På Clartébloggen, som är socialistiskt och partipolitiskt obunden, publiceras inlägg som debatterar och informerar. Författarna behöver inte tillhöra förbundet och innehållet ger inte uttryck för förbundets ståndpunkter.
Varje författare svarar för sina åsikter. Alla inlägg delas normalt på de sociala media där Clarté är aktivt.
Kapitalismens oförnuft gör sig om och om igen till känna i världen. Bilder på tomma butikshyllor och enorma bilköer till bensinmackar i Storbritannien spreds över världen för några månader sedan. Orsaken sades vara höga bränslepriser och brist på chaufförer. Det senare var dock ingen akut kris, utvecklingen hade pågått länge, vilket Guardian Weekly tog upp i en artikel. De skrev att villkoren för chaufförerna försämrats avsevärt. Lönen hade stått stilla samtidigt som arbetstiden blivit längre. Förarna utsetts för ständig press uppifrån och tvingas bo i sina långtradare. Massor av förare hade helt enkelt slutat, de orkar inte mer. Det här är ett exempel på motsättningen mellan den privata profitjakten och samhällsintresset. Varje enskilt åkeri gör allt för att sänka sina kostnader, men de tar inte ansvar för konsekvenserna. Det får samhället ta hand om, vilket samhället dock inte gör.
10 november 2021 Peter SundborgMedan Glasgowmötet pågår är det dags för en påminnelse: världens rikaste länder möter klimatkrisen genom att befästa sina gränser militärt. Sju stater som står för 48 procent av växthusgasutsläppen (USA, Tyskland, Japan, Storbritannien, Kanada, Frankrike, Australien) lägger i snitt 2,3 gånger mer pengar på att bygga upp sina gränskontroller än på klimatpolitik. Men gränsbefästningar är också klimatpolitik. Mycket migration i dag beror på flykt undan regioner som torka, översvämningar eller andra klimatkatastrofer gjort närmast obeboeliga. Och flyktingarna ska till varje pris hindras från att ta sig till de stater som inte fullgjort sina åtaganden om att bistå de länder som drabbas hårdast av klimatkatastrofen (det ouppfyllda löftet om 100 miljarder dollar om året). Satsningarna på gränskontroller göder däremot den säkerhetsindustri som också ser till att säkra fossilbolagens produktion. Så kan sambandet se ut mellan imperialism, klimatkatastrof och migration. Allt enligt en rapport från Transnational Institute (TNI), ett internationellt nätverk och tankesmedja med antiimperialistisk inriktning. Rapporten kan laddas ned här. https://www.tni.org/en/publication/global-climate-wall {jcomments lock}
5 november 2021 BloggredaktionenSvenska Clarté fyller hundra år i år. Vid sidan om den politiska historien finns det många märkligheter att berätta om Clarté genom åren. På Dagens Arena kan man läsa historien om hur Clartéordföranden Sköld Peter Matthis 1963 producerade en illegal skivinspelning i det fascistiska Spanien: Historien om den svarta tuppen. {jcomments lock}
1 november 2021 BloggredaktionenI nyutkomna Clarte 3/21 finns en artikel av Matilda Baraibar, ekonomhistoriker vid Stockholms universitet, om frihandelsavtalet mellan EU, sidan 36-47. Rubriken är "EU låser Syd i ojämnt utbyte". Den är en starkt förkortad version av en längre text som Baraibar skrev i våras. I den längre versionen finns inte bara mer fakta och mer djupgående resonemang utan också ordentliga källhänvisningar. Du kan ladda ned den långa versionen här: Matilda Baraibar: Frihandelsavtalet mellan EU och Mercosur (hela artikeln) {jcomments lock}
31 oktober 2021 BloggredaktionenIdag känner jag en stor glädje över att Nobelpriset i litteratur har tilldelats en författare publicerad av en av ”de våra”. Henrik Celander har från och till varit medlem i Clarté sedan sent 60-tal. Likt de flesta andra litteraturförståsigpåare har jag inte läst Abulrazak Gurnah, men jag litar obetingat på Henriks omdöme och smak. Jag ser verkligen fram emot att få ta del av Gurnahs litterära värld och lovar att återkomma i Clarté med en recension. Tills dess nöjer jag mig med att citera Akademiens motivering :”för att kompromisslöst och med stor medkänsla ha genomlyst kolonialismens verkningar och flyktingens öde i klyftan mellan kulturer och kontinenter”. Gurnah är den tredje författaren från den afrikanska kontinenten som inte är vit. Det har gått 33 år sedan Naguib Mahfouz och 35 år sedan Wole Soyinka fick priset. Om valet av Gurnah innebär ett brott mot den inskränkta litteratursyn som varit Akademiens återstår att se. Invalet av bl.a. Jila Mossaed kan tyda på det, men hittills har det inte varit ledamöterna som präglat Akademien utan tvärtom. Att ha personliga privilegier och makt över Litteratursverige brukar som bekant få minst sagt obehagliga konsekvenser. {jcomments lock}
12 oktober 2021 Dan IsraelModerna museet har från konstkretsar utsatts för tryck att förvärva Lars Vilks mycket kända verk, "Rondellhunden". Men museets chef har nyligen förklarat att detta inte ska ske: "Jag förvånas över att flera tongivande konstkritiker så tvärsäkert tycker att det är så självklart att inkludera verk som grundar sig på hatisk och kränkande ikonografi" (Örskou SDS, SvD). Om den nyligen, plötsligt bortgångne Lars Vilks teorier om konst eller om hans estetiska kvaliteter som utövande konstnär må folk tycka vad de vill. I det följande ska jag inte som Mao (i Jenan 1942) tala och "konst och politik", utan mest om politik enbart, fast med utgångspunkt från Vilks mer eller mindre konstnärliga aktivitet under det senare decenniet . Men först en liten bakgrund:
10 oktober 2021 Hans Isaksson”Boken som fått mig att förakta Amazon” löd rubriken på en ampert formulerad ledarartikel av Jonna Sima i Aftonbladet onsdagen den 8 september. Den bok hon åsyftade var journalisten Julia Lindbloms med rätta uppmärksammade studie Amazon – Bakom framgångssagan, som gavs ut på Verbal förlag tidigare i år. I sin text bedyrar Sima att hon aldrig mera kommer att köpa någonting som helst av eller genom Amazon. Samma löfte skulle hon rimligtvis ha gett, om hon i stället valt att läsa Peo Rasks debattbok Lär känna Amazon (Black Island Books, 2021). Rask föddes i Karlstad 1958, bor numera i Luleå, har cirka 40-talet titlar i en rad genrer på sitt norrbottniska samvete och gör en viktig folkbildande insats med sin starkt kritiska utgåva om den konstant växande e-handelsjätten. Författarens språkbehandling är klinisk och researcharbetet gediget och allsidigt.
8 oktober 2021 Mats ParnerDen 24 september kommer en delegation från zapatiströrelsen till Sverige för att under drygt två veckor dela berättelser av erfarenheter över antikapitalistisk kamp och aktivism kring rätten till mark, miljö, ekonomisk och social jämlikhet, jämställdhet och avkolonisering. Zapatisterna är en revolutionär befrielserörelse formad av framför allt urfolk från delstaten Chiapas i södra Mexiko. Deras rörelse formades under tidigt 80-tal, men blev känd när de 1994 gjorde öppet uppror mot den mexikanska staten, i protest mot det nordamerikanska frihandelsavtalet (NAFTA).
24 september 2021 Gira Zapatista SueciaDen snabba ekonomiska och politiska utvecklingen under 1700-talet födde en ny historiesyn. Historien uppfattades inte längre som en räcka slumpvisa händelser, utan som en lagbunden process med en bestämd riktning mot en bättre framtid. Liberala ekonomer, historiker och filosofer formulerade teorier där historiens utveckling beskrevs som en nödvändig följd av olika sätt att organisera samhällets ekonomi. James Steuart (1712 – 1780) och Richard Jones (1790 – 1855) sökte förklara Englands snabba utveckling genom en teori om nödvändiga ekonomiska stadier, där England sades ha hunnit längre än kontinentens övriga länder. Fransmannen Henri de Saint-Simon (1760 – 1825) formulerade en stadieteori där de producerande klasserna strider mot parasitära icke-producenter. Marx och Engels var i sin ungdom starkt påverkade av dessa idéer. I ungdomsverket ”Den tyska ideologin” beskrivs historien som en lagbunden följd av stadier, eller produktionssätt. Alla länder är tvungna att genomgå samma stadier, även om det kan ske på olika sätt och med olika hastighet.
16 september 2021 Benny AnderssonDen norra vägen mellan Sundsvall och Östersund brukade en gång kallas för Sveriges vackraste landsväg. Numera breder kalhyggena ut sig på höjderna runt Indalsälvens dalgång. Utvecklingen har sitt pris, sa min gamle kompis skogsmaskinföraren resignerat, när vi körde den vägen i slutet på 1980-talet. Få ord är så vilseledande som ”utveckling” och ”modernisering”. I två inlägg ska jag diskutera några av de politiska idéer som döljer sig bakom den skenbara nödvändighet orden verkar peka på. Det första handlar om den nyliberala drömmen om marknadens allmakt. Det andra om arbetarrörelsens syn på nödvändigheten i historien.
12 september 2021 Benny AnderssonSå var vi dér igjen. Det er den tida på året. "Noen historiske hendelser forandrer verdens gang. 9/11 var en slik hendelse," skriver for eksempel samfunnsforsker Olav Elgvin i et tosiders oppslag i dagsavisa Klassekampen 28. august. Vi kommer til å få høre det i alle kanaler fram mot selve dagen og vel så det. Jeg husker det glassklart. Søndag 9. september 2001 om kvelden ankom ekskjæresten min og jeg den lille, turistfrie, sør-spanske byen Los Alcazares. Det skulle være fjorten rolige dager sammen med våre chilenske venner Lucrecia og Antonio. Men allerede tirsdag smalt det i New York. Midt i siestaen, lokal tid. Det var da det starta, dette mantraet: "Verden ble en annen 11. september."
11 september 2021 Ola BogDet är knappast någon överdrift att säga att migration och brottslighet – och inte minst relationen mellan dem – står högt upp på den politiska dagordningen. Nu har diskussionen om dessa frågor fått ny energi, med anledning av att Brottsförebyggande rådet (BRÅ) publicerat vad man på kanslisvenska presenterar som en ”beskrivande kartläggning” av ”skillnader i misstänkt brottslighet mellan personer som är 15 år eller äldre med inrikes respektive utrikes bakgrund”.
3 september 2021 Magnus NilssonNär intellektuella hoppade av från vänstern på 1970- och 80-talen skedde det ofta med buller och bång. En del gick till socialdemokraterna. En del gick till borgerligheten. Det skrevs böcker, till exempel Stig Hansens och Lars Åke Augustssons Maoisterna. Idag är vänsteravhopparna mer blygsamma. Deras motiv för att hoppa av är ibland ganska dunkla. Det framkommer i Svenska Dagbladets pågående artikelserie om vänsteravhoppare. Ta till exempel regissören Stina Oscarson. Hon skriver i sin artikel i SvD att hon hoppar av vänstern för att hon tvivlar på den offentliga finansieringen av kulturen och för att hon en gång inte ville gå i en demonstration mot Sverigedemokraterna. Det är lite tunt. Hon tycker också att det är viktigare att sträva efter sanning och intellektuell hederlighet än att tillhöra en speciell grupp. Även det lite tunt. Det hela förefaller väldigt oklart. Om hon nu är avhoppare, vilket hon ju anser sig vara, vad är det då hon hoppat av ifrån? Att hon numera gärna gästar Bulletins intervjupodd antyder var hon står politiskt idag. Men hennes politiska metamorfos verkar en smula suddig, åtminstone om man ska döma efter hennes artikel i Svenska Dagbladet.
10 augusti 2021 Peter SundborgNär det Londonbaserade laget Chelsea mötte Birmingham på Stamford Bridge i Premier League 2010, så hade gästerna ett enda skott på mål mot Chelseas 25. Ändå vann Birmingham med 1–0. Just sådan är fotbollen anmärkningsvärt ofta. Många skulle troligtvis säga att också livet är sådant. Det är i så fall ett påstående som jag inte utan vidare kan gendriva. Jag kan tänka mig att Chelseaspelarna i vredesmod knöt nävarna i sina icke-existerande byxfickor och förbannade det ogunstiga ödet, men de accepterade självfallet slutresultatet (0–1). Så gör man alltid, eftersom fotboll i en rad olika avseenden är tillämpad demokrati. Omedelbart efter VM-kvartsfinalen mellan Brasilien och Ungern (2–4) i Bern onsdagen den 30 juni 1954 startade visserligen ”de choklad-färgade bollvirtuoserna från kaffelandet” (som Putte Kock antagligen skulle ha sagt) ett jätteslagsmål i omklädningsrummet efter full tid och skadade ett par av sönerna från Pustan efter en blek insats av domaren. Men det är drygt 67 år sedan, samtliga inblandade är nu döda, och resultatet ändrades inte heller den gången – lyckligtvis.
30 juli 2021 Mats ParnerKlockan 17:21 fredagen den 22 juli 2011 blev Monica Bösei, vanligtvis kallad ”Mor Utøya”, den första som sköts ihjäl av Anders Behring Breivik. Noga räknat 74 minuter därefter belades attentatsmannen med handfängsel av norsk polis. Då hade ytterligare 68 människor dödats, de flesta socialdemokrater i ungdomsförbundet AUF, och ett betydande antal skadats mer eller mindre allvarligt. Den bomb som detonerade i centrala Oslo tidigare på dagen hade redan krävt åtta liv.
22 juli 2021 Mats ParnerEtt upprop mot ett nytt kallt krig mot Kina sprids nu bland intellektuella och politiker i världen. Tusentals har hittills skrivit under, bland andra författaren John Pilger, ekonomen Yanis Varoufakis, den sydafrikanska fackföreningsledaren Irvin Jim, förre försvarsministern i Brasilien, Celson Amorim, Diane Abbott i Labours skuggregering, Heike Hänsel från Die Linke, filmregissören Ken Loach, Adolfo Pérez Esquivel, nobelpristagare i Argentina och den tidigare amerikanska översten Ann Wright.
13 juli 2021 Peter SundborgSom ny prenumerant på tidskriften Clarté får du fyra nummer per år för från 300 kr. Eller om du föredrar en E-prenumeration för 125 kr per år.
Vill du hjälpa till? Vill du bli medlem? Nätverken av kontakter över nätet har sina förtjänster, men för samhällsförändringar behövs också organisation.