På Clartébloggen, som är socialistiskt och partipolitiskt obunden, publiceras inlägg som debatterar och informerar. Författarna behöver inte tillhöra förbundet och innehållet ger inte uttryck för förbundets ståndpunkter.
Varje författare svarar för sina åsikter. Alla inlägg delas normalt på de sociala media där Clarté är aktivt.
Detta är en fortsättning på debatten som Dine startade med Om 'I förorten växer männens diktatur' . Inlägget visar på omfattningen av förtrycket och mina ståndpunkter i debatten.En utsatt förort är de som har störst andel av sociala problem och som typexempel menar man oftast orter som Rinkeby/Tensta eller Rosengård. Det finns flera stora utredningar om både det upplevda tvånget av valet av partners och mätetal av storleken av konflikterna som följer av tvångsgifte. De som jag använder mig utav är utförda med statliga medel, ref. [1] och [2].Det upplevda förtrycket av kvinnor i förorten är omvittnat och aktualiseras av Amineh Kakabaveh debattartikel i Expressen [3]. Men hon begränsar sig i sin beskrivning till att förtrycket kommer från män i roller av "islamister och fundamentalister" alternativt "männen med långa skägg och i vita klänningar". Vidare så menar hon att dessa som är en del av "manliga enklaver i förorterna" odlar hederskulturer i allmänhet.
25 juli 2015 Dan JerrestamAmineh Kakabaveh har skrivit en debattartikel i Expressen, "I förorten växer männens diktatur" . Vidare skriver hon "våra manliga enklaver odlar inte bara heders kultur som diskriminerar kvinnor, de odlar kulturer, som skapar Jihadistkrigare"Det här är inte rasism menar hon, ty "männen i förorten tillhör ingen specifik nation, ingen ras. (Ska man tala om ras, när det gäller människor ? Det handlar inte om hundar eller katter). Notera att männen i förorten kommer från världens alla hörn inklusive Sverige.Socionomen, Amineh Kakabeveh ger här, snarare utryck för det klasshat, som blivit allt vanligare inom medelklassen. Tjänstemännen, som gått från att vara "folkets tjänare, till att agera, som maktens förlängda arm. De som står för nedskärningarna, repressionen.
23 juli 2015 Dine MalmstenPIKETTY OM DEN EUROPEISKA SKULDKRISEN.En vecka innan den grekiska folkomröstningen intervjuades den franske ekonomen Thomas Piketty av Die Zeit om sin syn på skuldsättningskrisen. Piketty beskrev Tyskland som ett land av hycklare, som alltid låtit andra betala sina skulder men som självt förvägrar Grekland de möjligheter som historiskt stått Tyskland, såväl som Frankrike och Storbritannien, till buds för att komma tillrätta med stora skulder. Piketty föreslår i intervjun en europeisk skuldsättningskonferens i likhet med de som efter andra världskrigets slut medgav stora skuldavskrivningar och omläggningar av lån, för att få Europa ekonomiskt på fötter igen.
8 juli 2015 Magnus GöranssonSå sent som 1928 fick nazisterna endast 2,5 % av rösterna men två år senare 18 %. Vad som skett där emellan var att sex miljoner blivit arbetslösa till följd av trettiotalskrisen som minskade världshandeln med två tredjedelar och medförde att en tredjedel eller fler blev arbetslösa i USA och Europa. Tyskland var ett av de länder som drabbades hårdast. Dessutom hade landet genomgått flera kriser under tjugotalet som förvärrades av de astronomiska kraven på krigskadestånd från Frankrike på 132 miljarder guldmark, en summa landet aldrig skulle kunna bevaka. Istället ockuperade Frankrike Ruhr-området vilket 1923 vilket ökade nazisternas möjligheter att få stöd för sin revanschistiska propaganda, det vill säga att vänstern förått Tyskland genom att acceptera Versaillefreden.
5 juli 2015 Martin OskarssonUtan revolutionär teori inget revolutionärt parti. Det slog Lenin fast. Historien innehåller många tragiska exempel på detta. Vänstersocialister caballero, som utsågs till president under den spanska revolutionen ville fullfölja revolutionen, detsamma gällde Salvador Allende som var president i Chile 1970 -1973. Men de saknade det nödvändiga redskapet, ett parti förmöget att planlägga och genomföra en revolution. Detsamma gällde den framlidne presidenten Chávez i Venezuela.
15 juni 2015 Martin OskarssonVarje år brukar några läroboksdebatter blossa upp. Nu i vår presenterade Dagens Nyheter en undersökning som visade att kvinnor var osynliggjorda i böcker för grundskolan. Eleverna presenterades för en manligt befolkad förflutenhet. I kölvattnet efter undersökningen kom en rad reaktioner från forskare och debattörer. I själva artikeln responderande några historiker med budskapet att det naturligtvis fanns "otroligt viktiga kvinnliga aktörer under 1900-talet" (Delin 2015). Några ville synliggöra att de faktiskt ofta var kvinnor som styrde (von Schwerin, Bergström, Harrison, Norrhem, Ullgren & Ulvros 2015). Utbildningsministern kallade till sig läromedelsförlagen och avkrävde bot och bättring. Trots styrdokumentens krav på jämställdhetsperspektiv i undervisningen var kvinnor osynliggjorda i texterna.
7 juni 2015 Johan WickströmTord Björk skriver i sitt inlägg, Jan Myrdals klokhet är dagsaktuell, den 16 april: "Det går en rak linje från stormningen av finansministermötet på Lidingö 1967 (egentligen den 29 mars 1968/ÅK) till den globala klasskampen när böndernas folkrörelse Via Campesina i allians med det svarta blocket stormade och rev ned stängslet runt WTO-mötet i Cancun 2003 och en småbrukare begick självmord i politisk protest hängande på stängslet."Händelserna må ha haft beröringspunkter som att de riktade sig mot Förenta staternas imperialism men att betrakta linjen som "rak" är förenkling intill meningslöshet. Varje skeende måste analyseras utifrån sin egen tid och dess omständigheter.
28 maj 2015 Åke KilanderDet naturliga för människan är att värdesätta produkter ut dras nytta, det så kallade bruksvärdet. Men inom kapitalismen är det bytesvärdet som räknas, det vill säga produktens pris. Den blir en vara som tillverkas i syfte att inbringa profit till kapitalisten.Betyder detta att kapitalisten kan ta ut vilket pris som helst? Nej! Visserligen bestämmer varje affär själv vad en vara ska kosta. En coca cola känn kosta Fem kronor på stormarknader, tio i en affär, tjugo i sevicebutiken och 25 i caféet. Men den kostar inte ett hundra. Konkurrensen gör att priset kretsar kring tillverkningskostnaden som avgörs av det arbete som är nedlagt i varan mätt i arbetstid, dels den tid som arbetare på bryggeriet använde, dels den arbetstid som är nedlagd i maskinen och råvaran.
25 maj 2015 Martin OskarssonDen artikel som fått inleda Clartés "Klasserna i Sverige" är en aktualisering av Göran Therborns "Om klasserna i Sverige 1930-80". En analys med rötterna i 1970-talets akademiska sociologi. Den teoretiska bakgrunden till denna bearbetning av den svenska arbetsmarknadsstatistiken presenterar Therborn i "Klasser och ekonomiska system"(Zenitserien 14, 1971) och enligt vad han skrev i förordet till artikeln "Om klasserna i Sverige 1930-70" i tidskriften Zenit nr 2 1972 skall analysen i den artikeln vara grundad på kapitlet Om det marxistiska klassbegreppet boken.
17 maj 2015 Fred TorssanderI Spanien är utvecklingen regressiv, dvs. den går bakåt. Det regerande högerpartiet Partido Popular [PP], som har sina rötter i Francodiktaturen, tar steg för steg tillbaka de landvinningar som har gjort sedan demokratins införande i mitten på 70-talet.
12 maj 2015 Hugo TorstenssonHar den skolning bland marxister och leninister i en av grundbultarna i marxismen, den ekonomiska teori som Marx (och delvis Engels) utformade i Kapitalet, varit grund, outvecklad och ibland till och med felaktig? Ja, det menar jag. Först, min subjektiva bedömning som gör jag utifrån att jag till och från under minst 15 års tid har försökt diskutera problemet med Marx teori om "Profitkvotens fallande tendens" med svenska marxister. Men det har varit väldigt få av dessa som kunnat diskutera denna teori. Men även jag, skulle det visa sig, hade grund och felaktig kunskap om Marx ekonomiska teori.
2 maj 2015 Kenneth LundgrenUnder 1967 såg Jan Myrdal nödvändigheten av att bygga vidare på de militanta protesterna mot den ekonomiska sidan av Vietnamkriget framför US trade center. Detta genom att inspireras av Gandhis syn på satyagraha som viktig i ett samhällsförändrande motstånd för ett bättre samhälle. För Myrdal gällde det att binda samman de privilegierade intellektuella som i massmedia kunde föra fram sin syn utan hot om polisvåld med gatans parlament för att gemensamt ställa sig upp för sanningen.
16 april 2015 Tord BjörkTTIP, det transatlantiska handel- och investeringssavtalet, innehåller klausulen ISDS. Den här klausulen riskerar leda till att företag stämmer stater på pengar om deras politik hotar företagens vinster.Inom ramarna för ISDS, kort för Investor–State Dispute Settlements, kan bara investerare stämma stater på pengar. Vad innebär det i praktiken? Att offentliga pengar överförs till privata företag. Detta görs med hjälp av särskilda domstolar vars dömandemakt står över demokratiskt fattade beslut i Sverige.
12 april 2015 Hugo TorstenssonDen 18 februari genomfördes en aktionsdag över hela världen för rätten att strejka. Manifestationen samordnades av världsfacket [International Trade Union Confederation, ITUC] i protest mot att arbetsköparna organsationer inte längre erkänner strejkrätten som en grundläggande rättighet för löntagarna.
12 april 2015 Hugo Torstensson"De svenska storbankerna levererar återigen rekordresultat och skryter om att de numera står starka på egna ben. Det borde därmed vara läge att återlämna en mycket generös gåva från svenska folket,", det konstaterade Andreas Cervenka i Svenska Dagbladet redan i höstas.
11 april 2015 Hugo Torstensson"Israels rätt att försvara sig" utövades ännu en gång sommaren 2014. Det som Israel kallar sin ständiga rättighet att döda, vilket på nytt bekräftades vid offensivens början av Barack Obama, resulterade under 51 dagar i det största dödandet av den Palestinska befolkningen och förstörelse av vital infrastruktur under de senaste 30 åren. Angreppet var så förödande att det resulterade i att den nytillträdda svenska regeringen erkände Palestina som stat bl.a. med motivering att på nytt få igång fredsförhandlingarna under det s.k. Osloavtalet.
7 april 2015 Jan-Erik GustafssonSom ny prenumerant på tidskriften Clarté får du fyra nummer per år för från 300 kr. Eller om du föredrar en E-prenumeration för 125 kr per år.
Vill du hjälpa till? Vill du bli medlem? Nätverken av kontakter över nätet har sina förtjänster, men för samhällsförändringar behövs också organisation.