Är AI att betrakta som ett hot? Ingalunda. Det är en tillgång och högst användbart, särskilt för redaktioner till små tidskrifter på vänsterkanten. Låt mig visa detta. Jag prövade tre ståndpunkter mot senaste gratisversionen av ChatGPT (roboten som tilldelades Stora journalistpriset 2023). Den första ståndpunkten är den som framkommer i Wilhelm Agrells bok En tid […]
Henrik SkrakDet är trettio år sedan svenska folket hotades rösta ja till EU, inskränka demokratin, överge en neutralitetspolitik som gett oss fred i 200 år, öka klyftorna klassmässigt och etniskt och sist men inte minst knäcka facket. I slutspurten på den resursmässigt ojämna valrörelsen förvandlades debattsidan i Dagens Nyheter till en överhetens predikstol. Uppifrån denna lästes […]
Henrik SkrakHan Kang får årets nobelpris i litteratur. För mig är hon framförallt författaren till den helt oumbärliga romanen Levande och döda som nu har ett decennium på nacken. Romanen baseras på verkliga händelser i Sydkorea 1980 då militären gick oerhört hårt fram och utförde vad som kan kallas ett folkmord på den arbetarbefolkning som tagit […]
Henrik SkrakMan tar sig för pannan. Vänsterpartiet lyckades få den hönsgård som kallas EU-parlamentet att rösta för en resolution som ska uppmana kommission och medlemsländer att stänga Öresund för rysk trafik. I Dagens Industri slår sig Jonas Sjöstedt för bröstet och kallar detta en stor seger. Ty, menar Sjöstedt, resultatet av en sådan åtgärd skulle leda […]
Henrik SkrakFörra året fann Svenska freds- och skiljedomsföreningen i statistiken över svensk vapenexport en affär på 11,7 miljarder till hemligt mottagarland. Organisationen överklagade denna hemligstämpel och i dagarna har nu Kammarrätten kommit med sin dom. Kammarrätten avslår Svenska freds begäran.
Henrik SkrakHanna Gedin, kandidat för Vänsterpartiet till EU-parlamentet, skriver debattartikel i danska Alltingets forum den 22 maj. Hon gör det tillsammans med Frederikke Helleman, kandidat till EU-parlamentet för danska Enhetslistan. Artikeln är en uppmaning till regeringarna i Danmark och Sverige att stoppa rysk fartygstrafik i Öresund, detta som en utvidgning av sanktionerna mot Ryssland. De skriver: ”Genom att stoppa olovlig rysk oljeexport genom våra farvatten tar vi ifrån Putin pengar han räknar med att använda till kriget i Ukraina. Därmed skulle vår insats stärka både vår egen och Ukrainas säkerhet. Det måste ändå kallas för ett win-win-scenario.”
Henrik Skrak"Ansvaret för över 100 000 döda civila kan dock inte slutgiltigt tillskrivas någon." Detta slår ETC fast den 9 maj 2023 när det gäller kriget i Irak och dess efterverkningar från 2003 och framåt. Den som håller i pennan är Ido Vock. Artikeln - en intervju med Noam Chomsky - är en översättning från brittiska New States man. Anledningen till att dödstalet i Irak nämns är att Noam Chomsky i intervjun hävdar att USA:s och Storbritanniens krig mot Irak var brutalare och mer omfattande än det krig Ryssland hittills fört mot Ukraina. Vock hänvisar i sin redovisning av de irakiska dödsoffren till projektet Iraq body count (IBC). Om de irakiska dödsoffren som Vock först med hänvisning till IBC nämner som mellan 186 000 och 210 000 för att senare krympa till "över 100 000" skriver han att jämfört med USA:s skuld "Tiotusentals fler kan tillskrivas regeringskritiska grupper, däribland terrororganisationen Islamiska staten, enligt IBC."
Henrik SkrakDetta nådens år 2023 kommer Malmös skollunch att bestå av en mindre andel kött och grönsaker. Så möter stadens socialdemokratiska styre den tjugosjuprocentiga ökningen av inköpspriserna. Malmös föräldrar kommer knappast kunna kompensera sina barn med tanke på att även de drabbats av de ökade kostnaderna. Mot bakgrund av detta är LO:s lönekrav på 4,4 procent närmast ett hån (4,5 pep Transport). TCO och SACO är värre ändå i sitt tillbakahållande. Och egentligen är det ju inga lönekrav de riktar mot arbetsgivarna, nej, det är krav på kraftiga reallönesänkningar riktade mot de egna medlemmarna.
Henrik SkrakEgentligen hade jag ju inte behövt svara Benny Andersson. Var och en som läst min text kan ju se att Benny Anderssons referat av vad jag skrivit är djupt missvisande. Men när nu Benny Andersson öppnar en ny tråd för sina angrepp och när Clartébloggens redaktion släpper igenom detta, som så uppenbart bryter mot bloggens grundläggande regler, blir jag ju tvungen. Vi skulle verkligen behöva en diskussion om Rysslands krig mot Ukraina men en sådan diskussion tycks vara tabu i Clarté, åtminstone i papperstidningen. Tag Benny Anderssons text om Ukraina i förra numret och lägg den bredvid Mikael Nybergs text i senaste utgåvan. De går inte ihop. De är icke-kompatibla. Här borde finnas en grund för ett meningsutbyte som skulle kunna föra framåt men det kommer inte till stånd eftersom de båda herrarna väljer att uppträda som vore de professorer på Historiska institutionen i Lund. Där tycker den ena professorn si och den andra professorn så. Men de bemöter aldrig varandra.
Henrik SkrakBenny Andersson skriver i förra numret av Clarté under rubriken “Invasionens ideologi”. Men det visar sig att Andersson har större pretentioner än att beskriva en ideologi. Han anser sig ringa in huvudorsaken till Rysslands aggression mot Ukraina. Två tredjedelar av artikeln ägnas åt att referera den reaktionära litteratur som det ryska ledarskiktet enligt Andersson hämtar sina idéer från. Ett “Ukraina som frivilligt vänder sig västerut vore en levande dementi av den ryska ledningens världsbild.” Det är, förklarar han, huvudorsaken till Rysslands aggression. Visserligen handlar konflikten också om Ukrainas naturtillgångar, får vi veta, och “ett verkligt eller upplevt militärt hot från Väst [spelar] en roll”. Men det är sekundärt. För Benny Andersson är det ryska anfallet “i första hand en del av en längre planerad offensiv från en aggressiv och revanschistisk imperialistmakt".
Henrik SkrakI torsdags var det demonstration här i Malmö mot svenskt NATO-medlemskap. Några hundra var vi i alla fall. Mest vänsterpartister. Att Vänsterpartiet och Miljöpartiet nu går ut med klara ställningstaganden mot NATO-medlemskap är bra men tyvärr känns engagemanget från de två partiernas ledningar ganska halvhjärtat; någon gemensam kampanjorganisation har ännu inte sett dagens ljus. Och Flamman, Vänsterpartiets tidning, bedriver en tveksam linje. Från att innan den ryska attacken ha låtit publicera artiklar som pekat på NATO:s utvidgning som konfrontatorisk har Flammans chefredaktör valt att ge stort utrymme åt anonyma texter från ukrainska och ryska vänsterorganisationer. Under rubriken “Vänstern måste bekämpa den ryska imperialismen” får Ryska socialistiska rörelsen och Sociala rörelsen (en “ukrainsk demokratisksocialistisk organisation”) komma till tals. Det är ordrikt och resonerande men ståndpunkterna kan kokas ner till två: 1. Sverige måste med vänsterns hjälp överge sin nuvarande säkerhetspolitik; 2. Ryssland måste i grunden besegras och Putin därmed avsättas annars kommer han ta en gruvlig hämnd på de inhemska kritikerna mot hans krig.
Henrik SkrakKajsa Ekis Ekman får sparken som ledarskribent i ETC. Det låter dess chefredaktör Andreas Gustavsson meddela på hemsidan. Men varför kan jag ännu inte lista ut trots att jag läst chefredaktörens kungörelse flera gånger. Gustavsson skriver, att Ekmans ledare, som nu föranleder att hon får sparken, och som handlar om de ukrainska medierna Azovs och Kyiv Independents minst sagt tveksamma finansiering och bakgrund, ”faller inom ramen för vad som är tillåtet att förmedla på vår ledarsida” . Men trots detta föranleder den Ekmans avskedande eftersom ”Ekman skriver i sociala medier att Russia Today, RT, är något annat än en propagandacentral”. Jag har varit ute på sociala medier och det är ju möjligt att jag missat något men jag känner inte igen detta uttalande som Gustavsson tillskriver Ekman. Detta Gustavssons referat av Ekman öppnar ju upp för tolkningen att Ekman anser att det Russia Today sänder och skriver för det mesta är tillförlitligt. Men jag har alltså inte hittat någon formulering hos Ekman som öppnar för en sådan tolkning. Vad jag däremot har funnit att Ekman skrivit är att allt som förmedlas av Russia Today inte kan avfärdas som propaganda. Men det är alltså nog för att Ekman ska få sparken från ETC. I så fall skulle inte heller Sydsvenskans Jonas Kanje kunna jobba på ETC (om vi bortser från att han troligen inte kallar sig socialist). Kanje skriver i Sydsvenskan den 10 april: ”Ryska staten har fått mycket stor spridning på sina tv-kanaler RT och Sputnik där vilda lögner blandas med halvsanningar och relevanta nyheter.” Bullshit, Gustavsson!
Henrik SkrakStrax efter det att vår riksdag med partikonsensus beslutat skicka vapen till Ukraina skrev socialdemokraterna Kenneth G Forslund, ordförande riksdagens utrikesutskott, och Niklas Karlsson, vice ordförande riksdagens försvarsutskott, att “Socialdemokraternas slutsats är att det tjänar Sveriges säkerhet bäst att stötta Ukrainas möjligheter att försvara sig mot Ryssland.” De tycks vidare mena att politiken visserligen är ovanlig men att det inte heller är något helt nytt: “Något liknande har Sverige inte gjort sedan Sovjetunionen angrep Finland 1939.” Möjligen var det som skedde då “något liknande” men det finns väsentliga skillnader mellan Sveriges agerande 1939 och Sveriges agerande 2022, skillnader som är belysande och som för mig gör det omöjligt att köpa argumentet att militärt stöd till Ukraina ökar Sveriges säkerhet. Det är precis tvärtom.
Henrik SkrakDet suddas och stuvas om i tidslinjen över det demokratiska genombrottet i Sverige. Henrik Skrak granskar en antologi utgiven under riksdagens överinseende. Hur hanteras de revolutionära stämningarna och kvinnornas roll?
Henrik SkrakSverige ligger nu nere på elfte plats i OECD:s bedömning av ekonomisk jämlikhet, efter alla de andra nordiska länderna men också efter till exempel Österrike och Slovenien. För inte så länge sedan (nåja, förra seklet) betraktades emellertid Sverige nästan som socialistiskt. För att förklara denna nästan-socialism men också för att förklara dess smidiga övergivande har professionella historiker pekat på långa linjer. Folkligt inflytande över politiken har spårats tillbaka till medeltiden eller i alla fall till 1500-talet då böndernas representanter tog plats i riksdagen. Detta sägs i sin tur ha genererat en samförståndsanda - ett slags konsensuskultur - över tid i svensk politik. Carl Göran Andræ, för att nu ta ett exempel, identifierar "en mycket gammal politisk tradition av samverkan över klassgränserna", en tradition som gjorde att "pålitliga och ordentliga" arbetare på 1800- och 1900-talet kunde "påräkna förståelse och tillmötesgående" av sina arbetsgivare (Revolt eller reform. Sverige inför revolutionerna i Europa 1917-1918, 1998:312). Denna syn delas också till stor del av historikerkåren internationellt. Den har blivit standarduppfattning och uttrycks exempelvis i The Oxford Handbook of Swedish Politics (2015).
Henrik SkrakNu firas hundraårsminnet av den allmänna rösträtten i Sverige. Varifrån kom den? Glöm talet om en uråldrig svensk tradition av överläggningar och samförstånd! Minns den 14 november 1918!
Henrik SkrakHenrik Skrak:Att tillskriva Marx en lätt motbevisad utarmningsteori är nästan jämngammalt med publiceringen av Kapitalet.
Henrik SkrakFolkrätten är ifrågasatt: Är den inte bara en ålderstigen förordning bakom vilken lokala tyranner i lugn och ro kan förtrycka sin egen befolkning? Behövs inte en nyordning, åtminstone en modifiering? Så tyckte Storbritanniens utrikesminister Robin Cook och Sveriges utrikesminister Anna Lindh i slutet av 1990-talet då de pläderade för en modifierad internationell rätt, en folkrätt som tillät interventioner i de fall mänskliga rättigheter kränks. Bakgrunden var Natos bombningar av dåvarande Jugoslavien för att bryta loss Kosovo ur statsbildningen, bombningar som inte fått FN:s sanktion.
Henrik SkrakDet har tagit tjugo år för Sverige att överge neutralitetspolitiken och sluta upp bakom Nato. Det började på allvar under 1990-talets första år. Henrik Skrak jämför svensk opinion vid Kuwaitkriget 1991 och Libyenkriget 2011. Nu har vi också en bombvänster.
Henrik SkrakI Andrzej Wajdas film Danton är Danton god och Robespierre ond. Den är ett paradexempel på en högerliberal, moralistisk beskrivning av den franska revolutionen. Ändå, skriver Henrik Skrak, aktualiserar den nog ett dramaturgiskt problem för vänstern.
Henrik SkrakI Norge har Fremskrittspartiet över 20 procent av väljarna. I Sverige är Sverigedemokraterna ännu inte riktigt etablerade. Finns det norska misstag att lära av? Henrik Skrak har läst Magnus Engen Marsdals uppmärksammade bok Frp-koden.
Henrik SkrakI boken Vietnam var nära skriver Åke Kilander den svenska FNL-rörelsens historia. Clarté hade en central roll i början. Vi publicerar därför två recensioner. Den ena av Henrik Skrak, som var för ung för att vara med, den andra av Ulf Karlström, som en tid var ordförande för FNL-grupperna. Först Henrik Skrak: Den antiimperialistiska uppgiften är svårare i dag. Det är därför fel att moralisera över bristande framgångar för dagens politiska aktivister.
Henrik SkrakSe upp för den liberala kritiken av islam, manar Henrik Skrak i en kommentar till invändningarna i förra numret av Clarté av hans artikel "Men tänk nu efter!" (3/06). Olle Josephsons synpunkter är riktiga, anser han. Men Lena Andersson tycks ha förlorat det politiska omdömet.
Henrik SkrakSverigedemokraterna fick så många röster i valet att rumsrenhetsförklaringen skymtar runt hörnet. Samtidigt har en del intellektuella börjat tala om hot mot demokratin från islam, slöjorna, invandrargängen. Så står rasismen på tur när man glömmer klassperspektivet, skriver Henrik Skrak.
Henrik SkrakDet är 70 år sedan spanska inbördeskriget. Men det är fortfarande politiskt sprängstoff. Den förhärskande historieskrivningen hävdar att Sovjet och Stalin splittrade motståndet mot fascismen eller till och med förhindrade en socialistisk revolution i Spanien. Bästsäljarförfattaren Antony Beevor är inget undantag. Historien är en annan, skriver Henrik Skrak.
Henrik SkrakFN-sanktionerna mot Irak efter Kuwaitkriget tog livet av 5000 barn i månaden. Varför var Irak så sårbart? Utebliven industrialisering är en förklaring, men varför uteblev den? Henrik Skrak finner svaret på den irakiska landsbygden. Där blockerade kolonialmakten samhällets utveckling.
Henrik SkrakHur kan en teori om imperialismen se ut i dag? Andreas Malms bok När kapitalet tar till vapen är ett ambitiöst och pedagogiskt försök att svara på den frågan, skriver Henrik Skrak. Men på några viktiga punkter går Malm vilse.
Henrik SkrakFör ett år sedan tågade USA:s armé in i Bagdad. President Bush kungjorde att kriget var vunnet. Men nu tilltar striderna i Irak. Motståndet mot ockupationen börjar formera sig. Västvärldens föregivna välgörare möts med hat och ilska. Statsledningen i Washington har upprepat ett historiskt misstag.
Henrik SkrakNu tar ja-sidan revansch. Efter nederlaget i folkomröstningen har makthavarna bråttom att inordna Sverige under stormaktskoalitionen EU. Går förslaget till EU-konstitution igenom skulle Sverige få mer makt i EU om vi i stället blev Tysklands 17:e förbundsstat.
Henrik SkrakUSA:s krig i Irak har skördat 13 000 militära offer och 5 000 civila. Men dödandet har inte upphört. Det pågår alltjämt. Övriga stormakter säger ja och amen.
Henrik SkrakEMS, europeiska monetära systemet, ersatte 1978 det växelkurssamarbete, den s.k. valutaormen, som efterträtt Bretton Woodssystemet. (1944 hade andra världskrigets blivande segrarmakter minus Sovjetunionen samlats i den lilla amerikanska staden Bretton Woods. Där grundades institutionerna Världsbanken och Internationella valutafonden. Man enades också om ett valutasamarbete där deltagande länders valutor knöts till USA-dollarn som i sin tur garanterades av ett visst mått guld, en slags indirekt guldmyntfot alltså.)
Henrik SkrakMed den nuvarande debatten är en nej-seger i EMU-omröstningen nästan given. De ekonomiska argumenten är förkrossande. Men på enbart ekonomiska grunder blir ett EMU-nej inte stabilt. Folkomröstningen handlar lika mycket om Sverige ska knytas närmare ett projekt som kan dra in oss i krig. Just nu verkar det bli promenadseger för nej-sidan vid folkomröstningen om […]
Henrik SkrakVi garanterar er utsugning av folket, om ni ger oss rätt till oljan. Så löd uppgörelsen mellan imperialistmakterna och den irakiska överklassen. Men ökade sociala klyftor födde motstånd. Kalla krigets maktbalans öppnade för revolutionen - och hindrade samtidigt dess fullbordan. Det yttre trycket bestod, bevarade Iraks inre splittring, och skapade en Saddam Hussein. Nu följer USA tidigare kolonialmakter i spåren. Henrik Skrak tecknar förhistorien till kriget.
Henrik SkrakMen USA, vad din bruttonationalprodukt är stor!
Henrik SkrakSverige deltar i "kriget mot terrorismen". Det vill säga Sverige deltar i anfallskriget mot Afghanistan. För antiimperialister är försvaret av folkrätten och kravet att USA ska lämna Afghanistan en av de främsta uppgifterna i dag.
Henrik SkrakKriget i Afghanistan är inte över. Men redan behöver USA ett nytt krig. Den här gången mot Irak. USA vill kontrollera oljetillgångarna med så små militära resurser i regionen som möjligt. För att kunna gå i krig har USA åter markerat avstånd till Iran och sett sig tvunget att erkänna palestiniernas rätt till egen stat. Men sedan har det hela inte avlöpt så smidigt som det var tänkt.
Henrik SkrakUSA har demonstrerat sin styrka. Närmandena mellan Ryssland och Kina är sönderslagna. EU har knutits upp till USA. Folkrätten gungar. Henrik Skrak skriver historien efter 11 september.
Henrik SkrakÄr det inte journalisterna så är det terroristerna. Tro det eller ej men båda dessa grupper har faktiskt hindrat den stackars överheten i Malmö från att marknadsföra sin stad.
Henrik SkrakSverige är inte längre alliansfritt. Vi ingår i en allians bestående av USA och EU med Nato som offensivt instrument. Udden är riktad mot länder som motsätter sig de rika kapitalistiska ländernas diktat. Folkliga opinioner i Sverige har vid flera tillfällen de senaste århundradena försvarat neutralitetspolitiken mot överhetens krigsaktivism. Det är dags att på nytt samla fredsrörelsen, skriver Henrik Skrak.
Henrik SkrakMarknad, arbetare, kapital - men också kunskap. De lyfts fram som de fyra drivkrafterna i den senaste stora syntesen från akademiskt håll över Sveriges ekonomiska utveckling. Men hur är det t.ex. med intellektuell äganderätt? Och vad gör professorn av klasskampen?
Henrik SkrakSå var det då dags för folkomröstning igen. Denna gång om EMU. Visserligen föreligger ännu inget riksdagsbeslut men alla partier utom moderaterna har tagit ställning för en folkomröstning så det är bara en tidsfråga. Etablissemanget har inlett förberedelserna: det ska stå 2-1 till ja-sidan redan innan matchen börjat.
Henrik SkrakNär det gäller att fastställa offren för den kinesiska svältkatastrofen i slutet av 50-talet och början av 60-talet använder sig Eric Hobsbawm av statistik som anger födelsetal. Detta är naturligtvis en osäker källa. Men det finns ju faktiskt officiell kinesisk statistik även över dödstal när det gäller denna tid. Varför har Hobsbawm valt bort den?
Henrik Skrak1900-talets historia har skrivits ur vänsterperspektiv av Eric Hobsbawm. Inte alls! Tvärtom fulländar han den imperialistiska ideologin. Han kan inte se tredje världens massor som politiska aktörer. Maos Kina går till eftervärlden som toppstyrning och massvält. En historieskrivning för den västerländska imperialismens epok.
Henrik SkrakJugoslavien 1999: amerikansk imperialism och politisk ångest hos europeisk vänster. Kraftfullt försvar av noninterventionsprincipen är nu nödvändigt om vi ska kunna bekämpa amerikanska hegemonisträvanden. Henrik Skrak analyserar Jugoslavienkrigets orsaker och drar upp nya skiljelinjer för den antiimperialistiska rörelsen.
Henrik SkrakKänn dig själv" löd inskriften som de sju vise enligt traditionen lät uppföra på Apollontemplet i Delfi. Det var deras fasta övertygelse att om man lärde känna sig själv då skulle man också lära känna världen. Så jag får väl börja där, med mig själv alltså.
Henrik SkrakTretton punkter om informationsamhällets socialism formulerade Tron Ögrim i Clarté 2/98. Måttlös överskattning av informationsteknikens betydelse, lika måttlös underskattning av klasskampen och allmän medelklassidealism, är Henrik Skraks dom. En socialism inför 2000-talet måste ha andra utgångspunkter.
Henrik SkrakSom ny prenumerant på tidskriften Clarté får du fyra nummer per år för från 300 kr. Eller om du föredrar en E-prenumeration för 125 kr per år.
Vill du hjälpa till? Vill du bli medlem? Nätverken av kontakter över nätet har sina förtjänster, men för samhällsförändringar behövs också organisation.