Frihandel inom jordbruket är inte räddningen för bönder och lantarbetare i Syd. Tvärtom, det hotar att driva dem från hus och hem in i hungerfällan. Kan människovärdiga alternativ vara möjliga också inom kapitalistiska ramar?Det är framför allt tredje världens bönder och lantarbetare som drivit fram och burit upp motståndet mot globaliseringen. Men de knuffas åt sidan när andra krafter försöker ta över sammankomster som Världssocialt forum.I detta Clarténummer diskuterar vi hur globaliseringen påverkar den tredje världens möjlighet till handel.
Striden om Ordfront och Diana Johnstone handlar nog inte ytterst om Srebrenica. Här pågår en omdefiniering av yttrandefriheten och ramarna för offentlig debatt, anser Christer Lundgren. Opinionen ska göras redo för nästa krig.
Christer lundgrenI en ledare den 13 januari förespeglade Dagens Nyheters ledarskribent läsarna att en metod att knäcka den höga arbetslösheten Europa skulle vara "att liberalisera arbetsmarknaderna och sänka skattekostnaden för att anställa".
Fred TorssanderÄr homosexuella och andra avvikare från normerna den viktigaste revolutionära kraften i dagens samhälle? Ja, eftersom de ofta är de mest förtryckta och ifrågasättande, svarar queerteoretikern, en uppåtstigande stjärna inom kulturvänstern. På köpet förvandlas klasskampen till en identitetsfråga bland andra. Linnea Nilsson varnar för denna postmoderna tankelinje.
Linnea NilssonDet finns många som har mycket att säga om den globaliseringskritiska rörelsens utveckling. Konflikterna är många och diskussionerna går stundtals hett till. Detta gäller inte minst synen på forumprocessen; inställningen till huruvida den ska utvecklas i riktning mot (1) en enad rörelse, eller (2) ett rum där sociala rörelser kan mötas och diskutera erfarenheter och strategier. Extremståndpunkterna har framförts av å ena sidan trotskistiska grupper som vill omvandla rörelsen till en femte international. Å andra sidan den liberala och frihetliga allmänvänsterns företrädare som säger sig värna den politiska mångfalden. Denna uppdelning är naturligtvis krass, men visar ändå på att spektrat är brett. Och ännu så länge står framtiden fri att forma.
Kristoffer VeresMänniskan gillar socker. Vad vi äter styrs av livsmedelsindustrins utbud på en överetablerad marknad. Därför äter vi mycket socker. Men är sockerbomben roten till dagens elände? Hans Isaksson diskuterar sambandet mellan marknad, mat och ohälsa utifrån en nyutkommen bok.
Hans IsakssonDet är framför allt tredje världens bönder och lantarbetare som drivit fram och burit upp motståndet mot globaliseringen. Men de knuffas åt sidan när andra krafter försöker ta över sammankomster som Världssocialt forum. Tord Björk, verksam inom Miljöförbundet Jordens Vänner, är starkt kritisk till vänsterns roll i detta spel.
Tord BjörkMed frihandel skulle många länder i Syd kunna sälja sina billiga och arbetskraftsintensiva varor från jordbruk och industri på lika villkor. De skulle få nödvändiga exportinkomster för att sätta fart på infrastruktur och välfärd. Det säger WTO, det säger också vissa stater i Syd inom G8. Fel, säger Rune Skarstein, norsk ekonom. I artikelns första del visar han att teorin om komparativa fördelar, grundpelaren i frihandelsläran, vilar på felaktiga antaganden. Den andra delen är en empirisk genomgång av samtidshistorien. Industrinationer i Nord och Syd har nästan alltid gjort sitt lyft bakom tullmurar.
Rune SkarsteinFrihandel inom jordbruket är inte räddningen för bönder och lantarbetare i Syd. Tvärtom, det hotar att driva dem från hus och hem in i hungerfällan. Människovärdiga alternativ är dock fullt möjliga också inom kapitalistiska ramar, hävdar den franske forskaren Marcel Mazoyer i denna artikel från 2002.
Marcel MazoyerStrax före sin död undrade Edward Said varför hans folk, det palestinska, inte fick samma sympatier från världsopinionen som de svarta i Sydafrika under apartheidtiden. Palestinier utsätts ju för samma sorts rasistiska förtryck. En kolonial härskarklass som med våld fördriver folk och utnyttjar dem som billig arbetskraft. Dagliga förödmjukelser, godtyckliga fängslanden, förstörda hem är vardagsmat för palestinier, precis som det en gång var för svarta i Sydafrika.
Daniel CederqvistSom ny prenumerant på tidskriften Clarté får du fyra nummer per år för från 300 kr. Eller om du föredrar en E-prenumeration för 125 kr per år.
Vill du hjälpa till? Vill du bli medlem? Nätverken av kontakter över nätet har sina förtjänster, men för samhällsförändringar behövs också organisation.