Varje vecka har sina krisbesked. Senast meddelades att förhandlingarna om Greklands skuldavskrivning brutit samman och att Frankrikes kreditbetyg sänkts. Fler besked kommer att följa, liksom fler rapporter om växande folkliga proteströrelser. Krisen är ingen vanlig konjunktursvacka. Står vi nu inför valet mellan ett samhälle där kreditvärderingsinstitut avsätter och tillsätter regeringar eller ett samhälle med helt andra ekonomiska ordningar än dagens? Eller är klasskompromisser ännu möjliga och på vilka villkor i så fall?Clarté betackar sig för att skriva ut recept till Merkozy. I detta nummer försöker vi i stället överblicka krisen i ett långt perspektiv.Samir Amin analyserar den fas av så kallad globalisering som nu går mot sitt slut. Att återvända till efterkrigstidens klasskompromisser går inte.Malena Rydberg diskuterar franske ekonomen Jacques Sapirs krisanalys, Zoltan Tiroler besöker missmodets Ungern och Björn Nilsson förordar en alternativ ekonomisk politik.