I dag ser vi en allt större grupp av ”professionaliserade” och högavlönade chefer utan kunskap om verksamheten. Men vad skulle hända om det i stället var medarbetarna som basade? Ledarna — fram till 1994 Sveriges Arbetsledareförbund (SALF) — är en av landets fackliga centralorganisationer. Organisationen har drygt 100 000 medlemmar i tjugotalet bransch- eller yrkesföreningar. […]
Anders BjörnssonI huvudstadspressen har nyligen uppmärksammats, i anledning av en bok, Renegater, som författats av en medelålders Lundahistoriker, Johan Stenfeldt, att två svenska politiker på ytterkanten, båda utan särdeles inflytande i mellankrigstidens Sverige, sedermera bytte fot men inte ståndpunkt: kommunisten Nils Flyg som blev nazistiskt tyskvänlig under andra världskriget och nationalsocialisten Sven-Olof Lindholm som som under kalla kriget vände sig åt VPK och demonstrerade mot USA:s brutala krig i Vietnam. Både Per Svensson i Dagens Nyheter och Kaj Scheuler i Svenska Dagbladet har tolkat detta så att de båda ytterkantsfigurerna visserligen växlade partilojaliteter men samtidigt behöll sin totalitaristiska grundåskådning: den var, enligt dessa båda publicister, hela tiden antiliberal, antivästlig, antidemokratisk, eventuellt också antisemitisk. Detta är en parodi på historiska analogier. De flesta ”renegater” betedde sig nämligen inte alls på det viset.
Anders BjörnssonKulturjournalisten Håkan Lindgren gör ett intellektuellt kardinalfel, när han i en artikel om Kommunistiska Manifestet på Karl Marx’ 200-årsdag angriper denna tunna, av Karl Marx och Friedrich Engels gemensamt författade lunta för vad som saknas där (Svenska Dagbladet 5/5 2018): ”Mänskliga eller medborgerliga rättigheter spelar ingen viktig roll för författarna, inte ens när det gäller de proletärer vars villkor de vill förbättra. Deras tänkande sysselsätter sig helst med makt, globala flöden och storskaliga processer där den enskilda människan inte är mer än ett tallbarr på historiens flod. De säger ingenting om hur stort utrymme för skilda åsikter och livsstilar som kommer att finnas i deras framtida kommunistiska värld. Vreden varmed de i manifestets senare del angriper alla slags felaktiga socialister och andra konkurrenter ger kanske en antydan om att pluralism inte var någon prioriterad fråga för dem.”
Anders BjörnssonRyska revolutionen etablerade en helt ny ordning med relevans än i dag. Men den tog slut i början av 1930-talet. Den australiska historieprofessorn Sheila Fitzpatrick har sedan 1970-talet vunnit en position som ledande Sovjethistoriker. Anders Björnsson mötte henne i våras på besök i Sverige.
Anders BjörnssonJuli 1917 var en orolig månad i det ryska riket. Folk demonstrerade på gator och torg, särskilt i huvudstaden Petrograd, det strejkades, landsbygden jäste, soldater övergav fronten. Den provisoriska regeringen under kadetpolitikern furst Gregorij Lvov var oförmögen att styra landet, dra Ryssland ur kriget och någon ny ordning efter kejsardömets sönderfall var inte på långt när i sikte. Oron förmärktes också i kejsarrikets provinser.
Anders BjörnssonHösten 1917 blev Finland självständigt för att snabbt kastas in i inbördeskrig. Den vita sidan leddes av Mannerheim, nationalhjälte under andra världskriget. Han var ingen övertygad anhängare av Finlands nationella oberoende, hävdar en ny biografi.
Anders BjörnssonKommentar till Olle Josephsons kommentar i Clarté 2:2016 Låt mig säga det på en gång: jag har aldrig motsatt mig motinstitutioner. Fortfarande skriver jag i Clarté, vilket är värdefullt och gör mig tacksam, eftersom jag därmed får en vaken, kompetent och krävande läsekrets. Sedan februari 2015 är jag en av tre utgivare av sajten alliansfriheten.se, som syftar till att skapa en bas av kunskaper och argument för motståndet mot svenskt Nato-medlemskap. Det senare är en viktig uppgift, anser jag, eftersom den stora huvuddelen av svensk press, inklusive etermedia, aktivt har avstått från att ge allsidiga upplysningar i den pågående säkerhetspolitiska diskussionen.
Anders BjörnssonStarka institutioner som har medborgarnas förtroende är en förutsättning för demokrati och framsteg. En vänster som vill riva institutionerna begår ett strategiskt misstag. Anders Björnsson tar upp en principdebatt.
Anders BjörnssonDet har uppstått en ny säkerhetspolitisk doktrin, ”den svenska solidaritetspolitiken”, och den är knappast kommunicerad med svenska folket. Den rimmar på ”neutralitetspolitiken”, som enligt försvarsminister Peter Hultqvist och den socialdemokratiska vice ordföranden i riksdagens försvarsutskott Åsa Lindenstam i Svenska Dagbladet 24/3 gick i graven 1992, det vill säga under den borgerliga Bildt-regeringen (http://www.svd.se/s-regeringen-enig-om-avtalet-med-nato/om/svenska-natodebatten). Någon måste ha underlåtit att gräva upp den!
Anders BjörnssonDet råder faktiskt inget krig i världen nu – ännu. Eller rättare sagt: det pågår en massa krig. Inbördeskrig, interventionskrig, regionala krig, befrielsekrig (en fortsättning av kolonialkrigen), heliga krig, också handelskrig (ibland kallade ”sanktioner”). Många människor dödas, mördas, far illa, måste lämna sina hem. Kalla kriget – ”terrorbalansen” – förhindrade visserligen storkriget, men det tillät de något mindre krigen. Också Vietnamkriget var, med världskrigsmått mätt, ett ganska litet krig men ett som drabbade miljontals människor.
Anders BjörnssonFredsrörelserna under kalla kriget kunde utsättas för rätt mycket hån, först från höger, sedan från vänster – dels för att de var Moskvastyrda, dels därför att de satte freden före friheten. Säg inte annat: ”Fred nu” var en kontraproduktiv – för att inte säga kontrarevolutionär – paroll så länge befrielsekampen i Vietnam och de andra härtagna länderna inte hade förts till seger, så såg man det i FNL-rörelsen. Det tog sin tid. Offren i människoliv blev enorma.
Anders BjörnssonDen 17 februari lanserades sajten alliansfriheten.se av Rolf Andersson, Lars-Gunnar Liljestrand och mig. Den vill vara en kunskapsbank och ett debattforum för motståndet mot svenskt Nato-medlemskap. Den kan ses som en uppföljare av antologin Bevara alliansfriheten – Nej till Nato-medlemskap! (Celanders, 2014) som jag redigerade tillsammans med ambassadör Sven Hirdman och som utkom i höstas.
Anders BjörnssonAtt bestämma vad som utgör en nation är nästan omöjligt, och som allmän princip kan rätten till självbestämmande svårligen bli någonting annat än en gummiparagraf - lätt att utnyttja för utomstående manipulatörer. Anders Björnsson ifrågasätter i detta debattinlägg vad självbestämmandeprincipen är värd om man önskar fredlig samlevnad.
Anders BjörnssonKravet på en folkomröstning om svenskt Nato-medlemskap som har rests från vänsterhåll är minst sagt äventyrligt. Vad skulle man rösa om – att behålla status quo, den militära alliansfriheten? Den existerar ju redan och är inskriven i Stefan Löfvens regeringsförklaring. Det skulle vara konstitutionellt enastående att be om någonting som man redan har. Politiskt vore det en dumhet.
Anders BjörnssonAlldeles oavsett vem som bär skulden till den omfattande blodsutgjutelsen i Ukraina under det innevarande året, är det ett klassiskt inbördeskrig som har utspelat sig där. Regeringstrupper beskjuter delar av befolkningen som befinner sig i uppror. Utomreguljära stridskrafter opererar på ömse sidor. Ingendera parten kan göra anspråk på någon odisputabel legalitet.
Anders BjörnssonJoseph Roth (1894-1939) levde inget långt liv. Hans författarskap infaller mellan två världskrig. Hans ryktbarhet vilar på två romaner av episk bredd och längd: Job. Historien om en enkel man (1930) och Radetzkymarschen (1932), båda översatta till svenska, den första rentav två gånger.
Anders BjörnssonVem ligger bakom det stora odemokratiska tilltaget de senaste åren: avskaffandet av värnpliktsförsvaret och neutralitetspolitiken? Vänsterns skuld är att ha låtit det ske, förklarar Anders Björnsson.
Anders BjörnssonBerlin och Paris försöker diktera villkoren för hela Europa. Men besvikelser och utarmning i öst, i Grekland och andra stater måste få utlopp. Det är inte sagt att det kommer att se snyggt ut, förklarar Anders Björnsson.
Anders BjörnssonDe politiska partierna mister sin folkrörelsekaraktär och förlorar i betydelse. De ersätts av teknokrati och medier. Anders Björnsson ser ett mönster i eurokrisens politiska följder och mediebevakningen av SAP.
Anders BjörnssonSverige är inte längre neutralt. Vi har gett upp ambitionen att skydda oss själva och avskaffat värnpliktsförsvaret. Vi har återvänt till 1628 års politik då Sverige gav sig in i trettioåriga kriget i Europa med argumentet att skydda civilbefolkning och trosfrihet. Nu gäller återigen humanitär intervention som imperialistisk krigspolitik. Anders Björnsson diskuterar svensk utrikespolitik i ett långt historiskt perspektiv.
Anders BjörnssonVärlden är i grunden konfliktfri; vi kan alltid hitta harmoniska lösningar. Men vi måste förstå globaliseringen, gilla läget och göra oss redo för helt nya uppgifter. Så kunde det predikas fram till krisen 2008. Vilka predikade? Och vart har de nu tagit vägen? Anders Björnsson granskar omvärldsanalytikerna.
Anders BjörnssonOm Gunnar Ohrlander hade varit en riktig doktor, skulle han ha passat bäst som allmänpraktiker. Han hade känslan för vad som var väsentligt, och detta väsentliga kunde vara en obetydlig detalj i ett bredare händelseförlopp. En gång refererade han en debatt som jag deltog i - den handlade om museernas ovilja att visa sina föremål och i stället bygga upp kulissverkligheter - och den gode låtsasdoktorn undrade varför Björnsson lät så arg när han hade de bästa argumenten på sin sida. Ilska stöter bort, överdrifter förminskar.
Anders BjörnssonErkki Tuomioja, Finlands förre utrikesminister, har skrivit en formidabel bok om två remarkabla kvinnor. Den ena, hans mormor, blev chef för Finlands rundradio och skrev tillsammans med Bertolt Brecht Herr Puntila och hans dräng Matti; den andra, hennes syster, gifte sig med en ledande brittisk kommunist som var kusin till Olof Palmes far. Anders Björnsson recenserar.
Anders BjörnssonDen ryska imperialismen är i upplösning, USA:s imperium på nedgång. Men samtidigt försvagas nationalstaterna. Därmed kan nya maktstater träda fram - kanske blir Europa en sådan imperiestat. Hur ska vi förstå vad som kan hända? Anders Björnsson tar sin utgångspunkt
Anders BjörnssonEnligt gängse liberal mytologi har Förenta staternas regering under George W. Bush brutit med en långvarig tradition inom amerikansk utrikespolitik av måttfull realism. Nej då, Bush ansluter till huvudlinjen i USA:s utrikespolitik.
Anders BjörnssonDet är skillnad på öst och väst i Europa. Det beror inte bara på 1900-talets realsocialism, utan har djupare historiska rötter. Anders Björnsson försöker förklara varför de östeuropeiska staterna kastar sig i armarna på en upp över öronen skuldsatt gangster på andra sidan Atlanten.
Anders BjörnssonVarför röstade Frankrike och Nederländerna nej till EU-konstitutionen. Populism? Nej, sök hellre orsaken hos ledarskapens oförmåga. Är kontraktet på väg att sägas upp? undrar Anders Björnsson
Anders Björnsson1600-talets svenska militärstat avlöstes så småningom av 1800-talets ämbetsmannastat. Den följdes av 1900-talets partistat. I dag är partistaten i kris; partierna minskar i medlemstal och lever kvar som skal och kulisser. Är det partikularismen som väntar efter universalismen? Anders Björnsson överblickar politikens villkor.
Anders BjörnssonInnan nya socialistiska projekt på allvar kan planeras på allvar kommer det nog att ta ett par hundra år. Det menar Anders Björnsson i en värdering av det sovjetiska experimentet som ett stickspår. Det krävs en hög grad av civilisatorisk mognad och demokratisk anda för att genomföra ett socialistiskt samhälle.
Anders BjörnssonKalla kriget, en systemkonflikt, har ersatts av ett proklamerat krig mot terrorismen, som också är en systemkonflikt. I propagandan till detta nya krig hänvisas till domstolsutslag om vad som över huvud taget får debatteras. Men domstolar dömer, de fastställer inte sanningar.
Anders BjörnssonBo G. Nilsson dog hastigt i början av hösten. Han var aktiv i Clarté på 1970-talet, en av pionjärerna i Arkivet för folkets historia och blev senare bibliotekschef och forskningsledare vid Nordiska museet. I Clarté skrev han artiklar som oftast hade historiska ämnen men samtidigt var dagspolitiska inlägg. Den artikel vi trycker om i det här numret inarbetades så småningom i kapitel sex i hans doktorsavhandling Folkhemmets arbetarminnen (1996). Bosse Nilssons minne tecknas av Anders Björnsson.
Anders BjörnssonTeorier om totalitarism brukar dyka upp i bestämda historiska situationer. Historien ska skrivas som en kamp mellan gott och ont, och det onda ska samlas under rubriken totalitarism. I dag vill den enda supermakten länka "terrorismen", verklig eller inbillad, till denna tradition. Anders Björnsson diskuterar totalitarismbegreppet i 1900-talshistorien, kulturellt, ekonomiskt och politiskt.
Anders BjörnssonErik Gustaf Geijer, 1800-talets kanske främste svenska politiska tänkare, blir essäist, utopist och poet i Anders Ehnmarks nya bok. Men gör inte Ehnmark, en omåttligt upphöjd skribent, Geijer alltför mycket till sin like? Sitter han inte fast i nyliberalismens statssyn?
Anders BjörnssonSom ny prenumerant på tidskriften Clarté får du fyra nummer per år för från 300 kr. Eller om du föredrar en E-prenumeration för 125 kr per år.
Vill du hjälpa till? Vill du bli medlem? Nätverken av kontakter över nätet har sina förtjänster, men för samhällsförändringar behövs också organisation.