Dmitrij Medvedev vikarierade som president i Ryssland 2008–2012 och innehade därefter posten som landets premiärminister fram till 2020. I oktober 2021 lät Medvedev publicera en historievetenskaplig essä med ett innehåll ännu vämjeligare än vad högste chefen, Vladimir Putin, har lyckats åstadkomma i genren. Det säger åtskilligt. Ämnet var som sig bör Ukraina.
Mats ParnerFörspelet till andra världskriget kan beskrivas som ett drama i fyra akter, med Nazityskland i huvudrollen som aggressor. Det finns tydliga paralleller till Ryssland och Ukraina i dag. Det blir uppenbart när man läser Wilhelm Agrells studie En tid för krig – Europas väg mot storkonflikt 1939 och 2022 (Historiska media 2024) . I första akten besatte tyska förband Rhenlandet våren 1936 i strid med 1919 års fredsavtal i Versailles. Omvärldens protester blev svaga till måttliga. Nästa akt utspelades exakt två år senare och har gått till historien som ”Anschluss” – införlivandet av Österrike i den tyska riksgemenskapen. Också det schack-draget kan ur tyskt perspektiv betecknas som jämförelsevis smärtfritt.
Mats ParnerSent på lördagskvällen den 21 juni för drygt 82 år sedan tog de välutrustade nazityska arméförbanden emot kodordet ”Dortmund”. Det innebar att Operation Barbarossa längs vitala delar av den sovjetiska västgränsen skulle inledas i gryningen följande dag. Så kom det också att bli. Ett större militärt ingrepp hade världen aldrig tidigare skådat. Såväl engelsmännen som den i Baku födde mästerspionen Richard Sorge försökte på alla sätt övertyga Stalin om att omedelbar fara hotade och att tyskarna skulle gå till anfall vilken dag som helst – men de talade för döva öron. De sovjetiska statsledarna var i och för sig starkt förvissade om att en attack från tysk sida väntade, men de anade inte att angreppet var så nära förestående. Det missgreppet kostade tiotusentals liv de första krigsdygnen.
Mats ParnerDen 25 augusti publicerade Aftonbladet en stort uppslagen intervju med förre universitetslektorn och idéhistorikern Tony Gustafsson. Intervjuoffret berättar där att han ganska snart ska lägga fram del II av Sverigedemokraternas omtalade Vitbok, i vilken bland annat partiets 1990-talshistoria ges väl tilltaget utrymme. I intervjun heter det att SD:s nuvarande ledare Jimmie Åkesson blev partimedlem 1995, alltså samma år som Mikael Jansson löste av den flerfaldigt dömde nazisten Anders Klarström på ordförandeposten vid en kaosartad kongress i Norrköping. Det är också vad Åkesson själv påstår. I sin biografi Satis Polito (Asp & Lycke, 2013) bedyrar Jimmie att Mikael J:s entré längst fram i manegen blev avgörande, eftersom tronskiftet innebar nödvändig och önskvärd restaurering, tillnyktring och farväl till allsköns extremism.
Mats ParnerJag har länge utgått från att det var Hermann Göring som myntade det beryktade uttrycket ”Wer Jude ist bestimme ich” – vem som är jude bestämmer jag … – men numera vet jag bättre. Upphovsmannen är österrikaren Karl Lueger (1844–1910). Denne Lueger upprätthöll tjänsten som en fängslande och i vida cirklar djupt respekterad och populär borgmästare i Wien under de sista tretton åren av sitt liv. Men han var samtidigt inpiskad och orubblig antisemit. Utan misskund dömde han ut penga- och börsjudar liksom ”tidningsjudar” men framför allt jude-magyarerna i Ungerns ”Judapest”. Inget av detta hindrade Lueger från att umgås på tu man hand med judar ur Wiensocieteten eller från att ha långtgående affärskontakter med framgångsrika judiska företagare. Sin dubbelmoral och brist på konsekvens motiverade han, till skillnad från krigsflygaresset Göring, med typisk wiensk accent: ”Wer a Jud is bestimm’ i” – jag avgör själv vem som är jude.
Mats ParnerNågon gång på förhösten 1973 arrangerade Folket i Bild/Kulturfront-gruppen i Karlstad ett succéartat opinionsmöte med Jan Guillou. IB-affären hade briserat under våren, allmänhetens intresse var stort, entusiasmen såväl som vreden högst påtagliga och Guillou på ett strålande humör trots efterhängsen sommarförkylning. Applåder och ideliga skrattsalvor avlöste av varandra i nittio minuter. Det slog mig att Guillou är en sällsynt talangfull entertainer och lika hemmastadd i talarstolar som på storviltjakter i Sibirien eller i Afrikas djungler (alternativt savanner).
Mats Parner- För mig var annekteringen av Krim våren 2014 den berömda blixten från en klarblå himmel, medger Östeuropakännaren Karl Schlögel i sin bok Dilemmat i Kiev (Bokförlaget Stolpe, 2023). Alltför få av oss uppvisade ett likartat reaktionsmönster. Om vi protesterat med kraft i hundratusental den gången, så hade den fullskaliga attacken mot Ukraina den 24 februari i fjol kanske aldrig utlösts. Införlivandet av Krim stred mot folkrättens portalparagraf och kan därför inte beskrivas på annat sätt än som brottsligt. Annat skulle följa. I direkt anslutning till att rysk militär intagit Krim, sände Vladimir Putin vapen och truppstyrkor även till östra Ukraina, där ett lågintensivt krig sattes igång och de båda folkrepublikerna Donetsk och Luhansk utropades - också i strid med den internationella rätten. Detta betyder att Ukraina har varit invaderat av främmande makt alltsedan 2014. Med angreppet i februari 2022 eskalerade konflikten dramatiskt, och vi fick ännu ett bevis för att Kreml på intet vis respekterar den europeiska säkerhetsordning som stadfästes i Helsingfors 1975.
Mats ParnerEn junidag 1976 spankulerade jag planlöst omkring i den 35-gradiga hettan i Dar es Salaam, Tanzanias dåvarande huvudstad, och studerade färgprakten och det myllrande folklivet med uppspärrade ögon. Det är nu 47 år sedan. Plötsligt märkte jag att alla människor gick i en och samma riktning och tycktes ha ett gemensamt mål, för mig okänt vilket. Jag följde med strömmen och kom ganska snart till ett av de centrala stråken, där åskådarleden för varje sekund blev allt tätare. Något var synbarligen på gång – men vad?
Mats ParnerMan får ibland höra att den ryske presidenten Vladimir Putin är ”vår tids Hitler”. Jag tror inte att den utsagan innehåller någon djupare sanning. Så länge jag kan minnas har olika potentater med blodiga händer utnämnts till vår tids Hitler utan att nomineringarna gjort oss särskilt mycket klokare. Det hindrar nu inte att det finns intressanta och tydliga beröringspunkter mellan Tredje rikets kansler och självhärskaren i Kreml.
Mats ParnerNästan alla vet att ryska styrkor invaderade Ukraina den 24 februari i år. Mindre känd är den till synes odramatiska händelse som ägde rum exakt 102 år tidigare – den 24 februari 1920. Det var då som det tyska arbetarpartiet DAP kompletterade sitt namn med två nya bokstäver och i fortsättningen kallade sig NSDAP: Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiet. Samma dag presenterade det nydöpta partiet ett 25-punktersprogram. Det hade utarbetats av herrar Gottfried Feder och Adolf Hitler och kom att gälla i oförändrad form ända till krigsslutet 1945. NSDAP:s extrema nationalism är höjd över alla rimliga tvivel, men av vilken anledning kallade man sig national-SOCIALISTER? Helt enkelt för att kommunistiska och socialistiska idéer hade en mycket stark ställning i det begynnande 1920-talets Tyskland efter Versailles-freden. I likhet med andra skator lade man beslag på allt som glittrade och glimmade enbart för att attrahera potentiella anhängare. I 1920-talets Tyskland samarbetade nazister och kommunister tämligen ohämmat på lokalplanet, om än inte på riksnivå. Vi har alla lärt oss att den nationalsocialistiska världsåskådningen – nazismen – är antiparlamentarisk, antidemokratisk, antiliberal, rasistisk, våldsbefrämjande, irrationell (blod och jord…), expansiv, mytisk och logiskt osammanhängande etc. Allt detta må vara korrekt. Men grundritningen, fundamentet om vi så vill, är långt enklare än så och går att sammanfatta i ett fåtal poster, som ofta benämns ”klassisk nazism”.
Mats ParnerNästan alla vet att ryska styrkor invaderade Ukraina den 24 februari i år. Mindre känd är den till synes odramatiska händelse som ägde rum exakt 102 år tidigare – den 24 februari 1920. Det var då som det tyska arbetarpartiet DAP kompletterade sitt namn med två nya bokstäver och i fortsättningen kallade sig NSDAP: Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiet. Samma dag presenterade det nydöpta partiet ett 25-punktersprogram. Det hade utarbetats av herrar Gottfried Feder och Adolf Hitler och kom att gälla i oförändrad form ända till krigsslutet 1945. NSDAP:s extrema nationalism är höjd över alla rimliga tvivel, men av vilken anledning kallade man sig national-SOCIALISTER? Helt enkelt för att kommunistiska och socialistiska idéer hade en mycket stark ställning i det begynnande 1920-talets Tyskland efter Versailles-freden. I likhet med andra skator lade man beslag på allt som glittrade och glimmade enbart för att attrahera potentiella anhängare. I 1920-talets Tyskland samarbetade nazister och kommunister tämligen ohämmat på lokalplanet, om än inte på riksnivå. Vi har alla lärt oss att den nationalsocialistiska världsåskådningen – nazismen – är antiparlamentarisk, antidemokratisk, antiliberal, rasistisk, våldsbefrämjande, irrationell (blod och jord…), expansiv, mytisk och logiskt osammanhängande etc. Allt detta må vara korrekt. Men grundritningen, fundamentet om vi så vill, är långt enklare än så och går att sammanfatta i ett fåtal poster, som ofta benämns ”klassisk nazism”.
Mats ParnerBara en gång har jag träffat författaren Erik Wijk. Det lär ha varit 2006 eller 2007, då han i Bokcaféets regi föreläste om demokrati, yttrandefrihet och rätten (eller vikten av) att göra motstånd i en värld av krig. Evenemanget ägde rum i Karlstad. Efteråt samlades föredragshållaren, jag själv samt en handfull åhörare i filosofilektorn Åke Löfgrens lägenhet på Glasberget i Herrhagen och resonerade vidare. Mitt bestämda intryck från den sittningen är att Wijk inte mådde speciellt bra. Av för mig okänd anledning föreföll han dämpad, lågmäld och svårmodig. Jag kan livligt föreställa mig att han i dag, trots allt politiskt elände nationellt och globalt, har avsevärt bättre kontroll på livsandarna så här på 15 års distans från Glasberget. Dels är han nygift, och dels har Ljus i mörkret – Ett försök att närma sig jämlikhet (Celanders förlag) äntligen börjat spridas hela sju år efter Erik W:s näst senaste utgåva. Denna ljusskapelse är ett i flera avseenden både förunderligt och beundransvärt stycke text. Rimligen kan jag inte göra boken full rättvisa, men jag tänker ändå försöka.
Mats ParnerOm man frågar ett representativt urval av vårt lands befolkning vilka idéer som detta urval anser vara de mest karakteristiska för nationalsocialismen – dvs för nazismen – så förmodar jag att svaren skulle bli mångfasetterade och variera en hel del. Det starka judehatet skulle givetvis nämnas. Likaså förintelsen med dess ca sex miljoner judiska offer. Strävan efter expansion österut på de slaviska folkens bekostnad. Vidare föraktet för parlamentarism och demokrati. Ambitionen att behärska världen genom anfallskrig. Synen på arierna som det utvalda herrefolket. Anti-intellektualism, oförnuft, sentimentalitet, vetenskapsskepsis. Kvinnan som hemhjälp och barnaföderska men därutöver platt intet. Vitglödgat hat mot ”jude-bolsjevismen”. Blod och jord.
Mats Parner”Björnen anhåller inte om någons tillåtelse. Han betraktas som tajgans suveräna härskare, och jag vet med säkerhet att han avvisar alla planer på att flytta. Aldrig ger han upp tajgan till någon annan.” Dessa meningar skrevs ner i oktober år 2014 och är den ryske presidenten Vladimir Putins. De vittnar om omedgörlighet och om en stark tilltro till den egna regelboken. Sju månader tidigare, i mars 2014, hade Krim annekterats, eftersom ”vi nu” – enligt Putins försäkran den 4 mars – ”bevittnar en framfart av reaktionära element, nynazister, antisemitiska krafter och nationalister i olika delar av Ukraina och även i centralorten Kiev”. Införlivandet av Krim skedde det oaktat i uppenbar strid med internationell rätt, och de nyss citerade tillvitelserna har de senaste åren repriserats till förbannelse. För att ge Krim-aktionen ett mått av legitimitet arrangerade man hastigt en folkomröstning söndagen den 16 mars. Där fick halvöns valmanskår ta ställning till två alternativ som bägge indikerade att Krim skulle förenas med Ryssland igen. Möjligheten att Krim skulle fortbestå som okränkbar del av Ukraina erbjöds inte. Man tillät inte heller opartiska valobservatörer. Det hette sedan att valdeltagandet hade uppgått till 83 procent och att 95,5 procent av dessa satsat på rätt häst (eller snarare på rätt björn).
Mats ParnerNär ryska styrkor invaderade Ukraina torsdagen den 24 februari och därmed påbörjade ett fullskaligt krig, så passerades en gräns i mer än ett hänseende. Aggressionen innebar ett flagrant brott mot den internationella rätten och mot FN-stadgans våldsförbud och måste förbehållslöst brännmärkas. Först då vi gjort detta blir en diskussion om krigets bevekelsegrunder, drivfjädrar och orsaker möjlig. År 2000 besökte den kände politikern X London och blev intervjuad av David Frost i brittisk television. Frost undrade försynt hur X ställde sig till möjligheten att Ryssland i en nära framtid skulle ansluta sig till Nato och erhöll följande svar: ”Varför inte? Ryssland är en del av den europeiska kulturen, och jag kan inte föreställa mig mitt hemland avskuret från Europa eller från vad vi ofta kallar ’den civiliserade världen’ – och att se Nato som en fiende är destruktivt för Ryssland.”
Mats ParnerFör ungefär ett år sedan läste jag Anna Ardins vittnesmål I skuggan av Assange (Bazar, 2021). Anna A är den ena av de bägge kvinnor med vilka Julian Assange hade sexuellt umgänge efter sin ankomst till Stockholm i augusti 2010 som firad och närmast mytomsusad frontfigur för Wikileaks. Jag satte värde på Ardins berättelse och tog intryck. Författarinnan tycktes mig vara en uppriktig själ med idel seriösa avsikter. Den uppfattningen har jag alltjämt, låt vara att den kompletterats med åtskilligt annat. Hur som helst kom jag under flera månader att betrakta verklighetens Julian Assange som ett slags Dr Jekyll och Mister Hyde – som en föregångsman och yttrandefrihetsapostel tack vare Wikileaks många vältajmade avslöjanden men även som en herre med lätt storhetsvansinne och dubiös kvinnosyn. Jag inbillade mig att den åsikten var fullt berättigad.
Mats ParnerPå hösten 1935 bevistade Torsten Nilsson, sedermera svensk utrikesminister, ett nationalsocialistiskt opinionsmöte i skånska Sjöbo i sin egenskap av nyvald ordförande i SSU. Veterinären Birger Furugård var huvudattraktion. Som så ofta förr brännmärkte han från podiet judar, kommunister, regering och storfinans i lidelsefulla ordkaskader och lämnade därefter ordet fritt. Nilsson kände sig kallad och höll ett anförande på tio minuter, vars slutkläm har citerats många gånger genom åren: ”Det sägs ibland om den geniale Rafael: hugg av honom bägge händerna och han är ändå en lika stor målare. Jag säger om Furugård: hugg av honom huvudet och han är fortfarande en lika stor tänkare.”
Mats ParnerOmkring 15 000 arbetare har dött på byggen i Qatar inför fotbolls-VM nästa år.Mycket annat kan också läggas landets styrande till last, skriver Mats Parner.
Mats ParnerI oktober 2001 anfölls Afghanistan av bombflyg från USA och Storbritannien. Det var första ledet i det av president George W. Bush proklamerade ”kriget mot terrorismen”. Nästa steg togs i mars 2003, då Irak invaderades under förevändningen att Saddam Hussein hade massförintelsevapen. Men som alla vet lyste sådana vapen med sin frånvaro. ”Kriget mot terrorismen” pågår än i dag och har flera tillsynes paradoxala inkörsportar. En av dessa är att de fyra presidenterna Jimmy Carter, Ronald Reagan, George Bush och Barack Obama samtliga har beväpnat, finansierat, odlat fram, subventionerat och/eller utbildat islamistiska terrorister i ansenliga skaror:
Mats Parner”Boken som fått mig att förakta Amazon” löd rubriken på en ampert formulerad ledarartikel av Jonna Sima i Aftonbladet onsdagen den 8 september. Den bok hon åsyftade var journalisten Julia Lindbloms med rätta uppmärksammade studie Amazon – Bakom framgångssagan, som gavs ut på Verbal förlag tidigare i år. I sin text bedyrar Sima att hon aldrig mera kommer att köpa någonting som helst av eller genom Amazon. Samma löfte skulle hon rimligtvis ha gett, om hon i stället valt att läsa Peo Rasks debattbok Lär känna Amazon (Black Island Books, 2021). Rask föddes i Karlstad 1958, bor numera i Luleå, har cirka 40-talet titlar i en rad genrer på sitt norrbottniska samvete och gör en viktig folkbildande insats med sin starkt kritiska utgåva om den konstant växande e-handelsjätten. Författarens språkbehandling är klinisk och researcharbetet gediget och allsidigt.
Mats ParnerNär det Londonbaserade laget Chelsea mötte Birmingham på Stamford Bridge i Premier League 2010, så hade gästerna ett enda skott på mål mot Chelseas 25. Ändå vann Birmingham med 1–0. Just sådan är fotbollen anmärkningsvärt ofta. Många skulle troligtvis säga att också livet är sådant. Det är i så fall ett påstående som jag inte utan vidare kan gendriva. Jag kan tänka mig att Chelseaspelarna i vredesmod knöt nävarna i sina icke-existerande byxfickor och förbannade det ogunstiga ödet, men de accepterade självfallet slutresultatet (0–1). Så gör man alltid, eftersom fotboll i en rad olika avseenden är tillämpad demokrati. Omedelbart efter VM-kvartsfinalen mellan Brasilien och Ungern (2–4) i Bern onsdagen den 30 juni 1954 startade visserligen ”de choklad-färgade bollvirtuoserna från kaffelandet” (som Putte Kock antagligen skulle ha sagt) ett jätteslagsmål i omklädningsrummet efter full tid och skadade ett par av sönerna från Pustan efter en blek insats av domaren. Men det är drygt 67 år sedan, samtliga inblandade är nu döda, och resultatet ändrades inte heller den gången – lyckligtvis.
Mats ParnerKlockan 17:21 fredagen den 22 juli 2011 blev Monica Bösei, vanligtvis kallad ”Mor Utøya”, den första som sköts ihjäl av Anders Behring Breivik. Noga räknat 74 minuter därefter belades attentatsmannen med handfängsel av norsk polis. Då hade ytterligare 68 människor dödats, de flesta socialdemokrater i ungdomsförbundet AUF, och ett betydande antal skadats mer eller mindre allvarligt. Den bomb som detonerade i centrala Oslo tidigare på dagen hade redan krävt åtta liv.
Mats ParnerSöndagen den 7 december 1941 attackerades den amerikanska örlogs- och flygbasen Pearl Harbor på Hawaii mycket oväntat av japanska styrkor. Fem slagskepp sänktes vid anfallet och ytterligare tre fick svåra skador. Endast fyra dagar senare, torsdagen den 11:e, förklarade Nazityskland krig mot Förenta Staterna, vilket nästan ingen hade anat. Två gånger i obruten följd hade det nu blixtrat från en klarblå himmel. ”Vi trodde knappt våra örons vittnesbörd, då Hitlers krigsförklaring nådde oss”, utbrast John Kenneth Galbraith (1908–2006), när han intervjuades av journalisten/författaren Gitta Sereny 1988. ”Aktionen tycktes fullständigt irrationell, och jag anser att den räddade Europa”, fortfor Galbraith och tillade att Amerikas folk var fast beslutet att anta utmaningen från Tredje riket.
Mats ParnerSom ny prenumerant på tidskriften Clarté får du fyra nummer per år för från 300 kr. Eller om du föredrar en E-prenumeration för 125 kr per år.
Vill du hjälpa till? Vill du bli medlem? Nätverken av kontakter över nätet har sina förtjänster, men för samhällsförändringar behövs också organisation.