På Clartébloggen, som är socialistiskt och partipolitiskt obunden, publiceras inlägg som debatterar och informerar. Författarna behöver inte tillhöra förbundet och innehållet ger inte uttryck för förbundets ståndpunkter.
Varje författare svarar för sina åsikter. Alla inlägg delas normalt på de sociala media där Clarté är aktivt.
Att Arkitekturupproret drömmer om en borgerlig stilarkitektur är inte så konstigt. Arkitekturupproret består av småföretagare. De vill ha stadskärnorna så som de såg ut på den gamla goda tiden, det vill säga innan det stora rivningsraseriet på 1950- och 60-talen. Då var det framför allt den borgerliga stilarkitekturen som härskade i städernas centra. Men om ens ideal inte är stilarkitekturen, vad finns det då för alternativ? Finns det en folkets byggnadskultur i arkitekturhistorien som man kan inspireras av idag?
23 mars 2021 Peter SundborgDet förekommer klasskamp som enbart gäller positionerna inom medelklassen. Sådant kallas emellanåt i fall det går till våldsamheter revolt och till och med ibland för revolution. Detta i så fall när en ny president avsätter en tidigare etablerad sådan utan omvägen via allmänna val. Medelklassens klasskamp är ingenting som den härskande klassen direkt gillar. I den globaliserade kapitalismens kärnländer är de härskande kapitalistklassen och i periferin comprador-kapitalster och dessa vill framför allt fortsätta ostört med sin exploatering; business as usual.
26 februari 2021 Fred TorssanderSedan jag skrivit det mesta av mina två föregående bloggtexter, blev jag uppmärksammad på att Erik Bengtsson nyligen har sagt lite mer om sina teoretiska utgångspunkter. Det gör han på sin blogg, i form av ett angrepp på den riktning som brukar kallas politisk marxism. Riktningen har sitt ursprung hos den amerikanske historikern Robert Brenner, som på 1970-talet lanserade en ny syn på övergången från feodalism till kapitalism. Enligt Brenner, fick digerdöden, som drabbade Europa i mitten av 1300-talet, olika följder i olika delar av Europa när adeln sökte bevara sina inkomster. I Östeuropa, där böndernas byorganisationer var svaga, återinfördes livegenskapen. I Frankrike lyckades bönderna stärka sin rätt till jorden och feodalismen cementerades för århundraden framåt. Bara i England, där adeln var stark och satt på unikt stora egna gårdar som en följd av den normandiska invasionen på 1000-talet, sökte adeln nya vägar. De arrenderade ut sina gårdar till höga arrenden (högstbjudande). Det tvingade arrendatorerna att söka nya sätt att maximera gårdarnas lönsamhet genom att ersätta behovsproduktionen med produktion för försäljning. Frälsebönderna vräktes med våld och allmänningarna inhägnades, vilket ruinerade de fria bönderna. Den oavsiktliga följden blev införandet av ett helt nytt produktionssätt i jordbruket, agrarkapitalism. I Brenners teori spelar klasskampen och de sociala egendomsförhållandena avgörande roller, därav beteckningen politisk marxism. (Brenner använder begreppet sociala egendomsförhållanden istället för produktionsförhållanden för att undvika snäva tolkningar som reducerar det senare begreppet till produktionsteknik. I de sociala egendomsförhållandena ingår även de horisontella förhållandena inom klasserna, till exempel graden av samanhållning respektive rivalitet). Ellen Meiksins Wood, Georges Comninel och Benno Teschke är några andra som också brukar betecknas som politiska marxister. Men också Vivek Chibber, som står nära den amerikanska tidskriften Jacobin och är en av redaktörerna för dess teoretiska tidskrift Catalyst, är influerad av Brenner.
4 februari 2021 Benny AnderssonVar stormningen av Capitolium den 6 januari ett otäckt upptåg av förvirrade demonstranter? Eller ett fascistiskt kuppförsök? Har Trump sin klassmässiga bas i vit arbetarklass som lämnats på efterkälken? Eller en rasistisk medelklass som kämpar för sina privilegier? En fraktion av storkapitalet? Diskussionen lär fortsätta. Den är viktig och handlar inte bara om USA. Hur ska vi ska se på den högerpopulistiska vågen i stora delar världen?
1 februari 2021 Olle JosephsonI boken ”Världens jämlikaste land?” smular Erik Bengtsson sönder myten om det unika svenska bondesamhället med dess påstådda jämlikhet, demokrati och djupt rotade tradition av förhandlingar och kompromisser. Trots att myten skapades i början av 1800-talet av konservativa ideologer som sökte en enande nationell överideologi till skydd mot inflytandet från den franska revolutionen, har den upprepats långt in i vår tid över hela det politiska spektrumet från höger till vänster. Eftersom det följande inlägget koncentrerar sig på att fortsätta den kritiska diskussion jag inledde med granskningen av temanumret av Arbetarhistoria, vill jag inledningsvis understryka hur läsvärd Bengtssons uppgörelse med det som kanske borde kallas för en svensk nationalmyt är. Att läsa boken är som att öppna fönstret och låta den friska luften blåsa in i ett rum som inte vädrats på århundraden. Men enligt min mening stänger Bengtsson fönstret för tidigt. Två myter förblir stående. Den ena säger att den svenska övergången från feodalism till kapitalism försiggick i små kontinuerliga steg, utan större inslag av klasskamp. Den andra påstår att det var en bred allians mellan liberaler och arbetarrörelse som skapade det som en gång var världens jämlikaste land.
30 januari 2021 Benny AnderssonDen här recensionen av Arbetarhistoria (nr 173/174: 2020: 1 - 2) är det första av tre inlägg på Clartés blogg. I det andra granskar jag Erik Bengtssons bok ”Världens jämlikaste land?”. Och i det tredje diskuterar jag hans kritik av den riktning som brukar kallas för politisk marxism. Läsaren kommer att upptäcka att det finns en röd tråd som binder samman dessa inlägg. Ekonomhistorikern Erik Bengtssons sågning av myten om det unikt jämlika och demokratiska svenska bondesamhället har fått välförtjänt uppmärksamhet. Därför var det med stora förväntningar jag började läsa tidskriften Arbetarhistorias tema där ett antal yngre svenska historiker, under Erik Bengtssons och Carolina Uppenbergs ledning, skärskådar det svenska förindustriella klassamhället. Och visst är det ett tankeväckande och läsvärt tidskriftsnummer. När historiker diskuterar de materiella och strukturella betingelserna för mänskligt handlande börjar historien bli begriplig. Det är dessutom ett framsteg att blickarna riktas mot jordbruket, som stod för större delen av sysselsättningen ända fram till början av 1900-talet. Författarnas empiriska undersökningar blottlägger motsättningar mellan välbeställda skattebönder å den ena sidan och stora grupper av torpare och egendomslösa å den andra och visar därmed på det grundfalska i bilden av det homogena och jämlika bondesamhället.
26 januari 2021 Benny AnderssonMarx var och är en fantastisk filosof, ekonomisk vetenskapsman och socialist/kommunist. Hans filosofi och texter lever fortfarande i folkets sinne. Men hur är det med hans analys av trasproletariatet (eller lumpproletariatet som det heter i en del översättningar efter tyskans Lumpenproletariat)? Har tekniken gjort hans analyser om vilka som tillhörde den industriella arbetarklassen och trasproletariatet överflödiga? Bör vi göra en helt ny analys om vilka som tillhör trasproletariatet? Var det för att blidka borgerligheten som han i artikeln om Bonaparte fastställde vilka fattiga och utslagna grupper i samhället som var bortom räddning? Dessa frågor ska jag försöka analysera och försöka besvara. Jag kan ha fel i min analys och det är sannolikt stora möjligheter att jag i framtiden, när jag läst fler artiklar om det här ämnet, kan ändra mig i min analys. Dessutom finns det frågor som jag överhuvudtaget inte kan besvara.
25 januari 2021 Kerstin StigssonApartheid light. Så kallar man ibland den svenska – och europeiska – migrationspolitiken: den blir ett redskap för att bygga ett proletariatets nedersta, marginaliserade skikt med begränsade rättigheter (se Mikael Nybergs artikel i Clarté 4/15). Den 13 januari presenterade Morgan Johansson en statlig utredning med förslag som innebär några steg mot apartheid light: ”Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap” (SOU 2021:2). Utredningen föreslår att den utomnordiska invandrare som är varaktigt bosatt i Sverige och vill ha svenskt medborgarskap måste styrka kunskaper i svenska och samhällskunskap: antingen godkänd på kurs D i sfi, eller godkänd i samhällskunskap och svenska eller svenska som andraspråk från grundskolan åk 9, eller godkänd på ett särskilt test i svenska och samhällskunskap.
17 januari 2021 Olle JosephsonMoshe Lewin har skrivit en mycket faktaspäckad och initierad analys av bolsjevikernas förhållande till bönderna under NEP-periodens sista del; från 1928 till tvångskollektiviseringarna 1929 - 1930. Mer specifikt handlar det om hur Ryssland/Sovjetunionen skulle industrialiseras och hur det kunde införas ett utökat samarbete med och mellan bönderna på landsbygden.
16 januari 2021 Arne NilssonSå slutade Trumps presidenttid i kaos och våld. Ett antal av hans högerextrema supportrar tog sig in i Capitolium för att med våld hindra att Joe Bidens val certifierades av kongressen. Vilka var det som stormade in? Bland de gripna finns jurister, fastighetsmäklare och politiker. Den kvinna som sköts ihjäl var en före detta militär. Många är inspirerade av Qanon, en konspirationsteori som hävdar att USA styrs av en satanisk kabal av pedofiler. Överhuvudtaget är irrationalismen och vetenskapligsfientligheten påtaglig i trumpismen.
15 januari 2021 Daniel CederqvistDet hände en stor sak i Malmö vid lunchtid i måndags. Lokföraren Ola Brunnström klev ut på gatan: - I morgon tänker jag köra tåg. Ett hundratal arbetskamrater som väntat i gråvintern utanför kontoret jublade och klappade händerna. I chefsmodulerna bakom glasrutorna var det troligen mindre muntert.
6 januari 2021 Mikael NybergI Studio 1 den 4 januari berättade intervjuades Rasmus Landström om sin bok Arbetarlitteraturens återkomst (Verbal förlag) som kom ut i november. Boken visar att svensk arbetarlitteratur fått ett stort uppsving under 2010-talet, men ger också ett stort historiskt perspektiv på arbetarlitteraturen sedan 1890-talet. Ett särdrag för dagens arbetarlitteratur är att just arbetet ofta står i centrum för skildringen på ett sätt som var ovanligt i äldre arbetarlitteraturen. Recensionerna från många olika håll har varit mycket positiva. Den som ännu inte hunnit skaffa och läsa boken (gör det!) kan läsa en förkortad version av kapitel 4, "Den nya arbetslitteraturen", som publicerades i Clarté 2/20. {jcomments lock}
5 januari 2021 Olle JosephsonHuawei-historien: Kina och USA är involverade i ett handelskrig. Sverige deltar med att förbjuda Huawei-s 5G utrustning och deras smartphones p.g.a. att de utgör säkerhetshot. Många andra länder gör detsamma under påtryckningar från USA. Men vad är bakgrunden till detta fokus på säkerhet? Vilka konsekvenser följer av att utestänga kinesisk 5G och smartphones från världsmarkanden? En artikel av Dan Jerrestam på Clartes "endast på webben" sidor: Huawei-historien: .
28 december 2020 Dan JerrestamFrihetens rike, kalte Friedrich Engels det. Lørdag 28. november 2020 er det to hundre år siden han ble født i Barmen i Preussen. Eroslysets rike. Sosialismen. Sosialismens høyere stadium. Verdenskommunismen. Historiens ord for kjærleik. Kjært barn har mange navn. - Imagine! som Yoko Ono og kjærsten kalte oppdateringa si av den klassiske, allsangvennlige visa "Internasjonalen". Vi har mye å lære av arbeidskameraten til Karl Marx. I forordet til Kapitalens tredje opplag for eksempel (1883) forklarer han oss hvorfor det er helt sentralt og nødvendig å forkaste de orwellske nytaleorda "arbeidgiver" og "arbeidstaker" som sprer seg i overbygninga den dag i dag, as we newspeak. Ettersom det i virkelighetens verden er kapitalistene som tar og arbeiderne og bønda som gir.
27 november 2020 Ola BogSom ny prenumerant på tidskriften Clarté får du fyra nummer per år för från 300 kr. Eller om du föredrar en E-prenumeration för 125 kr per år.
Vill du hjälpa till? Vill du bli medlem? Nätverken av kontakter över nätet har sina förtjänster, men för samhällsförändringar behövs också organisation.