Hälso- och sjukvård, skola och omsorg monteras ner bit för bit i Sverige. Alliansen och socialdemokratin har fördelat om förmögenheterna, från det offentliga till aktiebolag och privata förmögenheter. Enbart 2000-talets skatteomläggningar har berövat det allmänna på 240 miljarder årligen i minskade skatteintäkter. Lagen om valfrihet (LOV) ålägger det offentliga att prioritera kostnader för etablering av aktiebolagsdrivna verksamheter framför att utveckla de offentliga. Det tvingas vi betala genom nedskärningar i vård, skola och omsorg och genom kraftigt försämrade arbetsvillkor och minskade möjligheter för välfärdens personalgrupper att bedriva bra verksamhet.
Magnus GöranssonAaron Bastanis Helautomatisk lyxkommunism redan innan boken fått sin svenska översättning. Nästan samtidigt har flera andra författare på allvar tagit upp möjligheterna till en helt annan samhällsordning som öppnas sedan liberalernas enda väg kommit till ett brådstörtat stopp. De ser en del som Bastani glömmer.
Magnus GöranssonHälsa och ohälsa beror klassförhållanden. Sjukvården botar inte klassskillnaderna. Men den kan vara nåbar och tillgänglig för alla. Magnus Göransson skissar sex punkter för en hälso- och sjukvårdspolitik.
Magnus GöranssonFör inte så länge sedan verkade parlamentarism och allmän rösträtt i kombination med en välfärdsstat och växande privat konsumtion vara en tillfredsställande klasskompromiss. Den fyllde behovet av långsiktig stabilitet och legitimitet i de ekonomiskt högst utvecklade länderna i Europa och norra Amerika. Men idag knakar det i fogarna. Hoten mot den bestående ordningen kommer inte, som förr, från en växande socialistisk arbetsrörelse, utan från instabila och oförutsägbara rörelser på högerkanten.
Magnus GöranssonShabane Barot talade på café Clarté i Stockholm i tisdags (5 december), om betydelsen av 1917 för 2000-talets socialister. Det är, i alla fall i Stockholm, framförallt 1968-vänsterns politiska organisationer av olika schatteringar som uppmärksammat 1917. Shabane, som kommer från den autonoma traditionen (i och för sig också med rötter i 1960- och sjuttiotalen) hade tagit med sig China Miévilles bok ”1917” som ett exempel på vad hon tar till sig av 1917 som symbol. Vad Miéville, med stöd i moderna historiker, visar är att uppror närs av de breda rörelserna och att äldre berättelser om allvetande och planerande partier som revolutionens motor inte stämmer. Partierna bidrar, men de rider på rörelsernas axlar. Traditionell marxistiskt återberättande av 1917 har till exempelvis inte förrän på senare förmått inse de ryska kvinnornas roll i händelseutvecklingen, varken på gatan eller i redaktionsrummen.
Magnus GöranssonI 2010-talets politiska klimat ska 1900-talshistorien helst beskrivas som en strid mellan liberal demokrati och totalitarism. Till det senare räknas inte bara nazism och fascism utan också antikolonialism, socialism och kommunism. I centrum för omtolkningarna står andra världskriget och förintelsen. En bok som fått stort genomslag är Timothy Snyders Bloodlands. Vi publicerar i detta nummer av Clarté en kritik av Snyders verk. Magnus Göransson introducerar.
Magnus GöranssonFormellt är rättsväsendet i USA idag färgblint. Reellt stämplar det ut och trycker ner den svarta arbetarklassen. Den svarta befolkningen förser USA:s ekonomi med över två miljoner tvångsarbetare i fängelse, miljoner människor på den mest utsatta delen av arbetsmarknaden och en väldig arbetskraftsreserv. Black Lives Matter har tagit upp kampen mot ett förtryck som gömmer sig i kampen mot kriminaliteten.
Magnus GöranssonDet skrivs mycket om de förmenta kostnaderna för EU orsakade av att en bråkdel av flyktingar från kriget i Syrien sökt sig till Europa. Det skrivs åtminstone i Sverige nästan ingenting om de halsbrytande vinster EUs medlemsländer gjort sig på att förse krigskådeplatsens olika aktörer med vapen och ammunition.
Magnus GöranssonNu har Danmark dragit i krig igen, för sjätte gången sedan 1999. Flyg och specialstyrkor ska sättas in i Syrien. Angreppet görs utan inbjudan eller bön om hjälp från den syriska regeringen. Danmark har heller inte, såvitt Clarté kunnat utröna, blivit angripet av syriska styrkor. Alltså en invasion i strid med folkrätten. I förebyggande syfte har Danmarks försvarsminister redan förklarat att det danska angreppet kan komma att leda till civila dödsoffer ”om den militära nödvändigheten kräver det” (till skillnad, antar Clarté, från offren för ryska militära aktioner, som väl gjordes av ren ondska).
Magnus GöranssonLagom till (s)-kongressen publicerade Dagens Nyheter en rad artiklar om övergreppen mot papperslösa arbetare. Varför denna plötsliga kärlek till arbetslivets mest utsatta?
Magnus GöranssonPIKETTY OM DEN EUROPEISKA SKULDKRISEN.En vecka innan den grekiska folkomröstningen intervjuades den franske ekonomen Thomas Piketty av Die Zeit om sin syn på skuldsättningskrisen. Piketty beskrev Tyskland som ett land av hycklare, som alltid låtit andra betala sina skulder men som självt förvägrar Grekland de möjligheter som historiskt stått Tyskland, såväl som Frankrike och Storbritannien, till buds för att komma tillrätta med stora skulder. Piketty föreslår i intervjun en europeisk skuldsättningskonferens i likhet med de som efter andra världskrigets slut medgav stora skuldavskrivningar och omläggningar av lån, för att få Europa ekonomiskt på fötter igen.
Magnus GöranssonFrihandel. Så kallas det planerade avtal mellan USA och EU som ska undanröja kvarvarande hinder för de världsomspännande storföretagens expansion. Med TTIP väntar fler utförsäljningar av offentliga tjänster och starkare skydd för bolagens vinster.
Magnus GöranssonPål Steigan hör till dem som på senaste tid tagit till orda för en invandringspolitik från vänster, med marxistiskt resonemang, Han har skrivit flera blogginlägg om det och inspirerat en del vänsterfolk i Sverige att anamma hans resonemang. Jag har läst hans inlägg och har några invändningar.
Magnus GöranssonSom ny prenumerant på tidskriften Clarté får du fyra nummer per år för från 300 kr. Eller om du föredrar en E-prenumeration för 125 kr per år.
Vill du hjälpa till? Vill du bli medlem? Nätverken av kontakter över nätet har sina förtjänster, men för samhällsförändringar behövs också organisation.