltför låg nivå, strax under 900 prenumeranter - många nya tillkommer, men många faller också ifrån. Den löpande verksamheten går med visst underskott, även om ekonomin i grunden är mycket stabil tack vare donationer. Stämman anbefallde viss ekonomisk försiktighet, en fortsatt utbyggnad av förbundet och en digitaliseringsutredning. Tanken är inte att övergå till enbart digital publicering av tidskriften, men möjligheterna till digitala prenumerationer, betalning för digitala tjänster med mera behöver redas ut. Som politiska uppgifter lyfte stämman fram fortsatt självständig analys av utvecklingen utifrån socialistiska utgångspunkter" och särskild vikt vid att stödja kampen mot angrepp på fackliga och sociala rättigheter. Till styrelse valdes Mathias Cederholm, Therese Falkenström, Magnus Göransson, Dan Israel, David Liljeqvist med Mattias Cecilgård och Magnus Nilsson som suppleanter.
18 april 2019 Olle JosephsonArbetsförmedlingen ska läggas i privata händer. Det har regeringen kommit överens med Centern och Liberalerna om. Modellen är hämtad från Australien. Där är de arbetslösa insatsvaror i en produktion av privata förmögenheter. De går att använda om och om igen. Det offentliga finansierar ruljangsen. En artikel som tidigare publicerats i Aftonbladet 12 februari 2019.
15 april 2019 Mikael NybergBelackarna av Kuba och de som hånar socialismen i allmänhet brukar dra till med att konsten är begränsad eller enahanda eller centralstyrd på något sätt. I själva verket har måleri, skulptur, litteratur och dans blomstrat och utvecklats under de senaste sextio åren i Kuba, från 1959, då revolutionen segrade. Det gäller allt ifrån folklig kultur som barnens och ungdomarnas kreativa verksamheter i kvarterslokalerna, där lektionerna alltid är gratis, till de internationella konstbiennaler som hålls i Havanna. ”Den segrande tuppen”, så heter denna målning (akryl på duk, 30 x 40 cm) som jag hade med mig tillbaka från senaste medicinarresan. Konstnären Crispin Sarra är gift med dr. Lidice Verdera, och det var egentligen henne som vår grupp besökte i deras hem. Men medan kvinnokliniken är hennes arbetsplats är Crispins ateljé på något sätt inklämt i de tre små rummen – de lever enkelt för att inte säga påvert – och väggarna är täckta av hans färgglada, humoristiska och smått absurda infall. Tropiskt sensuella är de också, men jag hittade snabbt de politiska målningarna där den röda tuppen är en bland många. Lidice är gynekolog och därutöver specialiserad i det som i Kuba betecknas Medicina tradicional och hos oss skulle heta Komplementär alternativ medicin. Jag träffade henne för sju år sedan när hon föreläste i kvarterets kulturlokal. Därefter har jag haft flera tillfällen att lyssna på utläggningar och även bevittnat hur hon kompletterar sedvanliga behandlingar vid kvinnosjukdomar och besvärliga förlossningar med sina metoder. Hon använder såväl akupunktur, örtterapi som homeopatisk medicin i enlighet med Hälsoministeriets riktlinjer. Hennes chef, överläkaren, var skeptisk ända till dess att hon botade hans lilla pudel från en obotlig cancer. I läkarutbildningen ingår traditionell medicin, men Lidices specialisering och skicklighet har gjort att hon inbjuds att hålla återkommande kurser förutom på de egna universiteten utomlands som Peru, Frankrike och Spanien. Det behöver väl inte sägas att USA försökt locka henne att emigrera, vilket grannlandet (monstret kallat av José Martí) gör systematiskt med de kubanska läkarna. Men hon har ingen tanke på att lämna sitt land, för såväl hon som maken är entusiastiska anhängare av Fidel och Kubas socialism. ”I vårt land ser vi aldrig barn som tigger på gatan och är hungriga”, förklarade hon ”alla barn går i skolan”. Konstnären utökade bildens titel med att ”Det är en tupp, förstår du, som kan ta med sig en blomma, deklamera en dikt eller sjunga en folkvisa men som samtidigt är beredd att försvara sitt lands oberoende”, och sedan fick vi lämna plats i den trånga lägenheten för några av kvarterets barn skulle få teckningsundervisning, den Crispin bedriver som en samhällsinsats på lördagarna. FAKTARUTANätverket Medicinare för Kuba består av personer som är verksamma inom sjuk- och hälso vård, så som sjuksköterskor, apotekspersonal, läkare, under sköter skor, vårdbiträden och (re)habili te ringspersonal med flera. Vi vill slå vakt om en rättvis och jämlik hälso- och sjuk vård i vårt land; motverka den blockad som USA bedriver i strid mot internationell rätt; stödja läkemedelsförsörjningen i Kuba, och utveckla kunskapsutbytet mellan våra länder. Vi dokumenterar hälso- och sjukvårdssituationen, förmedlar kontakter och ordnar studieresor. Under två veckor år 2018 företog vi den sjunde studieresan med besök på kliniker och ålderdomshem, samtal med kollegor och kulturella aktiviteter (två konstmuséer) och salsa. FÖRFATTARENGábor Tiroler är folkhälsovetare och lärare i rehabilitering vid Uppsala universitet (pensionerad) och har varit verksam i internationellt utvecklingssamarbete på hälso- och rehabiliteringsområdet via Världshälsoorganisationen, Sida och en rad andra organisationer. Han är samordnare för nätverket Medicinare för Kuba. {jcomments lock}
10 april 2019 Gábor TirolerDen 6:e mars rapporterar P4 Väst att hälften av sjuksköterskorna vid strokeavdelningen på Norra Älvsborgs länssjukhus sagt upp sig i protest. Den 23:e mars rapporterar Aftonbladet att 24 av 40 fast anställda sjuksköterskor vid intensivakuten på Nya Karolinska har sagt upp sig. Samma dag rapporterar DN att en tredjedel av narkossjukssköterskorna vid Astrid Lindgrens barnsjukhus står beredda att säga upp sig. Några dagar senare skriver Dagens medicin om att underläkare utför sjuksköterskors arbetsuppgifter vid Danderyds sjukhus.
29 mars 2019 Martin AnderssonKerstin Stigsson (KS) påstår fortfarande att New Deal-reformerna ”räddade kapitalismen” och att USA ”höll på att bli socialistiskt” under krisen på 1930-talet (hennes kommentar till mitt inlägg om Marx, Engels och Lenins syn på kampen för reformer). I konsekvensens namn borde hon också anse att de stora välfärdsreformerna i Sverige och andra europeiska länder före och efter kriget bidrog till att ”rädda kapitalismen”, eftersom det rörde sig om samma slags reformer. Samtidigt hävdar hon emellertid i ett annat inlägg att de stora välfärdsreformerna var segrar för arbetarklassen. Men man kan inte påstå båda dessa saker samtidigt. Om reformerna som infördes i USA, Sverige och andra länder strax före och efter det andra världskriget ”räddade kapitalismen” var de naturligtvis skadliga och revolutionärernas uppgift måste vara att bekämpa dem. Om de å andra sidan utgjorde segrar för arbetarklassen var de bra och värda att stödja och slåss för. Här måste man välja.
27 mars 2019 Benny AnderssonDe stora hoten mot mänskligheten, kärnvapenkrig och miljökatastrof, kan inte avvärjas inom kapitalismens ramar. Men lösningen då? Denna artikel diskuterar socialismens förutsättningar i ett 2000-tal på katastrofens rand.
23 mars 2019 Åke KilanderKampen för reformer och mot reformismen är en avgörande del av vår kamp till ett socialistiskt samhälle. Benny Andersson hävdar att jag visserligen inte är motståndare till reformer men att det är ”nog mest en läpparnas bekännelse”. Jag får förmoda att Benny Andersson känner till att jag är medlem i Sveriges kommunistiska Parti (SKP). Men han gör det som många andra gör, han bara konstatera detta faktum med hans förutfattade meningar utan att kontrollera fakta om vad SKP står för. Mycket illa, Benny! Som medlem står jag bakom de flesta av SKP:s krav (märk väl, detta är en liten del av det vi vill) som t ex kravet på 6-timmars arbetsdag, att Sverige ska fortsätta vara neutralt, etc. Det enda jag har lite problem med SKP:s hållning till frågan om kärnkraften. Men det hör inte hit.
18 mars 2019 Kerstin StigssonFör Lenin, liksom för många andra av arbetarrörelsens ledare i slutet av 1800-talet, var Marx och Engels viktigaste insats inte deras ekonomiska analyser, utan att de hade identifierat den enda kraft som är i stånd att störta kapitalismen och införa socialismen - arbetarklassen. Före Marx och Engels hade socialismen bedrivits som ett teoretiskt projekt och därmed bara varit en av flera utopiska drömmar om hur ett bra samhälle borde vara inrättat. I den mån man ens funderade över vilka krafter som kunde tänkas genomföra en så stor förändring, pekade vissa ut den ”bildade och förnuftiga” delen av borgarklassen, andra ville ”väcka” massorna genom terror. Arbetarklassen å sin sida var fortfarande liten, oorganiserad och omedveten både om sin ställning som klass och sin historiska uppgift. I den mån man förde spontan kamp, förde man den mot enskilda arbetsköpare, som inte uppfattades som medlemmar av en fientlig klass utan som individer. Många socialister betraktade den tidens obildade och oorganiseade arbetarklass som ett av hindren för socialismens införande.
17 mars 2019 Benny AnderssonI ett inlägg på denna blogg går Kerstin Stigsson (KS) till attack mot reformismen i S och V:s gestalt. Enligt KS har dessa partier lämnat alla tankar på kamp för ett alternativ till kapitalismen. Så långt är det lätt att hålla med. Men tyvärr går KS längre och verkar hävda att det inte är reformismen, utan kampen för reformer i sig, som för arbetarklassen på avvägar och ”räddar kapitalismen”. Visserligen försäkrar hon att hon inte är motståndare till reformer. Men det är nog mest en läpparnas bekännelse. Om reformer ”räddar kapitalismen” borde revolutionärer i konsekvensens namn vara emot dem. Det kan emellertid aldrig vara reaktionärt att förbättra arbetarklassens läge under kapitalismen. Historien visar att sanna revolutionärer också är de mest konsekventa förkämparna för dagskrav och reformer. Reformisterna däremot villkorar sitt stöd. De stöder bara sådan kamp de kan kontrollera och som de anser inte ”går för långt”. Det första tecknet på de tyska socialdemokraternas reformistiska urartning var när partiet början av 1900-talet började betrakta arbetarnas spontana masstrejker med misstänksamhet och avoghet. Revolutionärer som Rosa Luxemburg och Lenin gav däremot masstrejkerna i Tyskland och Ryssland ett helhjärtat stöd. (Tilläggas kan att de flesta av dessa masstrejker syftade till det slags ”statliga reformer” som KS pekar ut som särskilt skadliga).
14 mars 2019 Benny AnderssonHamnarbetarförbundet nådde till slut seger i den långdragna konflikten med Sveriges Hamnar. Efter 47 år har man nu rätt att teckna kollektivavtal för sina medlemmar. Detta har inte lämnat den svenska högern någon ro. Ledarsidor, facebookinlägg och twitterutspel har riktigt osat av klassförakt. Inte minst det faktum att många utomstående solidariskt stödde hamnarbetarna, främst genom att skänka pengar till deras strejkkassa. På DN:s ledarsida skriver Lisa Magnusson om ”posörvänstern” som glatt kan skänka pengar till hamnarbetarna men, enligt henne, inte bryr sig om t ex undersköterskor. Nu är det dock så att det inte kommit någon uppmaning om att stödja undersköterskors kamp för just nu befinner de sig inte i konflikt med sina arbetsgivare. Skulle det läget uppstå kan jag med säkerhet fastslå att många av de som tillhör ”posörvänstern” skulle solidariskt bidra, efter förmåga, i den kampen. I fallet Hamnarbetarförbundet var det deras enighet och solidaritetshandlingar från andra som fällde avgörandet. En liten seger i klasskampen som visar att enighet och solidaritet ger framgång, droppen urholkar till slut stenen. Inte så konstigt att det stör de fina själarna på DN:s ledarsida. {jcomments lock}
8 mars 2019 Daniel CederqvistSom ny prenumerant på tidskriften Clarté får du fyra nummer per år för från 300 kr. Eller om du föredrar en E-prenumeration för 125 kr per år.
Vill du hjälpa till? Vill du bli medlem? Nätverken av kontakter över nätet har sina förtjänster, men för samhällsförändringar behövs också organisation.