MOTORVÄGSPROJEKTET Förbifart Stockholm, som trots långvariga protester nu är under uppbyggnad, sträcker sig mestadels under jord, förutom i just Järvaområdet där en del av motorvägen byggs ovan jord. I Hjulsta planeras Sveriges mest belastade trafikplats där över 200 000 fordon per dygn beräknas passera. År 2015 publicerade Dagens Nyheter en intervju med några Akallabor som då just fått reda på att en tunnelnedfart planerades ca 200 meter från deras bostadshus. Som en kompensation för den kraftigt försämrade luftkvaliteten lovade Trafikverket att bekosta icke-öppningsbara treglasfönster åt de med lägenheter närmast förbifarten. ”Skulle Täby- eller Lidingöbor acceptera att de plötsligt fick en sexfilig motorväg utanför sina balkonger och fönster?” sa en av de boende som tillsammans med sina grannar organiserat sig för att försöka flytta nedfarten. Jag hittar inga uppgifter som tyder på att de lyckats med det och de boende i området tycks nu stå inför en radikal förändring – och försämring – av sin närmiljö.
kONSEKVENSERNA AV VÅRT samhälleliga fossilberoende och av de accelererande klimatförändringarna kommer inte att drabba alla lika hårt. Exemplen ovan illustrerar hur resurssvaga grupper blir mer sårbara när värmeböljor och luftföroreningar accelererar i vårt redan mycket ojämlika samhälle.
Organisationen Oxfam släppte nyligen en rapport där de uppmärksammar de enorma skillnaderna i utsläpp mellan olika inkomstgrupper i Sverige. Den rikaste procenten av befolkningen beräknas släppa ut tio gånger så mycket koldioxid som en person som tillhör de 50 procent med lägst inkomst. Enligt Oxfams sammanställning måste den rikaste – sett till inkomst – tiondelen svenskar minska sina utsläpp med 82 procent de närmaste sju åren. Om man förutom inkomster även skulle ta hänsyn till tillgångar skulle skillnaderna sannolikt bli ännu mer uttalade. På ett globalt plan är proportionerna än mer groteska: den rikaste en procenten förbrukar dubbelt så mycket koldioxid som den fattigaste hälften av jordens befolkning, det vill säga fem miljarder människor som tillsammans står för 8 procent av utsläppen globalt.
FRÅGAN OM SAMHÄLLETS resursfördelning är central för att förstå och avhjälpa de katastrofer vi tycks stå inför. Det är nästan fascinerande hur sammanflätade klimatförändringarna är med vårt samhällssystem i stort: såväl när det gäller orsakerna som de potentiella lösningarna.
Artikel publicerad 15 december, 2023.