Det blev ett märkligt måleri. Orozco målade revolutionen på ett annat, mindre deklamatoriska, sätt än som brukades på monumentalväggar i Diego Riveras efterföljd. (En stor målare som dock befann sig i Paris under de strider som kostade en miljon mexikaner livet.) Orozco hade, som Siqueiros själv varit med. De tog båda ställning såväl i väpnad kamp som i måleri. Men till skillnad från Siqueiros målade Orozco också våldets grymhet och tvetydighet på den egna, den rätta, sidan.

I fonden färg. Fosterlandet, Madre Patria, ridande på en över kaktusfält framrusande jaguar. Sidofreskerna ovan bokhyllorna däremot nästan svartvita. Syner vilka återgår på de hans upplevelser som tidigare redovisats i tjugotalseckningarna. De är utan nåd.

Orozco är en konstnär med ett stort livsverk. Men dessa fresker i ett landsortsbibliotek tillhör det centrala i hans gärning.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

..

Bilder: Gun Kessle

Artikel publicerad 29 december, 2017.